Anonym (Maktlös)

Äldre 11 Jun 08:44

19 svar

Konkreta tips - samarbetssvårigheter

Min 9-åriga son har senaste månaden hamnat i problem i skolan med konflikter. Han har aldrig varit i sådana situationer tidigare och jag ser bara stora röda varningsflaggor för hans mående. Han bor växelvis tillsammans med sin lillasyster sedan 4 år tillbaka.
Jag och mitt ex har inget fungerande samarbete kring barnen trots idoga försök.
Sonen säger att han inte trivs hos exet och jag känner att nu behöver jag kämpa för honom.

* exet vägrar att ses tillsammans med sonen för att diskutera hans mående
* exet nekar medverkande på samarbetssamtal på FR vid flertal gånger
* exet nekar sonen att ha med sin telefon på dennes veckor enbart för att han och jag inte ska kunna ha kontakt när det inte är min vecka
* exet har nu dragit igång att sonen ska ha NPF-problematik i o m skolproblemen
* exet har en helt annan uppfattning om sonen än vad vi, skolan, släkt och vänner har (onaturligt med fysisk kontakt, inte fungerar socialt, helt annorlunda mot andra barn, förstår inte ironi osv)
* medverkar inte på utv.samtal för att exet inte vill träffa mig
* baktalar mig och min nya man
* flyttat till kommun 5 mil bort, barnen behöver pendla till skolan varannan vecka

Jag måste hjälpa min son, han vill bo mer hos mig. Hur kan jag använda ovanstående?

/Villrådig mamma

Fjäril kär

Äldre 11 Jun 08:49

#1

Om exet inte vill medverka över huvud taget så har du egentligen inget annat val än att dra det till domstol.

Gör en orosanmälan till soc och ring en advokat.

Anonym (Maktlös) Trådstartaren

Äldre 11 Jun 12:32

#2

Fjäril kär skrev 2018-06-11 08:49:25 följande:

Om exet inte vill medverka över huvud taget så har du egentligen inget annat val än att dra det till domstol.

Gör en orosanmälan till soc och ring en advokat.

Det är ju just det - jag vet inte ifall detta "räknas som" att inte samarbeta över huvudtaget :/
Känns inte som att det skulle kunna vara värre men dummare än så är jag inte än att jag förstår att det kan det nog visst vara...

Fjäril kär

Äldre 11 Jun 14:51

#3

Anonym (Maktlös) skrev 2018-06-11 12:32:17 följande:

Det är ju just det - jag vet inte ifall detta "räknas som" att inte samarbeta över huvudtaget :/

Känns inte som att det skulle kunna vara värre men dummare än så är jag inte än att jag förstår att det kan det nog visst vara...

Ja dwt skulle kunna bli värre om det är exet som hinner före dig till domstol och på vägen dit saboterar ännu mer.

Han samarbetar inte alls, han snarare motarbetar dig.

Anonym (.)

Äldre 12 Jun 08:15

#4

Om ni är så infekterade måste ni ses tillsammans med sonen och diskutera hans mående? Är det inte bättre ni två föräldrar går till Bup i första hand? Kan ni inte diskutera på telefon?

Har han sagt varför han nekar samarbetssamtal? Detta anser jag vara samarbetssvårighet. Däremot om han inte gillar handläggaren så går det byta

Varför nekar han telefon? Hur ofta ringer ni? Det är rimligt barnet ringer nån gång per dag (ringer du? Kanske stör om du ringer, är du kontrollerande och ska checka av barnet gör vad denne ska göra? Litar du på barnets pappa?)

Man kan ha separata utvecklingssamtal, om det är infekterat blir det ingen bra stämning för sonen.

Inte ok baktala, vad har han sagt och vem säger det till er?

Att flytta är inte samarbetssvårigheten,speciellt inte fem mil..

Jag tipsar om ha en tid i veckan då ni diskuterar er son. Nu vet jag inte hur ofta du ringer men vissa verkar ringa varje dag till exet. Jag säger inte du gör det men om det är svårt få tag i honom så försök komma överens om dag och tid. Den som haft barnet är den som ringer. Dä diskuterar ni allt gällande sonen som hänt i veckan.

Det kanske låter på mig som jag är på pappans sida men grejen är en del av det du skrivit kunde min sambos ex nästan skrivit och klagat på och hon är extremt kontrollerande.. ringer och kollar om läxor blir gjorda, Säger till oss vilka regler hon tycker vi ska ha.

Men sen finns det såklart rövhattae till pappor med som motarbetar. Men föreslå separata utvecklingssamtal så är det hans egna ansvar gå och boka in egen tid(bokar du in tiden och meddelar honom eller frågar du först? Sånt kan också störa att det bara är "du" som styr)

Anonym (.)

