Tips på hur bemöta prinsessåldern

Ja det är ju bra. :)

jag menade bara att det kan vara det som vissa bekymrar sig över, alltså att barnen blir så påverkade av hur det SKA vara istället för att bestämma själva.

Jag blir också lycklig av att höra detta exempel!

Och jag känner mig lycklig över att jag är på stan med min dotter nu och jag har blå volangklänning och hon avklippta jeans och enfärgad t-tröja. Hon har valt helt själv och jag har inte påverkat henne. Stolt över jag jag inte försöker få in henne i ett praktiskt fack. Utan att hon är tjej över sina egna beslut.

Jag håller med!

Har två döttrar. Nr 1 hade i princip aldrig sett färgen rosa förrän hon var 3-4 år eftersom jag inte ville klä henne i rosa bara för att hon var flicka. När prinsessåldern infann sig blev hon jätteledsen över att det inte fanns något rosa i hennes liv; rum, kläder. Hon ville ha rosa, hon ville se på My Little Pony och på Barbie (*ryys*). Men jag kom till slutsatsen att det mest feministiska jag kunde göra för min dotter var att lära henne att hennes vilja räknas. Varför skulle jag säga till henne att hennes nyfunna kärlek till rosa var fel? Vi målade rummet illrosa och i flera år var hon den mest rosa lilla prinsessbakelse man skådat. Efter prinsesstiden kommer ?cool-tiden?. Då är det svart som gäller. Nu är hon 11 och föredrar vitt och blått. Hon säger vad hon tycker och tänker och är trygg i sig själv. Varken rosa eller My Little Pony (som faktiskt handlar om kvinnlig vänskap och styrka, inte alls sockersött) kommer att förstöra din dotter. Slappna av lite. Vår ?tvåa? har haft rosa i hela sitt liv, total prinsessa i kläderna och den mest envisa och självständiga unge man kan tänka sig. Våga rosa!

Som jag sa universella värderingar är undantagna.

Självklart ska barnen få leka med vad de vill och nu har ts dotter valt det här då är det bara att acceptera. Dottern kommer garanterat vilja leka andra saker senare. Jag har aldrig stött på en förälder som tycker att vara fin är det enda värdet som finns.

Fast enligt dig är det ju att "pracka på barnen sina värderingar". Och det skulle man tydligen inte göra. Eller så har du missuppfattat hela diskussionen.

Intressant och spännande tråd! Många bra & konstruktiva tips!

Sedan är det väl kanske några som hakar upp sig på fel grejer. Tråden handlar ju inte om att färgen rosa eller att glitter och prinsessor är fel, utan det är väl vad samhället fått dessa symboler att representera. Traditionellt sett (och som ff hänger kvar på något sätt i de flesta läs alla kulturer) är att Flickor ?ska vara söta och fina? (behaga mannen gärna) så att de blir gifta när de växt till sig, pojkarna meckar och fixar med saker så de kan ta hand om och försörja sin familj. Det är väl inte fel som förälder försöka få tips kring att försöka få sitt barn att få se hela paletten av valmöjligheter istället för att fållas in i denna köns-fåra som skapas redan på BB? Bl.a. barnmorskors tonläge ter sig annorlunda om de talar till en nyfödd pojke eller flicka enligt studier (så rätt tidig start alltså).

Jag ser ju hellre att mitt barn påverkas av mig och mina värderingar (åsikts eller inte) så jag vet källan än andras som jag inte har koll på.. är det inte som är uppfostran? När barnet är gammalt nog själv hittar den ju andra källor..

I vilket fall, tror absolut inte heller på att frånta barnet det den vill leka med utan uppmuntra all sorts lek. Du har ju fått bra tips från andra här i tråden så det tänkte jag inte gå in på, även om det var det du faktiskt efterfrågade. Men eftersom det finns vissa nötter här som ifrågasätter TS så kände jag ett starkt behov att gå in i debatten.

