Min var påväg ut men kanske var någon annan också? Min pojke är kvar i magen. Åkte ju in 26+2 och är idag 31+3. Är sjukskriven och är in på regelbundna kontroller av livmodertappen. Läget är stabilt vilket vi är så otroligt tacksamma för så han får stanna några veckor till iaf :)
De senaste dagarna har jag fått en konstig känsla uppe i underlivet..känns lixom som att det hänger ut något, typ bebisens ena fot. Haha. Vet inte hur jag ska förklara det bättre. Ingen smärta eller så, bara en konstig känsla! Någon mer som känner igen sig? Är idag i v.31+4..
Jag började känna tryck neråt i vecka 31-32, kunde kännas enda ner i underlivet. Vet inte om det är något sånt du menar?
Hej allihopa som fortfarande är aktiva här! Hoppas ni har det bra med era graviditeter. Här är en liten uppdatering ifrån mig. Jag födde för 9 dagar sen på söndagen den 21 juli vecka 34+0 en underbart vacker liten flicka <3
Vi ligger fortfarande på neonatal och blir här tills vi fått allt att funka innan vi reser hem. Jag kommer starta en tråd om prematurfödsel i vecka 34 för att få tips och råd från mammor i den situasjonen och lämnar därför er och önskar er lycka till med era septemberbäbisar. Massor av kramar
För mig känns det nästan som om bebis är på väg ut. Jag har till och med svårt att sitta "på rumpan" utan nästan måste stå eller nästan halvligga. De onda förvärkarna startade under denna vecka men än är det nog tid kvar (v35). När jag väntade de andra två så började jag städa och fixa här hemma när det var ca en vecka kvar. Omgivningen sa att jag "boade". Städ och fixlusten lyser med sin frånvaro så bebis tänker nog inte komma riktigt än.
För mig känns det som stark mensvärk och ilar ner mot ljumskarna. Det är livmodern som tränar inför förlossningen. Det är vanligt och helt normalt. Om de kommer tätt och regelbundet (flera i timmen) tycker jag du ska ringa förlossningen. Barnmorskorna där kan säkert avgöra om det är förvärkat eller riktiga värkar.
Ni som jobbar hur långt innan BF går ni på föräldraledighet? Jag är så kluven. Min tanke från början var att gå på föräldraledighet ca 5 dagar (3 arbetsdagar) innan BF men börjar känna nu att det kanske var lite optimistisk att tänka så med tanke på hur trött jag är och hur dåligt jag sover. Har 8 veckor kvar att arbeta som det ser ut nu.
Igår var jag och sambon på föda-utan-rädsla förlossningskurs hos författaren till boken med samma namn. Rekommenderar verkligen den boken till alla som inte hunnit läsa den! Började plötsligt kännas så verkligt med förlossningen även om det är närmre 6 veckor kvar till BF för min del. Det känns också såå spännande att det snart kommer bli fler förlossningar i tråden!
Lycka till allihopa!! Det kan verkligen dra igång när som helst här :)
Imorse vaknade jag strax innan 5 av mensvärkar som jag insåg kom ganska regelbundet. Gick upp och trodde det skulle klinga av men det blev värre så jag började istället klocka dom efter någon timme, som kom med 1-3 min mellanrum, och blev starkare!
För att göra en lång historia kort: jag ligger nu inlagd på förlossningen, öppen 4 cm, och har fått briccanyl samt något mer för att stoppa det, plus kortisonspruta för lungmognad. Lite chockade att det kom igång så plötsligt och att det var på riktigt när jag tolkade det som mensvärk. Men känner mig helt trygg. 33+6 idag, och läkarna tror inte att vi kommer lämna sjukhuset utan bebis.
Trots briccanyl och värkhämmande dropp så gick serb framåt. När det gått 6 timmar och första kortisonsprutan hunnit verka så gav dom upp och lät det komma igång istället. 19.37 föddes vår lilla bebis som mår bra! Och vi mår bra!
Hatade lustgasmasken så har precis fött barn på 2 alvedon haha! Fick en mindre bristning men inte så farligt. Ville låta det gå långsammare men dom ville få ut bebis snabbt så det var bara att trycka på. Magisk upplevelse men vissa stunder var fruktansvärda.
Nu blir det en tid på neo tills andning och amning kommit ikapp, men vecka 34 är ingen katastrof så det blir förhoppningsvis inte så länge.
Lycka till alla! Jag håller säkert koll på er framöver :)
Ja trots sjukt mycket värkhämmande så föddes han på 14 timmar från första värken. Men det var en relativt lätt förlossning skulle jag tro, men krystfasen blev bara på 12 minuter enligt min journal så inte konstigt att jag brast lite. Dom tyckte han verkade medtagen så hade bråttom.
Han vägde 2266 gram och var 46 lång, så inte jätteliten ändå. Jag själv var bara 48 lång och vägde 2800 fullgången, så det är inte jättestor skillnad.
Imorgon ska jag få bli utskriven från BB och vi ska istället skrivas in på familjerum på neo. Nu börjar en spännande tid med att lära känna varandra och bara boa ihop oss i vår lilla familj. Men han mår redan så mycket bättre än igårkväll så vi tror inte vistelsen på neo blir så lång. Troligtvis kommer vi behöva stödmata med sond lite hemma i några veckor tills amningen är stabilare.
Tack för alla grattis! Hejar på er med! Snart har ni alla era små guldklimpar <3