Äldre 12 Jun 08:15

#5

Och varför vill han bo mer hos dig?

Anonym (Julius)

Äldre 12 Jun 09:10

#6

Mitt konkreta tips: Sluta med alla försök till att göra allting tillsammans. Det gör ingen nytta. Istället får ni lära er samarbeta på varsitt håll.

Inget problem att boka separata utvecklingssamtal i skolan tex.

Ska BUP engageras i nån utredning funkar det också med separata samtal samt via telefon.

Treparts samtal över telefonen kan lösa många bekymmer med att inte kunna prata med varandra enskilt.

Anonym (Maktlös) Trådstartaren

Äldre 12 Jun 10:02

#7

Anonym (.) skrev 2018-06-12 08:15:24 följande:

Om ni är så infekterade måste ni ses tillsammans med sonen och diskutera hans mående? Är det inte bättre ni två föräldrar går till Bup i första hand? Kan ni inte diskutera på telefon?

Har han sagt varför han nekar samarbetssamtal? Detta anser jag vara samarbetssvårighet. Däremot om han inte gillar handläggaren så går det byta

Varför nekar han telefon? Hur ofta ringer ni? Det är rimligt barnet ringer nån gång per dag (ringer du? Kanske stör om du ringer, är du kontrollerande och ska checka av barnet gör vad denne ska göra? Litar du på barnets pappa?)

Man kan ha separata utvecklingssamtal, om det är infekterat blir det ingen bra stämning för sonen.

Inte ok baktala, vad har han sagt och vem säger det till er?

Att flytta är inte samarbetssvårigheten,speciellt inte fem mil..

Jag tipsar om ha en tid i veckan då ni diskuterar er son. Nu vet jag inte hur ofta du ringer men vissa verkar ringa varje dag till exet. Jag säger inte du gör det men om det är svårt få tag i honom så försök komma överens om dag och tid. Den som haft barnet är den som ringer. Dä diskuterar ni allt gällande sonen som hänt i veckan.

Det kanske låter på mig som jag är på pappans sida men grejen är en del av det du skrivit kunde min sambos ex nästan skrivit och klagat på och hon är extremt kontrollerande.. ringer och kollar om läxor blir gjorda, Säger till oss vilka regler hon tycker vi ska ha.

Men sen finns det såklart rövhattae till pappor med som motarbetar. Men föreslå separata utvecklingssamtal så är det hans egna ansvar gå och boka in egen tid(bokar du in tiden och meddelar honom eller frågar du först? Sånt kan också störa att det bara är "du" som styr)

Tack för ditt inlägg - det var proppat med bra frågor.

Vi kan inte diskutera över telefon nej, exet svarar inte när jag ber att bli uppringd. Kan själv inte ringa då jag har blivit tillagd i spärrlistan. Så långt som BUP har vi inte kommit ännu.

Jag har inte fått något skäl till att det nekas samarbetssamtal mer än att han inte vill träffas. Anser inte att vi har något att diskutera.

Sonen får inte ha med sig telefonen för att jag skickade ett god natt varje kväll. Det var att anse som ett ovälkommet gästspel på exets vecka och handlade inte om någon kris. Ringde ALDRIG.
Vi skriver veckobrev via mail inför varje byte så det fungerar bra.

Vi får tider tilldelade oss av skola, tandläkare, skolsköterska och så vidare. Exet får vetskap om dessa tider men avstår.

Anonym (Maktlös) Trådstartaren

Äldre 12 Jun 10:03

#8

Anonym (.) skrev 2018-06-12 08:15:54 följande:

Och varför vill han bo mer hos dig?

För att han vill ha nära till skolan (5 min promenad) och vänner. Han säger att han känner sig mer som sig själv när han är här.
Sen tror jag det är lite för att han längtar ihjäl sig efter sin lillebror...

Anonym (Maktlös) Trådstartaren

Äldre 12 Jun 10:07

#9

Anonym (Julius) skrev 2018-06-12 09:10:36 följande:

Mitt konkreta tips: Sluta med alla försök till att göra allting tillsammans. Det gör ingen nytta. Istället får ni lära er samarbeta på varsitt håll.

Inget problem att boka separata utvecklingssamtal i skolan tex.

Ska BUP engageras i nån utredning funkar det också med separata samtal samt via telefon.

Treparts samtal över telefonen kan lösa många bekymmer med att inte kunna prata med varandra enskilt.

