• Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)

    Varför kom min pappa aldrig tillbaka !

    För 8 år sedan gick jag o mitt ex isär, blev en lång vårdnadstvist , sluta med att jag förlorade, vann bara varannan helg med mina barn, men mitt ex hade alla ursäkter så jag fick inte träffa dom, hon fick hjälp av soc, som handlade om att barnen mådde dåligt av umgänge med mig, soc bad mig backa bort o låta mitt ex vara enda boendeförälder, ett år gick och jag fick inte träffa dom, fråga soc igen, fick till svar vi kan inte hjälpa dig, utan det är barnens vilja och bästa att vara enbart med mamman.

    Under tiden träffa jag en tjej, vi var ihop, jag berättade om att jag hade barn jag inte fick träffa, hon valde o gå, oj dömd igen, nu av en som bara gick på,att något måste vara fel på dig, förlora sina barn, finns bara dumbommar som tappar sina barn, liknande hände igen under samma år.

    Valde o flytta, behövde jag starta om livet, tror ingen vet hur det känns o ha barn man inte får träffa, väl i den nya staden berätta jag inget om barnen, utan jag flytta för arbetet. 

    Träffa min kärlek, hon vet ingenting om barnen, efter ett år får vi ett barn, nu är barnet 5 år och vi är ännu kära, jag har gjort allt för det här barnet, tog ut all min barnledighet o var hemma med barnet, nu jobbar jag bara mån-tos, ledig resten av tiden, ger mitt barn all tid o kärlek.

    Nu efter 8 år hör mina första barn av sig, gulp en klump i halsen när jag förstår vem som är på andra sidan av telefonen,först förstod jag inte även om hon presentera sig, var när dom pratade ihop bägge barnen via högtalare, jag förstod att det var dom, jag har inte hört av dom på 8 år, nu är dom 16 o 18 år.

    Dom fråga allt, varför jag försvann o flyttade, berätta att det var den äldres val,(hon valde mamma klart och tydligt, "bad" mig om att bara få bo med mamman) att jag flyttade för jag blev så illa behandlad av deras mamma, som inte lät mig träffa er, fick inte ens ringa på födelsedagar, jul afton, ingenting, bara bort struken, berätta att jag var så lessen att det inte går beskriva.

    Nu vill dom barnen träffa mig, hjälp, min nya vet ingenting om dom här barnen, ingen vet något, där jag bor nu, jag har blivit så hårt dömd för dom här barnen så jag har valt att inte berätta om dom, folk för står helt enkelt inte hur någon inte får träffa sina barn, går inte o förklara, folk förstår inte. Mina föräldrar får inte heller prata om dom med mig, dom är glad att jag har en ny familj nu, dom vet hur jag mådde tiden jag inte fick träffa dom, hur barn som är mitt eget blod inte får träffa sin pappa, jag får inte träffa dom.var ett rent helvete o ta sig igenom, men väl när den nya föddes så glömde jag allt, all fokus fanns bara på det nya barnet.

    Berättade inget om barnet för mina tidigare barn, dom vill träffas, men nu vet jag inte vem dom är, det är inte samma barn jag skildes ifrån, jag har inte sett dom på 8 år, varför ska dom dyka upp nu som gubben i lådan.
    Gav dom inget svar på om vi ska träffas, prata runt det, men sanningen så vill jag inte träffa dom nu,dom fick göra sitt val när dom var ung, soc stödde den äldres beslut, jag frågade om det verkligen var för deras bästa och soc sa att det är för deras bästa, och var bara för mig o acceptera. och det gjorde jag, med facit ihand hade jag fått vänta 8 år med andra ord, så glad jag bytte liv ,stad, allt.

    Nu gör jag allt för 5 åringen, hon har ett sparande ut över det vanliga, hon kommer ha närmare två miljoner när hon är 20 år, en bostadsrätt betald o klar när hon väl flyttar hemifrån. allt för att fördela arvet rätt, jag ser till att hon får det mesta av mitt kapital, ännu som vårdnadshavare har jag full kontroll på hennes konton,att allt betalas rätt under en längre tid, via kapital konton och allt så det inte ska förknippas senare som förskott.

    Så nej, mina tidigare barn har gjort sitt val, allt stött av rättssystemet och utvärderat av socialkontoret, två vänder dessutom, så dom kan inte ha fel, ett barn har rätt o välja, om dom mår dåligt av vv liv,mår dom dåligt av en vårdnadstvist så plockar man bort den ena föräldern även om jag bara tvistade och mitt ex bara bråkade. nej systemet har plocka bort mig för evigt, jag är inte deras pappa bara deras biologiska far.
    Kan liknas vid adoption, pappan kan vara anonym, och det väljer jag nu.
    Har tappat hela deras uppväxt, hela deras tonår, hur dom har utvecklas,alla band i mellan är borta, alla minnen, dom är främlingar nu, men en gång i tiden såra dom mig så mycket och hårt,något inget annat kan göra, nu är alla dom dörrarna stängda, nej dom får inte komma o träffa mig igen.
    Det var orden deras mamma sa till mig sista gången jag pratade med henne, försvinn ur deras liv, du får aldrig mer träffa dom, så valet är inte mitt, det var mammans.