Själv är min förstfödde en pojke och jag försökte få honom att intressera sig för dockor, djur etc. dock har det tidigt (ca från 6+ mån ålder) enbart varit tekniska saker han intresserat sig för, ex skjutdörrar på garderober och Alla typer av fordon (till min besvikelse men är det det han gillar så hänger det ju inte på leksakerna om han får schyssta värderingar eller inte, varför jag såklart uppmuntrar hans intresse). Jag läste en gång om att det finns en könshormon för killar som gör att de biologiskt sett dras mot teknik, om det stämmer lämnar jag osagt men med min gallupundersökning av ett barn verkar det ju stämma.. huruvida den hormonen gör att tjejer gilllar rosa och prinsessor tror jag ju dock inte..

Dock något tips: försök undvik kommersen så mycket som det går, typ Disney. Men när det inte går, försök twista till leken lite som någon föreslog att prinsessan räddar draken eller ger sig ut på upptäcktsfärd. Jag har exakt samma problem fast tvärtom med min pojke. Senast igår ville han att jag skulle leka med monstergubbar som skulle vara elaka mot hans gubbar, och det roligaste han vet är när gubbarna ramlar och slår sig. Personligen är sådana våldsmma inslag inte mina favoriter (och absolut inte för en fyraårig pojke) så jag gjorde om leken att de två monstrena egentligen var jättesnälla och sjöng o dansade istället för att vilja slåss och kriga, vilket min son tyckte var jätteroligt. Så det går ju faktiskt att utmana idealen i leken istället.

Sedan kan ju gränssättning vara bra att jobba med också. Exempelvis det är ok med prinsessklänning, hårband eller vad en vill men inte färga hårlockar, ta hål i öronen eller använda smink och ha en schysst förklaring till barnet för detta...

Typ don?t Grow up its a trap..?

Jag förstår inte vad du menar. Det jag menar är att man ska låta barnen leka med vad de vill, hur kan det vara att pracka på sina värderingar?

Vår prinsessa är strax 5 år och ÄLSKAR allt rosa, klänningar man kan snurra i och glittriga skor.
Vi låter henne hållas, tycker hon att hon är fin - så håller vi med, även om klänningen sitter bak- och  fram och hon har jeans under och sockar i olika färg, samt en arbetshandske på ena handen och en halsduk runt midjan och en prinsesskrona på toppen.
(Jodå, det är sant, finns bildbevis på det).
Jag skulle hellre vilja ha en sportig liten fotbollstjej - (eftersom inte grabbarna var det), men det blev en prinsessa istället, åtminstone just nu - så hon får väl hållas...
Ingen stoppar de grabbar som vill spela fotboll och har Zlatan som idol.
Ingen stoppar de killar som vill leka med bilar eller hjälpa pappa fixa med motorcykeln.
Hur stereotypisk det än är så försöker man inte få dom att visa mera känslor eller uttrycka sin konstnärlighet eller annat som är tvärtemot det "stereotypiska" med deras intressen, inte ofta i alla fall. 
Förutom min syster då.... hennes grabb skulle inte ha bilar, fick inte ha kläder som var blå, fick inte ha bilar på kläderna och skulle inte spela boll. Helst skulle han dessutom ha klänningliknande tröjor också..men det hjälper ju inte, det högsta han önskar är ju bilar och "pang-pang". Han skulle uppfostras "könsneutralt".
Och han är sig själv numera, har de kläder han gillar, men numera är de faktiskt både blå och med bilar på också. 
Fast jag tror mest på att ge barnen alternativ - låta de få chansen att faktiskt "hitta sig själv" genom att alltid tala om för barnet att man faktiskt FÅR ha vad man vill. Oavsett om det är en prinsessklänning och om det faktiskt är en kille som vill ha den.
Alla tillfällen kanske inte passar för prinsessklänningar - hon får ha dom hemma men man har inga på dagis - där får man ha en vanlig klänning som passar att leka alla möjliga lekar i. Utklädningskläder finns på dagiset också när det är dax för sådan lek.
Bättre att stötta och visa att alla har rätt att vara som man är - att alla är olika och tycker olika om olika saker. Alla är unika. Då kan de lära sig att acceptera att andra är olika också och har rätt att vara annorlunda - om man vill.