Anonym (2årärlänge)

Äldre 5 Feb 18:34

559 svar

En tråd för oss frustrerade som försöker och försöker

Kommer också in.. Snart 2 års försök, 1 plus med MF i v8.(oktober -18) Jag dog typ inuti och var hemma 1 vecka. Närapå hatisk en månad. Nu mens på g IGEN (rosa flytningar o liten blödning idag), bim imorgon eller torsdag.

Sambos prover verkar ok. Jag ska spolas. Börjar gå ner mig rejält av detta och kan inte känna glädje för andras graviditeter. Känner typ; varför är hon värd det men inte jag? Dumt jag vet, det har ju inget med mig att göra. Men jag orkar inte längre vara den barnlösa när man redan följt alla andras jävla graviditeter och babyliv i flera år. Får panik när yngre släktingar får barn, man känner sig såå efter och infertil! Okvinnlig till o med. Noll sexlust.

Vet inte hur man är en positiv person i detta, känns bara svart och sent ute.. :(

Anonym (2årärlänge)

Äldre 6 Feb 15:03

#170

Desire223 skrev 2019-02-05 19:15:14 följande:

Jag förstår dig. Det är svårt att hantera att andra blir gravida. Riktigt galen blir jag när folk blir det pga slarv med preventivmedel. Har en bekant som gjort tre aborter. Är livrädd att fler av mina vänner ska bli gravida, vet inte hur jag ska klara det.

Missfall måste vara fruktansvärt. Jag lider så med dig! Vet inte hur jag hade klarat det.

Jag avföljde en massa folk på FB och instagram igår. De med småbarn, gravida samt de som riskerar att poppa en nyhet snart.

MF var så vidrigt så går inte att beskriva. Det enda som fick mig att känna mig lugn krasades sönder. Bitterheten var total efteråt.

Är oroväckande hur mkt fula känslor det blir av det här. Börjar sjunka in att det mest troligt inte kan komma ett barn 2019 heller, tiden är knapp för det. På sin höjd ivf eller ett plus. Hinner fylla 33. INTE så som jag tänkt mig detta. Hatar att vi inte började försöka tidigare. Hur fan kunde vi tro att det kunde man ta sen?? Vill inte bli en gammal förälder......

Typ hatar alla yngre än mig som lyckas fast jag vet att det är ologiskt att tänka så. Måste "spela" normal och tillfreds när man träffar folk och släkt. När det enda jag vill är att skrika att allt det här är bara skit, det enda som spelar någon roll är ett plus.

Mens = nu är livet återigen meningslöst i 2-3 nya veckor och all lycka skjuts framåt..

Anonym (2årärlänge)

Äldre 7 Feb 22:38

#182

Anonym (Tiden går och går) skrev 2019-02-07 00:37:10 följande:

Jag är inte bara avundsjuka på alla gravida, vänner kollegor mm. Utan dessutom avundsjuka på er som har ett BIM att vänta på, en cykel som ändå ger både lite hopp och mycket förtvivlan. Gick in på dag 70 utan mens, känns som min kropp stängt ner helt. Ingen naturlig mens sen i juli men fick senaste minimala blödningen av medicin i december.

Tankar om att det är kommer va tur om det blir nått tär på mig. Minns för några år sen vi pratade om 2 eller 3 barn. Nu får vi se om det blir nått...

Har skickat papper för utredning iaf så kanske vi hinner ett första möte innan sommarn.

Och brukar inte folk få pergotime för att få äl?

Munkpeppar ska ju också vara bra mot cykler, min kortas ned lite varje gång jag börjar äta det.

Anonym (2årärlänge)

Äldre 7 Feb 22:44

#183

Ledman skrev 2019-02-06 15:42:26 följande:

Förstår hur du känner. Jag fick min mens idag också så samma hopplöshet här i några veckor framöver.

Sedan så är min syster och bästa vän gravida också. Gick jättelätt för båda. Känner bara sådan avundsjuka och frustration. Inte riktigt så att jag kan ta bort dom från mitt liv nu så kommer bli en del smärta där. :( Vill ju inte känna så heller..

Ja det är verkligen hemskt. Jag väntar på att få en spoltid men är mitt i mens så hinner säkert inte inom rätt dagar den här cykeln. Denna jävla väntan! Hela livet är en 2veckor i taget - väntan som upprepas utan slut. Är så förbannat less. som att man inte förtjänar nåt positivt! Hela livet hänger på detta just nu. Världens mest naturliga grej som inte går...

Förstår det Är jobbigt när du har det så nära inpå dig. Svårt att undvika så nära personer. Det är verkligen provocerande men även lite förnedrande när folk lan sådär lätt. Spec att få behålla barnet också! Själv ska man minsann gå runt som en halv människa som inte kan, och om det går så blir det såklart missfall. Blää blev en negativ kväll igen... Vill bara plussa så jag får bli normal och glad igen. Kommer inte bli det utan plus eller att man tar sig förbi detta på andra sidan, typ "det är omöjligt för er att få biologiskt barn". Då hade jag kanske slutat obsessa med detta.