Tack för dina tips :)

Samarbeta på varsitt håll kan jag absolut tänka mig - det handlar inte om att jag vill träffa exet men ibland känns det som en nödvändighet när saker rör ihop sig ibland.
Sonen och jag hade ett långt samtal igår om vad som händer i skolan nu och jag frågade vad han och exet diskuterat varpå han svarar: "det är mellan oss precis som det här samtalet är mellan dig och mig" sedan berättade han att han blivit tillsagd att säga så men att han själv tyckte det var olustigt. Nåväl. Svårt att samarbeta överhuvudtaget när det mesta blir motarbetat.

Vad tänker du med trepartssamtal? Typ samarbetssamtal fast över telefon?

Anonym (Julius)

Äldre 12 Jun 11:34

#10

Anonym (Maktlös) skrev 2018-06-12 10:07:45 följande:

Tack för dina tips :)

Samarbeta på varsitt håll kan jag absolut tänka mig - det handlar inte om att jag vill träffa exet men ibland känns det som en nödvändighet när saker rör ihop sig ibland.

Sonen och jag hade ett långt samtal igår om vad som händer i skolan nu och jag frågade vad han och exet diskuterat varpå han svarar: "det är mellan oss precis som det här samtalet är mellan dig och mig" sedan berättade han att han blivit tillsagd att säga så men att han själv tyckte det var olustigt. Nåväl. Svårt att samarbeta överhuvudtaget när det mesta blir motarbetat.

Vad tänker du med trepartssamtal? Typ samarbetssamtal fast över telefon?

Om ni har en mailkontakt som funkar så tänker jag att ni får utgå ifrån det som faktiskt är fungerande. Ni får via mail hitta någon strategi för de gånger nånting skiter sig. Tex meddela fröken/fritids om förseningar, vid akuta sjukdomar får kanske en farmor ta emot samtalet och skicka vidare etc..

Jag skulle släppa iden om att säga godnatt till sonen varje kväll. Rent krasst så är det inte din vecka och då får du respektera det. Sonen är den som hamnar i obekväm sits när han vet att er kontakt inte gillas av pappa. Jag tror du måste tänka på det i all kontakt med sonen på pappans veckor.

Ja treparts samtal är jättebra om det gäller typ BUP, socialen eller skolan. Då kan ni höra varandra och vad som sägs och ni slipper träffas. Och ni får båda två höra exakt samma sak samtidigt. Då slipper ni tjafsa om att "så sa inte soc, hon sa så här till mig.."

Anonym (Julius)

Äldre 12 Jun 11:37

#11

Anonym (Maktlös) skrev 2018-06-12 10:02:08 följande:

Jag har inte fått något skäl till att det nekas Vi får tider tilldelade oss av skola, tandläkare, skolsköterska och så vidare. Exet får vetskap om dessa tider men avstår.

Jag tänker spontant att om han ändå får samma information men väljer att avstå är det hans beslut och hans förlust. Då skulle jag ta det helt enkelt och inte engagera mig i nåt tjafs eller tjat.

Anonym (.)

Äldre 12 Jun 13:07

#12

Anonym (Maktlös) skrev 2018-06-12 10:02:08 följande:

Tack för ditt inlägg - det var proppat med bra frågor.

Vi kan inte diskutera över telefon nej, exet svarar inte när jag ber att bli uppringd. Kan själv inte ringa då jag har blivit tillagd i spärrlistan. Så långt som BUP har vi inte kommit ännu.

Jag har inte fått något skäl till att det nekas samarbetssamtal mer än att han inte vill träffas. Anser inte att vi har något att diskutera.

Sonen får inte ha med sig telefonen för att jag skickade ett god natt varje kväll. Det var att anse som ett ovälkommet gästspel på exets vecka och handlade inte om någon kris. Ringde ALDRIG.

Vi skriver veckobrev via mail inför varje byte så det fungerar bra.

Vi får tider tilldelade oss av skola, tandläkare, skolsköterska och så vidare. Exet får vetskap om dessa tider men avstår.

Kan det vara så sonen reagerar med saknad av dina sms? Du ser ju inte efterspelen.

Jag skulle satsa på att fortsätta maila med varandra pch diskutera den vägen. Varför ens fråga sonen vad han och pappa pratat om? Har du gjort det fler ggr? Exet kanske känner du luskar i hur han sköter allt?

Men om exet tycker sonen bör utredas så är väl det inte fel för då får ni väl kontakt med bup?

Att han inte följer med på utvecklingssamtal för han inte vill fixa eget/gå på tilldelad tid är hans förlust.

Varför mår sonen dåligt och hur dåligt mår han? jag kan verkligen rekomendera bup! Alt får du göra en orosanmälan över hans mående så får soc göra utredning i båda hemmen om du inte får gehör någonstans.

