phillipha skrev 2018-08-09 22:54:24 följande:
Tills de själva inte vill mer. När första barnet kom för 7 pr sedan satte vi en spjälsäng med ena långsidan borttagen brevid vår säng för extra plats men den användes först nör han var 10 månader, innan dess sov han på mig ???? när jag väntade lillasyster så köpte vi en vanlig 90 säng och ställde brevid pappas säng dit sonen "flyttade". Där sov han tills lillasyster nr2 kom och då var han 4,5år. När hon var några veckor gammal så bad han om att få flytta in i sitt rum för han tyckte hon störde honom. Flickorna är nu 3 och 4 år ocj sover fortfarande med oss, den ena i spjälsängen och den andra i 90 sängen och ibland kommer äldsta in och sover mellan oss ????
Min åsikt är att det är sjukt att lägga ett spädbarn i en egen säng i ett eget rum. Hur tror man att man kan bygga trygga individer på det sättet? Man förväntar sig att mini människor ska klara av att sova själv men vi vuxna delar minsann säng...
Mina barn som sov i egen säng i eget rum från ca nio månader är i dag unga vuxna som är mycket trygga, lugna och välartade individer. De tankade närhet på dagen och somnade tryggt i sina sängar med dörren på glänt och oss i närheten, inte det minsta sjukt, vi är alla olika.
Många trivs bäst med att inte ha någon i närheten när de sover, sedan kan man vilja vara hur nära som helst när man är vaken.
