lilagrodautanben skrev 2019-01-07 23:00:10 följande:
8:e missfallet nu sen 1,5 år tillbaka. Fan vad ledsen jag är men nu är äl och min make sa att han inte vill mer. Sorg!! Men våra två barn har varit hemma i tre veckor på jullov (4 och 5 år) så jag hoppas det är uttröttande bara då man inte ger upp så lätt. Men barnen bråkar och vi är hemma 24/7 så det blir mycket. Han säger att det är därför han inte vill men det känns tungt.. låg igår då äl är idag tror jag men vill han inte så är det en jobbig abort. Jag vill! Jag tycket det är skittufft med barnen hemma, jobb och allt därtill men imorgon börjar dom förskolan och vi har gjort en fuling (vissa på förskolan vet om medan andra inte vet) att vi bara ska va hemma, maken och jag, pch ta hand om vår kärlek och varandra!
Hoppas han ändrar sig igen när allt går tillbaka till normalt
Fy, vad jobbigt det låter, vilken sorg. Kan ju vara som du säger lite kämpigare nu när alla varit hemma och ungarna har levt rövare, den åldern dom är inne i nu är väl lite extra. Mina småsyskon skiljer det knappt 1,5 år på och jag är fyra år äldre, gud vad dom höll på när dom var i den åldern! Då kanske det känns väldigt jobbigt att tänka på att ha en tredje, men då kan man ju tänka att iom att syskonen kommer vara hyffsat mycket äldre än bebisen så blir det inte dom där bråken på samma sätt, jag har aldrig bråkat med mina syskon som dom gjort med varandra för att jag var så mycket äldre. Det kom senare i tonåren när dom började sno mina kläder ;)
Din man kanske känner en sorg efter alla missfall och inte orkar gå igenom den sorgen igen? Och sen när det varit så tungt under 1,5 som ni måste haft det så blir vardagen kämpigare också tänker jag.
Tänk om det tog sig nu för er och den lille bestämmer sig för att stanna i magen, han kanske skulle känna en glädje då? Tänker att han kanske säger att han inte vill försöka mer för att han är rädd för missfall, men om det skulle gå vägen kanske han får tillbaka längtan.
Det är ju bara mina funderingar nu, kanske är helt ute och cyklar, men hoppas det ger dig nåt positivt.
Rå om varandra ordentligt nu, helt kravlöst, sitt i ett par mysbyxor i soffan med nån god mat och se på en bra film, behöver inte vara mer än så :) såna kvällar älskar jag, tycker det är mycket jobbigare med en romantiskt middag vid köksbordet med tända ljus och trerätters, tänd lite ljus i vardagsrummet och sätt er tillsammans under en filt och bara ha det bra <3
Hoppas så att det tar sig nu!