Anonym (2årärlänge)

Äldre 8 Feb 19:50

#192

LillaLuna skrev 2019-02-08 09:06:15 följande:

Ja, var ska jag ens börja? Jag är så jävla bitter att jag knappt kan umgås bland folk längre. Närmar mig 2 jävla år och idag började mensen klockrent, precis på dagen, precis som jävla vanligt. Ringde fertilitetskliniken jag går till och ifrågasatte varför jag ens går på Letrozole när jag så uppenbart får ÄL varenda jävla månad. Fick till svar att jag ska testa lite till, precis som jävla vanligt. Är så frustrerad och bitter och ARG hela tiden?! Allt påminner mig om att jag är en infertil jävla kossa; hela området jag bor i fullkomligt kryllar av barn, och likaså min omgivning. Min sambos bästa vän ska bli pappa i sommar helt utan planering - hoppsan haha ha ha - ska träffa dem imorgon för första gången och jag funderar seriöst på att fejka att jag är sjuk för jag pallar inte låtsas vara glad. Tror inte jag ens orkar försöka.

All eloge till oss som försöker förgäves varenda jävla månad. Fy fan.

Eh.... ber lite om ursäkt för min ordspya här, men men

Håller med! Närmar oss också 2 år förutom ett missfall på vägen i v8. Snacka om bitter man blev efter det. Ska tydligen både ta länge + gå åt helvete! Vi får iaf fortsätta utredningen men ska inte ens skriva hur många timmar vi måste åka bil för ett läkarsamtal och en spolning.

Var glad om ni bor i normala städer som har sjukvård!

Förstår det måste vara jävligt o se råkade graviditeter. Då känns det ju verkligen som att vissa inte är "värda" att få samma sak. Jag har undvikit jättemånga, det är ok! Blir svårare ju närmare man är men bekanta och yttre kretsen vänner är bara att stryka bort! Om jag har fått mens nyligt träffar jag definitivt inte nån med barn.

O känner igen att man känner sig som en steril looser både på jobb och i bostadsområde. Vill bara spy på folk som går runt med barnvagn medans jag knappt klarar en lunch hemma utan att gråta innan jag ska tillbaka till jobbet. Det här är lätt det värsta jag varit med om i livet (inräknat då att det är så utdraget över tid, det är ingen konkret sorg man kan hantera på riktigt)...

Nu tycker jag alla med 0 barn ska få gå före i graviditetskön, men verkar ju inte finnas en sån ????

Anonym (2årärlänge)

Äldre 11 Feb 10:03

#212

Anonym (ThisIsTheYear) skrev 2019-02-11 08:27:32 följande:

Tre dagar kvar till bim. Tempen har gått ner och jag känner det typiska mensmolandet. Jäkla skit! Blir mest arg på mig själv som hoppats och mitt beteende med att analysera varje tveksamt tecken. :( varför misshandlar man sig själv så här varje månad?

Håller med. Det är så jävla nedbrytande att leva i 2 veckors cykler månad efter. Det läskiga är att man på mensdagen får så svarta känslor, typ nu är det ingen idé med nånting förrän nästa ägglossning. Stackars min sambo säger jag! Det enda som betyder nåt i livet är ett +, helt sjukt..

Ibland slår det mig att tänk att de flesta faktiskt inte går igenom det man går igenom nu. De flesta plussar faktiskt inom ett år och de flesta graviditeter blir inte ett missfall. Man är så inne i det tunga så min världsbild just nu är: Hur fan lyckas folk bli gravida och hur kan den stanna där i 9mån och inte bli ett missfall?? Ens världsbild är ju väldigt förvrängd just nu.. =(

Anonym (2årärlänge)

Äldre 11 Feb 21:07

#214

LillaLuna skrev 2019-02-11 19:26:41 följande:

Åh, vet precis :( på cd4 och allt känns så jäkla meningslöst med mens igen, vill bara spola fram tiden... Fyller 29 år på onsdag, men det enda jag kan tänka på är att jag förmodligen kommer vara 30+ när jag får mitt första barn. Inte 27/28 som var planen med andra på väg till 30-årsdagen. Ser inte alls fram emot det... Så ja, stackars min sambo med; jag känner själv att jag inte är speciellt rolig de första 10 dagarna på min cykel...

Snacka om att ens världsbild är helt förvrängd?! Två veckor tills ÄL, sen två till mens och så börjar det om....!

tar Letrozole nu och de gör mig om möjligt ÄNNU ledsnare, ska sen också ta lutinus, men jag fattar inte varför jag tar dessa? Sånt himla slöseri med tid... Är det någon annan som har fått dessa utskrivna trots väldokumenterad egen ÄL varje månad? Så frustrerad

Håller med dig där. Jag trodde man skulle ha 2 barn vid 30. Men vi började när jag var 31. Och lyckas det inte nu i feb så blir det mest troligt inget barn på HELA 2019 heller. Det är så jävla tragiskt. Man gick in i 2019 med samma bajskänsla som 2018 slutade med. Ett skitår övergick i ett nytt kanske-skitår.