Sen detta med spegling, vad svarar du när han vill bo hos dig?

Anonym (Maktlös) Trådstartaren

Äldre 12 Jun 13:11

#13

Anonym (Julius) skrev 2018-06-12 11:34:09 följande:

Jag skulle släppa iden om att säga godnatt till sonen varje kväll. Rent krasst så är det inte din vecka och då får du respektera det. Sonen är den som hamnar i obekväm sits när han vet att er kontakt inte gillas av pappa. Jag tror du måste tänka på det i all kontakt med sonen på pappans veckor.

Fast där är jag inte beredd att hålla med dig, om sonen själv uppskattar det och vill det men nekas att ha kontakt med den andre föräldern så är det inte ett agerande för barnets bästa att förbjuda det.
Min son är alltid min son, alla veckor oavsett var han sover.

Ess

Äldre 14 Jun 08:13

#14

Anonym (Maktlös) skrev 2018-06-12 10:02:08 följande:

Vi får tider tilldelade oss av skola, tandläkare, skolsköterska och så vidare. Exet får vetskap om dessa tider men avstår.

Om tiden ligger på hans vecka, går han inte dit med sonen då?
Att gå båda tycker jag också är totalt onödigt.

Anonym (Julius)

Äldre 14 Jun 08:34

#15

Anonym (Maktlös) skrev 2018-06-12 13:11:07 följande:

Fast där är jag inte beredd att hålla med dig, om sonen själv uppskattar det och vill det men nekas att ha kontakt med den andre föräldern så är det inte ett agerande för barnets bästa att förbjuda det.

Min son är alltid min son, alla veckor oavsett var han sover.

Som någon sa ovanför här, du ser inte efterspelet och vad som händer efter ditt sms. Det är ju sonen som lider av förbudet för att du har kontakten. Då kan jag inte riktigt se att det kan vara till hans bästa.

Anonym (Z)

Äldre 14 Jun 10:02

#16

Låt sonen vara ifred de veckor du inte har honom.

Om ditt ex är positiv till att utreda eventuell npf så är väl det jättebra. Börja där, ta hjälp av skolan och se till att få komma till BUP så att sonen får hjälp.

Fjäril kär

Äldre 14 Jun 11:06

#17

Som jag ser det och utefter min egna erfarenhet av vårdnadstvist så är mitt tips att väga allting i guldvåg.

Välj dina strider och tänk efter noga vad det är värt.

Om konsekvensen blir värre än den faktiska vinsten är det aldrig värt det.

Och det gäller ju allt.

Ibland är tystnad bättre än principer oavsett vem som råkar ha rätt.

Om det är viktigt att få rätt gentemot varandra är det ju er son som får lida av dom konsekvenserna tjafset leder till.

Anonym (mmm)

Äldre 14 Jun 11:50

#18

Eftersom du försökt flera gånger och pappan vägrar dess olika typer av samtal så ser jag ingen annan väg än att du kontaktar advokat som specialiserar sig på vårdnadstvister, så får du veta korrekt vad som fungerar i ert fall och inte.

Det finns mycket i det du säger som skulle kunna göra så att du får vårdnad/boende om sonen så de slipper åka varannan vecka osv (om det du skriver stämmer med verkligheten). Dock VET ju ingen här på forumet men ring en advokat och berätta och se vad de säger.

Jag vet av erfarenhet att hela systemet med Soc osv bygger just på att båda parter samarbetar men eftersom det uppenbarligen inte fungerar så bra för er, kan det vara bättre att gå den juridiska vägen. Om inte, kan en stämning om vårdnad kanske göra så att pappan faktiskt plötslig går med på de där samtalen och att ni då kan börja kommunicera på ett bättre sätt om ert barn.

Att dra igång en utredningen via BUP kan vara vettigt om det är så att barnet kanske har någon diagnos men om nu varken skola eller andra ser detta, så är det orimlig att starta i den änden bara för att pappan säger det, om det finns andra problem. Det kan man ta sen i så fall, om problemen inte rätar upp sig. Väldigt viktigt här vad skolan säger att de ser.

Utifrån vad du skriver är advokat mitt bästa råd, så att du får veta hur dina möjligheter ser ut.

Anonym (A)

Äldre 14 Jun 11:54

#19

Fjäril kär skrev 2018-06-11 08:49:25 följande:

Om exet inte vill medverka över huvud taget så har du egentligen inget annat val än att dra det till domstol.

Gör en orosanmälan till soc och ring en advokat.

Håller med

Konkreta tips - samarbetssvårigheter

INNEHÅLL