    Så nu vet dom :

    Varför kom aldrig min pappa tillbaka.

  • Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-15 22:27:10 följande:
    Har du några 100 st att välja mellan som är släkt så är chansen ganska stor o hitta rätt, då pratar jag barn mellan 10 och 20 år.

    Ni verkar gå hårt på om jag är bitter på barnen? nej det är jag inte

    Som verkligheten ser ut idag, finns massor av skilsmässo fall o familjer i Sverige, många har barn, även barn igen i en ny familj, så det är inget konstigt.
    Har du ett bra liv och levt länge tillsammans så händer ingenting den dagen det kommer fram,tjejerna kommer inte flytta in o ta över skruttens liv.  Finns det kärlek och närhet , det är så jag lever nu.så jag kommer fortsätta leva, blir aldrig arg, grinig,sur, efter det jag gått igenom har förändrat hela min syn på livet, man har bara ett, var glad och lev livet, var glad att man är frisk.man ser det lilla i livet gör det stort.

    Det som varit har varit och påverkar inte mig mer, jag har jobbat mig igenom det.

    Prova själv vara glad o positiv en dag, se responsen du får från andra människor, se vilken skillnad du gör på din omgivning.
    Ja,men du skuldbelägger ju faktiskt dina barn när du säger till dem att de själva har valt att inte ha kontakt med dig.
    Sen lägger du dessutom skulden på ditt ex och soc för att ni inte har någon kontakt.
    Du tar inget som helst eget ansvar för dina egna handlingar.
    Du fick en ny chans att träffa dina barn,men valde att inte göra det.
    Sen skyller du på att ditt ex aldrig skulle tillåta barnen att träffa dig.
    Men barnen är ju nu 16 och 18 år gamla och kan själva bestämma om de vill det,.
    Varken ditt ex eller soc kan hindra det.
    Det är bara du själv som står i vägen nu. Men det medger du inte.
    Du har levt med de här barnen längre än med din lillskrutt så jag kan ärligt talat inte förstå hur du bara kan glömma dem,sluta älska dem och gå vidare.
    Det låter väldigt känslokallt.
    Jag kan bara hoppas att dina barn själva tar kontakt med din fru och berättar att de finns.

    Jag har det bra och är lycklig med min lilla familj.
    Men skulle vi mot förmodan gå skilda vägar så skulle jag aldrig sluta kämpa för mina barn.
    Att inte få ha gemensam/delad vårdnad om dem skulle gör mig olycklig om något.
    Carpe Diem
  • smulpaj01

    Orkade inte ens läsa denna tragiska tråd

    Lider verkligen med dessa 3 barn som tyvärr har fått en riktig nitlott till ?farsa?

  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    molly50 skrev 2018-05-16 09:39:41 följande:
    Ja,men du skuldbelägger ju faktiskt dina barn när du säger till dem att de själva har valt att inte ha kontakt med dig.
    Sen lägger du dessutom skulden på ditt ex och soc för att ni inte har någon kontakt.
    Du tar inget som helst eget ansvar för dina egna handlingar.
    Du fick en ny chans att träffa dina barn,men valde att inte göra det.
    Sen skyller du på att ditt ex aldrig skulle tillåta barnen att träffa dig.
    Men barnen är ju nu 16 och 18 år gamla och kan själva bestämma om de vill det,.
    Varken ditt ex eller soc kan hindra det.
    Det är bara du själv som står i vägen nu. Men det medger du inte.
    Du har levt med de här barnen längre än med din lillskrutt så jag kan ärligt talat inte förstå hur du bara kan glömma dem,sluta älska dem och gå vidare.
    Det låter väldigt känslokallt.
    Jag kan bara hoppas att dina barn själva tar kontakt med din fru och berättar att de finns.

    Jag har det bra och är lycklig med min lilla familj.
    Men skulle vi mot förmodan gå skilda vägar så skulle jag aldrig sluta kämpa för mina barn.
    Att inte få ha gemensam/delad vårdnad om dem skulle gör mig olycklig om något.
    Ja håller med dig, hela historien är tragisk, det sorglig för alla inblandade, jag kanske inte för mitt ex, hon är kanske lycklig.Hon känner sig säkert nöjd med vad hon gjort , att hon uppfostrat dom själv, rent av skrytigt hur duktig hon är som fixa allt med soc, tingsrätt osv för att vinna, hon känner sig som en vinnare!

