När sov era barn i eget rum?

Våra barn sov i eget rum från när jag slutade amma. Jag är väldigt lättväckt och har svårt att somna om så jag vande aldrig barnen vid att samsova, eftersom jag skulle ha varit en väldigt dålig mamma på dagen om jag inte fått sova på natten.

De sov i en vagga bredvid min säng så länge jag ammade sedan fick de flytta till eget rum. Om man inte vänjer dem vid att sova tillsammans och de är trygga i sitt eget rum fungerar alldeles utmärkt.

Har man vant barnen vid att samsova är det naturligtvis svårare att vänja dem av med detta oavsett ålder.

Tror vi började när han var 7-8 månader. Vi har gjort lite olika, men nu lägger vi honom i eget rum och samsover ifall han vaknar på natten (brukar hända kring kl 2-4 på natten). Han är 13 månader nu.

Vår dotter flyttade till egen säng i eget rum när hon precis fyllt 2 år. Hon vaknar fortfarande på nätterna (nu snart 2,5 år) och sover endast undantagsvis hela nätter utan uppvak.

När hon var ca 6 månader. (Fast hon var väl minst 8-9 år innan hon slutade helt att komma in till oss ibland på nätterna )

Tack för era svar, de ger lite perspektiv. Vår yngste samsover och jag tycker det är lika mysigt som han, men min man tycker inte det är lika kul, vilket jag kan förstå. Det hade varit intressant om någon som samsovit med sitt barn kunde berätta hur de gjort när det varit dags för barnet att flytta in i eget rum.

Vår äldsta sov i eget rum från 6 månader och sov hela nätter från typ 14 månader. Vid 20 månader fick hon stor säng (som hon kunde kliva ur själv alltså) och började inom några veckor komma in till oss varje natt. Det fortsatte hon med i ett antal år tills hon fasade ut det av sig självt någon gång i 6-7-årsåldern.,

Yngsta samsov jag med hela första året. När jag slutade nattamma runt året så somnade han i egen säng på kvällarna men lyftes in till oss på natten när han vaknade. Då fick han sova främst med pappan. Han kommer fortfarande in till oss varje natt vid 7,5 år och får fortsätta tills han själv väljer annorlunda.

eget rum i anslutning till vårt rum, så det är ca 2 meter mellan vår säng och barnets säng. Två av barnen samsov tills de var ca 2 år, sista barnet vägrade somna redan som spädbarn om det inte fick ligga i egen säng i egna rummet! (Konstigt...)
De två äldsta har gått in till oss i princip varje natt  till ca 5-7 års ålder, någon gång mellan kl 00 och 04. Yngsta kommer någon gång i veckan ca kl 7! (Konstigt...)
De två äldsta har varit kalla och sökt värme, så de har krupit extremt nära och legat dikt an varje natt. Yngsta är varm och lägger sig prick i mitten, utanför bådas täcken! (Konstigt...)
Så när man tror att man vet hur barn fungerar så kommer det sista barnet och tvingar en att inse att man inte förstått något alls! (Konstigt...)

Inför de två äldsta barnens 2årsdag så pratade vi med dem om att man är stor när man fyller 2 år och då får man välja lite saker för att göra sitt sovrum fint och mysigt, för då ska man börja sova i det på nätterna. Sen har de fått välja något tex nytt örngott eller sänglampa.
Sen har vi kört med rapid-return dvs vaktat dem och lagt dem snabbt igen i sängen. Det tog bara 1-2 kvällar, sen somnade de i sina egna rum/sängar.

Kopierar från gammal tråd:
www.familjeliv.se/forum/thread/77869971-vad-gora-at-utdragna-nattningar

testa "rapid return" dvs:

1) välj en nattningsramsa som båda föräldrarna klarar av att hålla sig till utan att ändra på den tex "nu är det natt och du ska sova".
Bestäm även nattningsrutiner som ni inte ruckar på tex macka/välling efter TV eller framför TV, borsta tänder, byta till pyjamas och läsa saga 15 minuter.
2) Gör något för att visa att barnet är stort och att något ändrats tex att barnet får välja ett nytt örngott eller en ny lampa (något till rummet eller sängen). Berätta för barnet att "nu är du så stor att du kommer kunna somna snabbt själv och därför får du välja detta till ditt rum/din säng"
3) Berätta för barnet att nu när det är så stort så kommer ni att natta såhär: (berätta om er nya rutin i korta drag) efter Tv och mackan så borstar vi tänderna, tar på pyjamasen och läser saga, sen är det dags för dej att somna.
4) Följ er rutin och ge kram och puss, sen säger den som nattar ramsan och går ut. Vänta utom synhåll utanför dörren (ställ gärna fram en stol, det kan bli många vändor första natten).
5) Antingen accepterar barnet nya nattningen och allt är frid och fröjd eller så kommer barnet att ropa (svara inte) och till slut gå ut. Då gör man såhär:
6) Fånga upp barnet precis utanför dörren. Bär tillbaka snabbt. Säg ENBART ramsan. "nu är det natt och du ska sova". Lägg på täcket. Gå direkt.
7) Andra vändan ut - samma som 6) men korta ramsan med ett ord. "är det natt och du ska sova". Lägg på täcket. Gå direkt.
8) tredje vändan - som tidigare men korta ramsan ett ord till: "det natt och du ska sova"
9) osv....  För varje vända så blir ramsan kortare och kortare, till slut säger man inget.

OBS! Under hela läggningsprocessen ska man vara neutral, inte arg/sur över att barnet går ut. Bara fånga upp det, bära det mjukt till sängen, säga enbart ramsan, strunta i allt annat (törstig, hungrig osv). Även om det blir 100 vändor ut ur rummet första kvällen! Tålamodsprövande....

Min son var strax över tre månader när han flyttade in till eget rum och sov hela nätterna.

Det kändes lagom för honom i vårt fall.

Samsov era barn också innan? Det är ju jättebra med en rutin som båda kan följa, men denna känns som ett stort steg för vår närhetsälskande son... Eller så är det jag som inte är redo. :- P