Men imorgon blir det lång roadtrip för spolning och läkarsamtal (då har vi båda lämnat alla prover för nu).

Så hur äggledarna verkar är väl sista pussebiten innan vi får höra vad de tycker. måste vi försöka ett halvår till då vi faktiskt plussat en gång eller tycker de vi ska gå på ivf då vi nu hållt på sen april 2017.

Känns konstigt att äntligen få träffa fertilitetsläkaren tillsammans. Är så jävla trött på den här situationen som blivit alldeles för långdragen. Om jag inte är gravid innan november hinner jag bli minst 33 innan ett barn kommer!!!! Om det ens kommer. Min skräck är att om vi ens plussar blir det kanske missfall igen och då förlängs allt ännu mer. Det känns så horribelt nu så jag vet inte. Inte länge kvar till 35 och då rasar ju fertiliteten. Är oändligt stressad.

Har sagt till min sambo att om vi lyckas få ETT barn kommer jag aldrig vänta med att försöka för 2an. Hade kört direkt...

Anonym (2årärlänge)

Äldre 12 Feb 21:55

#216

LillaLuna skrev 2019-02-12 16:09:26 följande:

Men ja! Jävla skit att det mest troligt ska jobbas hela 2019 också, skulle gått på mammaledighet våren 2018. Vad fan är det här?? Jag är också så stressad över att det tar sån tid? Varför var det ingen som sa detta tidigare så jag kunde börjat flera år tidigare? D:

Inte en chans jag någonsin igen går på något slags p-medel. What?s the point menar jag?

Är med livrädd för missfall igen. Ligger jämt och gnager i baktankarna...

Och jag skulle ha fått ett barn i maj. Nu blir det barnlös sommar igen och överhängande risk för barnlös jul IGEN. Blää. Fertilitetsläkaren tyckte det var luugnt då jag fyller 33 i år och inte är nära 40. Men jag tycker jag är 3 år för sent ute!

Ja p-piller och allt sånt känns väldigt avlägset, mer troligt att jag skulle börja röka än att ta nåt sånt (dvs inte troligt..)

Ångrar också det med tiden, borde iaf ha börjat vid 30 o inte 31.

Anonym (2årärlänge)

Äldre 21 Feb 12:49

#255

tesselessan skrev 2019-02-20 22:27:59 följande:

Har lite lätt molnande värk så det borde betyda ÄL. Vi hoppad på det i alla fall.

Ägglossningstajm här med! Känner det och dagarna stämmer så tror testet kommer stegra idag.

Jag brukar ta minst 2 eller 3 timmar efter jag varit på toa senast. 4 h brukar jag inte vänta om det inte råkar bli så.

Ska bli intressant med första ÄL sedan spolningen. Försöker att inte tänka att det kanske är lättare nu.. Tänker att de egna försöken får ticka på parallellt med att vi väntar på kontakt från ivf som fått vår remiss nu. Vill slippa behöva ivf, hormoner och långa resor......

Jobbigt nu går tiden sakta! Samtidigt har man nytt hopp om livet.

Anonym (2årärlänge)

Äldre 21 Feb 22:25

#261

LillaLuna skrev 2019-02-21 21:31:15 följande:

ÄL-tider här med; ändå lite kul att vi är hyfsat synkade alla! Fick utslag idag, så nu har jag ångest över att vi inte kan få till det ikväll pga på besök hos mina föräldrar... D: ska även ta lutinus i en vecka nu då, vilket INTE känns så trevligt, men vad gör man inte?

Men sista innan vi får påbörja IVF, så räknat bara ner till att den här cykeln sk ta slut så jag får börja!

Ok vad är lutinus?

Mitt ÄL test var jättenegativt fattar inte.. Är på dag 9 efter mensen och brukar ofta stegra då..blir paranoid, kan spolningen påverka nåt??

Fortsätter testa och hoppas att det bara är nån dag senare...Men producerar för säkerhets skull hehe.

Värsta skräcken att inte ha ÄL en månad!! En hel oproduktiv och menlös månad! Tycker att en månad är så sjukt lång tid av livet och tillvaron nu. Ett försök kvar sen är heeeela 2019 kört för en nykomling på plats. Men visst plussa finns ju god chans för.

Har flera i min omgivning som både hunnit bli gravida , släppa nyheten OCH fått sina barn... Då får man perspektiv hur löjligt det är att man inte kommer nånstans med det här. Blir provocerad av gravida på jobbet, känns som de förbrukar allt syre i rummet (för mig) när alla vältrar sig i deras kommande barn och graviditet. Man är totalt utestängd från hela den där världen =(

En tråd för oss frustrerade som försöker och försöker

INNEHÅLL