    Ska vi alla inte glädjas för hennes skull :))

    Jag fick flytta, starta om livet, lära mig hantera sorgen, lära mig leva utan barnen.

    Men någon där uppe gav mig en ny chans, jag tog den, en ny kärlek, ett nytt barn, ett nytt liv.

    Låter bra att du oxå är lycklig, att du har rätt tänk ang dina barn, att du väljer delad umgänge ifall ni går isär, du tänker rätt med dina barn.
    Du verkar förstå vilken sorg det blir ifall du inte fick vara med dom.

    Mina barn får komma senare i livet när yngsta är myndig, innan dess skyddar jag min familj med alla medel, jag vet vad den gamla familjen gjort mot mig, dom spåren försvinner aldrig, så länge mitt ex står för deras boende och lever med dom får dom inte komma, jag skyddar mig mot henne, hon får inte veta något om mitt nya liv,barn ,familj. Det hon har gjort går inte o förlåta!
  • Anonym (Men herregud människa)
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-16 18:33:25 följande:
    Mina barn får komma senare i livet när yngsta är myndig, innan dess skyddar jag min familj med alla medel, jag vet vad den gamla familjen gjort mot mig, dom spåren försvinner aldrig, så länge mitt ex står för deras boende och lever med dom får dom inte komma, jag skyddar mig mot henne, hon får inte veta något om mitt nya liv,barn ,familj. Det hon har gjort går inte o förlåta!
    Dina äldsta barn är myndiga nu och kommer närsomhelst få flytta hemifrån. Träffa dem. Introducera dem för din yngsta. 

    Jag säger det igen ts - jag är i den situationen som din yngsta är i. Det är inte kul att få veta att man har förlorat så många år och en syskonrelation på grund av någonting som hände i sin ena förälders förflutna.... 
  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    Anonym (Men herregud människa) skrev 2018-05-16 18:36:15 följande:
    Dina äldsta barn är myndiga nu och kommer närsomhelst få flytta hemifrån. Träffa dem. Introducera dem för din yngsta. 

    Jag säger det igen ts - jag är i den situationen som din yngsta är i. Det är inte kul att få veta att man har förlorat så många år och en syskonrelation på grund av någonting som hände i sin ena förälders förflutna.... 
    Vi har pratat om det, att dom hör av sig nästan ett decennium senare, då spelar inte något år till någon roll.
    Bara för att dom hör av sig nu, menas inte att vi ska ses direkt.
    Är helt övertygad att det kommer fungera sedan oxå, är inte ens orolig för det.
    Nu bor jag som sagt långt ifrån dom.
    Vi kommer hinna dit, vi börja med en sak i taget.
  • Regndamen
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-16 18:33:25 följande:

    Ja håller med dig, hela historien är tragisk, det sorglig för alla inblandade, jag kanske inte för mitt ex, hon är kanske lycklig.Hon känner sig säkert nöjd med vad hon gjort , att hon uppfostrat dom själv, rent av skrytigt hur duktig hon är som fixa allt med soc, tingsrätt osv för att vinna, hon känner sig som en vinnare!

    Ska vi alla inte glädjas för hennes skull :))

    Jag fick flytta, starta om livet, lära mig hantera sorgen, lära mig leva utan barnen.

    Men någon där uppe gav mig en ny chans, jag tog den, en ny kärlek, ett nytt barn, ett nytt liv.

    Låter bra att du oxå är lycklig, att du har rätt tänk ang dina barn, att du väljer delad umgänge ifall ni går isär, du tänker rätt med dina barn.

    Du verkar förstå vilken sorg det blir ifall du inte fick vara med dom.

    Mina barn får komma senare i livet när yngsta är myndig, innan dess skyddar jag min familj med alla medel, jag vet vad den gamla familjen gjort mot mig, dom spåren försvinner aldrig, så länge mitt ex står för deras boende och lever med dom får dom inte komma, jag skyddar mig mot henne, hon får inte veta något om mitt nya liv,barn ,familj. Det hon har gjort går inte o förlåta!


    Den gamla familjen, det vill säga två barn på 8 och 10 år. Är det dessa du menar har gjort något mot dig? Är du rädd att dina två äldre barn ska skada dig fysiskt?
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-16 18:33:25 följande:
    Ja håller med dig, hela historien är tragisk, det sorglig för alla inblandade, jag kanske inte för mitt ex, hon är kanske lycklig.Hon känner sig säkert nöjd med vad hon gjort , att hon uppfostrat dom själv, rent av skrytigt hur duktig hon är som fixa allt med soc, tingsrätt osv för att vinna, hon känner sig som en vinnare!

