Vi som längtar efter en liten 2019 bebis

En annan sjuk sak man tänker på, som ni kanske också kan relatera till - hur man maxar sina 6-tillfällen!? Min sambo har lite svårt med pressen och när vi har legat var och varannan dag runt äl i en vecka känner han sig less och hemsk osugen på att alls försöka. Så får liksom hushålla med hans ork.

Typ 2 dagar före beräknad äl och sen samma dag stickorna visar positivt. Det borde vara det bästa men tänk om han inte pallar andra gången. Då har man ju missat tillfället. Alltså... har ni också dessa tankar och problem? Detta stressar mig minst lika mkt som att jag inte blir gravid, att han inte ska palla när det gäller alltså.

Hejsan, 

jag och min kille har försökt bli gravida sen februari 2018, i november fick vi ett missfall och tog efter det beslutet att lägga barnverkstaden på hyllan ett tag, det sliter så förbannat på relationen att aldrig bli gravid fast längtan finns där och alla runt om blir gravida. 

Så i februari fick vi plus på stickan igen och jag kunde inte tro det. Tog massa test, clearblue och alla möjliga märken, gick till och med till vc och träffade en barnmorska. 

Gravida var vi och fick ett tidigt ul i mars. Men när vi kom dit kunde man inte hitta någon graviditet. Jag hade ett par veckor innan haft en liten, liten blödning som bm tror var ett missfall. 

Nu har vi återigen beställt hem massa ägglossningstest och jag tog ett på skoj som visade svagt positivt, dagen efter var det svagare så jag antar att jag missat toppen. Nu väntar jag bara på att mensen ska komma så att jag kan börja testa igen. 

Jag har dock väldigt oregelbunden mens och tycker det är jätte svårt att veta när jag ska börja testa. Kan gå 27-43 dagar mellan. Vill helst bara bli gravid direkt igen men samtidigt jätte rädd för ännu ett missfall. 

Några tips på hur jag lättare kan bli gravid? När jag kan börja testa med ägglossningstesten? Vet egentligen inte vad det är jag vill ha hjälp med, tycker hela göra barn grejen känns som en jävla djungel. Nästan redo att ge upp det här helt och hållet. 

Det rullar på.

Jag minns inte om jag skrev det här, men jag fick positivt ÄL-test förra måndagen, 1 april, efter VUL på fredagen då jag tog min första Letrozolkur. Fick en temphöjning på onsdagen som indikerade ÄL på tisdagen då, men sen lördag söndag sjönk tempen och var nästan nere på den nivå jag ligger på innan ÄL. Jag tappade allt hopp och låg i soffan och grät hela kvällen för jag hade inte heller mina andra vanliga ÄL-tecken som ömma bröst, helt hård och stängd tapp och så vidare.

Sen i måndags gick tempen upp igen och igår och idag har den varit hög för att vara jag. Jag kände dock ändå noll tilltro till att jag faktiskt haft ÄL men hade redan ett VUL inbokat för idag för att kolla.

Gyn vsr igen jättepositiv till hur mina äggstockar svarat på Leteozolen och sa att jo jag har haft ägglossning och jag har en tjock och fin treskiktad slemhinna.

Så nu borde BIM vara söndag/måndag! Funderar på att ta ett testa-tidigt test på lördag (ÄL+11) för att inte gå och noja hela helgen.

Ledsen att höra att du fick mens, men skönt att det rullar på med utredningen! Hoppas du är en av dem som inte tycker att spolning gör ont