    Ska vi alla inte glädjas för hennes skull :))

    Jag fick flytta, starta om livet, lära mig hantera sorgen, lära mig leva utan barnen.

    Men någon där uppe gav mig en ny chans, jag tog den, en ny kärlek, ett nytt barn, ett nytt liv.

    Låter bra att du oxå är lycklig, att du har rätt tänk ang dina barn, att du väljer delad umgänge ifall ni går isär, du tänker rätt med dina barn.
    Du verkar förstå vilken sorg det blir ifall du inte fick vara med dom.

    Mina barn får komma senare i livet när yngsta är myndig, innan dess skyddar jag min familj med alla medel, jag vet vad den gamla familjen gjort mot mig, dom spåren försvinner aldrig, så länge mitt ex står för deras boende och lever med dom får dom inte komma, jag skyddar mig mot henne, hon får inte veta något om mitt nya liv,barn ,familj. Det hon har gjort går inte o förlåta!
    Jag påstår inte att ditt ex har gjort rätt. Det är det väl ingen här i tråden som har gjort.
    Det är helt fel att undanhålla sina barn från den andre föräldern såvida det inte förekommit missbruk eller misshandel av någon form.
    Jag förstår att det har varit en stor sorg för dig.
    Men problemet är ju att du inte verkar ha kämpat tillräckligt för att visa att du är fullt kapabel att ta hand om dina barn.
    Istället så vänder du dem ryggen och ger upp.
    Och när de sen hör av sig och vill träffa dem så avvisar du dem igen.
    Vad dina barn känner verkar du inte bry dig om. Du bryr dig bara om dig själv.
    Det är bara jag,jag ,jag i allt du skriver.
    Du måste inse att du straffar dina barn pga vad ditt ex och soc gjort,med dina egna handlingar.
    Det spelar ingen roll vad ditt ex,hennes familj eller soc har gjort mot dig tidigare.
    Är det så illa så är det något du borde ha försökt bevisa för soc.
    Att försöka förhindra umgänge med den andre föräldern brukar inte vara till fördel för den föräldern som gör så.
    Istället gav du upp.
    Och nu försöker du ursäkta det med att du vill skydda din nya familj.
    Hör du inte själv hur illa det låter?
    Vad är det du försöker skydda din familj ifrån?
    Tycker du inte heller att ditt yngsta barn,din lillskrutt, har rätt att få veta att det har syskon?
    Jag hoppas,som sagt,att dina barn tar kontakt med din fru och din lillskrutt så de får veta att de finns och att du har ljugit om dem hela tiden.
    Det har du förtjänat!
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Men herregud människa) skrev 2018-05-16 18:36:15 följande:
    Dina äldsta barn är myndiga nu och kommer närsomhelst få flytta hemifrån. Träffa dem. Introducera dem för din yngsta. 

    Jag säger det igen ts - jag är i den situationen som din yngsta är i. Det är inte kul att få veta att man har förlorat så många år och en syskonrelation på grund av någonting som hände i sin ena förälders förflutna.... 
    Det här tycker jag du ska lyssna och ta till dig av,TS! 
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-16 18:33:25 följande:
    Låter bra att du oxå är lycklig, att du har rätt tänk ang dina barn, att du väljer delad umgänge ifall ni går isär, du tänker rätt med dina barn.
    Du verkar förstå vilken sorg det blir ifall du inte fick vara med dom.
    Glömde svara på dte här.
    Om min man och jag skulle gå skilda vägar och jag skulle träffa en ny och få fler barn så skulle jag aldrig undanhålla någon av mina barn sina nya syskon.
    Om jag skulle få reda på att min man har barn sedan tidigare (vilket jag vet att han inte har,men om) så skulle jag kräva att han tar sitt ansvar för det och jag skulle tvivla starkt på om vi skulle kunna fortsätta tillsammans.
    Inte för att han har barn sedan tidigare utan för att han har ljugit om det.
    Om han kan ljuga om en sådan sak under så många år,vad kan han då inte ljuga om mer?
    Tilliten skulle vara förstörd.
    Carpe Diem
  • Fiona M
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-16 18:48:24 följande:

    Vi har pratat om det, att dom hör av sig nästan ett decennium senare, då spelar inte något år till någon roll.

    Bara för att dom hör av sig nu, menas inte att vi ska ses direkt.

    Är helt övertygad att det kommer fungera sedan oxå, är inte ens orolig för det.

    Nu bor jag som sagt långt ifrån dom.

    Vi kommer hinna dit, vi börja med en sak i taget.


    Vilka är "vi" som har pratat om det?
Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !