Inlägg från: All makt åt familjerna |Visa alla inlägg
  • All makt åt familjerna

    Hata Hemmafru hat!

    Anonym (Va?) skrev 2018-01-22 00:15:33 följande:

    Jo. Alla får "känna" som dom vill. Men det konstiga är att den här kvinnan är ogin och bitter. Inte så konstigt kanske med tanke på hur hon valt att leva iofs.

    Men hon gör inget annat än gnäller på politiker och på kommunen/myndigheterna. För att inte tala om invandrarna som kommer hit och tar som hon uttrycker det? Är inte det lite konstigt?

    Hon har inte uppfostrat några barn som bidrar med så mycket heller. En av sju har ett ordentligt och bra jobb. En är arbetslös. Några hankar sig fram på deltid eller på ruskigt lågbetalda jobb. Den yngsta går väl fortfarande på gymnasiet. Ingen av sönerna har gjort lumpen! En dotter är också "hemma med barnen".

    Jag tycker bara synd om människan för egen del men visst har man rätt att ifrågasätta tycker jag!

    Det är inget generellt hat mot hemmafruar då.


    Ja jag förstår. Men vi talar om kvinnor som vill bli hemmafruar av eget val i den här tråden (även om din historia var intressant). Så jag förstår inte riktigt vad din poäng är?
  • All makt åt familjerna
    Anonym (hemmafru) skrev 2018-01-22 00:58:00 följande:

    Inga förutsättningar ignoreras. Du anser att familjer med barn i förskoleåldern som inte nyttjar förskoleplats, ska få lika mycket pengar utan någon som helst mer motprestation än idag.

    Medborgarlön alltså.  För vissa.

    Fokusera på skattesänkningar istället. Det blir inte lika många tankevurpor.


    Mot prestation är ju att man tar hand om sina barn. Precis som förskolan gör. Kontroller kommer genomföras precis som på en förskola.
  • All makt åt familjerna
    sextiotalist skrev 2018-01-22 14:20:41 följande:
    Som vanligt får man väl förklara skillnaden mellan olika skatter. Inkomstskatten, dvs den skatten du betalar på din deklarerade inkomst är betydligt lägre än på 70-talet t.ex Men sedan finns det arbetsgivaravgiften, det är skatt som arbetsgivaren betalar (och ingår självklart i det totala skattetrycket).
    Men fortfarande så betalar privatpersoner, rent generellt, lägre inkomstskatt än vad man gjorde (innan avdrag) under 70-talet.
    Däremot var avdragen mer generösa, så de som hade lån, kunde minska sin skatt rejält. Men de som inte hade några lån, hade inte samma möjlighet

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Pomperipossa_i_Monismanien
    Jag kan inte förstå varför du skulle argumentera emot att det var lättare att leva på en inkomst på 50/60 eller tidigare vilket är det jag försökte säga tidigare. Jag har ingen tid att skriva någon uppsats men plagiera går fort(jag gör annat än att skriva på FL). 
     
    Arbetsgivaravgifter betalas i Sverige från arbetsgivare till staten, beräknad som en procentuell avgift på den totala lönesumman för de anställda. Arbetsgivaravgifternas olika delar utgörs av specificerade avgifter till olika delar av socialförsäkringssystemet, och betalas som ett totalbelopp till Skatteverket.
     
    Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder. I och med expansionen av den offentliga sektorn i början på 1970-talet ökade skattetrycket. Ökningen skedde främst genom att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt.
     
    Vissa anser att arbetsgivaravgifterna helt är att betrakta som en skatt eftersom de är obligatoriska, inkomsterna redovisas under rubriken "indirekta skatter" i statsbudgeten och kopplingarna till socialförsäkringarna är svaga. Till exempel ålderspensionsavgiften till allmänna pensionssystemet där den anställde bara får 
    tillgodoräkna sig inbetalning för löndedelen upp till 7,5 basbelopp trots att arbetsgivaren betalar 10,21% på hela lönen.
     
    Hur mycket det kostar ha någon anställd i Sverige beror både på hur hög lönen är och hur mycket arbetsgivaren betalar utöver det i sociala avgifter
    Sociala avgifter: Består främst utav arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. De sociala avgifterna kan delas in i två kategorier: den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna.
     
    Socialförsäkringarna i Sverige (av Ann-Charlotte Ståhlberg Ståhlberg (2008), s. 28-29): 
    Även om det är arbetsgivaren som administrerar inbetalningen innebär inte det att det är arbetsgivaren som bär kostnaden för den; detta avgörs av anpassningarna i ekonomin. Under svenska förhållanden vältras kostnaden för avgiften främst över på löntagarna i form av uteblivet löneutrymme. Om man betraktar arbetsgivaravgiften som en del av arbetskraftskostnaderna gör det ingen reell skillnad om det är arbetstagaren eller arbetsgivaren som administrerar inbetalningen
     
    År            (1)      (2)         (3)     (4)         (5)
    1965       17,2    0,6         6,5    3,3        3,8
    1975       19,6    0,5         4,8    4,7        9,3
    1985       18,9    1,1         5,7    6,3        12,8
    1995       17,9    1,3         4,0    8,8        13,6
    2005       18,2    1,4         3,8    8,5        14,7
    2015       15,5    1,1         3,3    9,1        14,3

    (1) 
    Skatter på inkomster och vinster(%)
    (2) 
    Skatt på egendom, etc.(%)
    (3) 
    Punktskatter, tullar, etc.(%)
    (4) 
    Moms(%)
    (5) Arbetsgivaravgift(%)

    År       totaltskattetryck(%)
    1900   7,6
    1910   8,3
    1920   12,0
    1930   11,4
    1940   15,1
    1950   18,6  <-- här hände något 
    1960   27,1  <-- här hände något 
    1970   36,2  <-- här hände något 
    1980   46,3  <-- här hände något 
    1990   50,4
    2000   49,0
    2010   43,2
    2016   44,1
     
     
    Källor: Wikipedia, Ekonomifakta (kolla själva om ni tror något inte stämmer)
  • All makt åt familjerna
    Anonym (hemmafru) skrev 2018-01-22 14:32:14 följande:
    Ska du svara, svara på det jag skrev.

    Nyckelord: mer. Kan även använda ökad eller ytterligare i samma sammanhang.
    Du sa: 
    "Inga förutsättningar ignoreras. Du anser att familjer med barn i förskoleåldern som inte nyttjar förskoleplats, ska få lika mycket pengar utan någon som helst mer motprestation än idag.
    Medborgarlön alltså.  För vissa. Fokusera på skattesänkningar istället. Det blir inte lika många tankevurpor."
     
    Jag sa:
    "Mot prestation är ju att man tar hand om sina barn. Precis som förskolan gör. Kontroller kommer genomföras precis som på en förskola."
    Du sa:
    "Ska du svara, svara på det jag skrev. Nyckelord: mer. Kan även använda ökad eller ytterligare i samma sammanhang."
     
     
    Vad menar du att jag ska svara på? om du menar dem administrativa kostanderna för ett sådant bidrag så tror jag att de är försumbara. Men jag vet inte. Det var aldrig ett riktig förslag utan ett exempel på ett förslag som alternativ till det systemet vi har idag. Ett exempel jag gav när någon frågade om jag kunde ge ett exempel.
  • All makt åt familjerna
    Anonym (J) skrev 2018-01-22 17:42:51 följande:

    TS: visst, de som arbetar får också barnbidrag och föräldrapenning!

    Men de bidrar med att betala skatt också.

    Hur kan du få det till att det är skattebetalarna som är "parasiter"?


    Jag tycker inte att skattebetalare är parasiter. Det här inlägget är ett svar till några i en annan tråd här på familjeliv som sa att hemmafruar vara parasiter. Jag försökte bara peka ut det hyckleri med att anklaga andra för att leva på någons annans inkomst när man själv också gör det(bidrag). För många får ut mer än de betalar in. Men läs hela tråden om du vill hänga med i diskussionen. 
  • All makt åt familjerna
    Anonym (hemmafru) skrev 2018-01-23 01:58:52 följande:
    Jag skrev "ingen MER motprestation". Att då upprepa vad motprestation innebär, är goddag yxskaft.

    Nej, det är klart att det inte var ett riktigt förslag. Det var något ogenomtänkt du slängde ur dig, utan att ha en aning om vad det skulle innebära i praktiken.
    Fast jag tycker inte det jag föreslagit är jämförbart med medborgarlön. Sen förstår jag inte exakt vad du har för problem med att jag i ett forum för diskussion, när jag får frågan ger ett exempel på alternativ till det systemet vi har idag? Varför ska alla ideer vara färdiga innan dem får sägas? tror du att alla som tänker högt är idioter? 
  • All makt åt familjerna
    Anonym (J) skrev 2018-01-23 09:51:54 följande:
    Jag har läst hela tråden.

    Det är inget hyckleri.

    Som hemmafru betalar man ju inte in NÅGOT ALLS, till skillnad mot de som jobbar.

    Förstår du inte skillnaden?
     
    Fast det är hyckleri. För att tvåinkomstagarfamiljer med barn ska finnas måste barnen vara på förskolan eller så måste de utnyttja föräldraförsäkrintgen. För att detta ska fungera måste resten av samhället beskattas (för annars hade de betalt kostnaderna själva eller sparat ihop pengarna till kostnaderna). Dem som beskattas är bla eninkomstagarfamiljer men även andra. Ett annat sätt att se på det är att eninkomsttagarfamiljen inte behöver utnyttja några bidrag för att ta hand om sina barn men det behöver(oftast) tvåinkomstagarfamiljer. Det är knappast en slump att det är i och med välfärdstatens utbyggnad som tvåinkomstagarfamiljer har blivt vanligare bland medelklassen. Om inga skatter överhuvudtaget hade tagits ut så hade ju det inte varit något problem för eninkomsttagarfamiljer (iallafall inte ett vem ska ta hand om barnen problem). Den höga skatten i Sverige möjliggör för många familjer att båda föräldrarna kan jobba hur ser det ut i länder där skatterna är mindre? t.ex. USA är det fler eller färre hemmafruar? Sen kan man inte heller påstå att hemmafruar inte skulle arbeta eller bidra till samhället. Som jag sa innan så är inte hemmafruar dem första man ska titta på om man vill se vilka som lever på andra(genom ofrivillig förening) men det är ingen tävling.
  • All makt åt familjerna
    Anonym (hemmafru) skrev 2018-01-23 18:29:04 följande:
    Det är inte, som tidigare påpekats, mycket begärt att reflektera över konsekvenserna av förslag man tänker ut. Slänger man ur sig något så ogenomtänkt som du gjorde, får man i ett forum räkna med att bli ifrågasätt och få motivera sig. Sedan är ju det inget fel att erkänna att man var ute och cyklade, tvärtom.
    Fast jag reflekterade väl över konsekvenserna och försökte svara på alla dina frågor så gott jag kunde? Sen att vi kanske inte alltid håller med varandra är väl bara att acceptera? Du kanske tycker att mitt förslag var det galnaste och mest omöjliga du har hört, men jag håller inte med. Förslaget var inte så orimligt.
  • All makt åt familjerna
    sextiotalist skrev 2018-01-23 07:41:17 följande:
    Tja, du tittar på siffror, jag förlitar mig på de som faktiskt arbetade på den tiden. Hur du än vrider på det, så fanns det en marginaleffekt och en progressiv skatt, som gjorde att folk som inte hade lån, fick betala långt över 50% på de löneökningar som fanns.
    Tom den dåvarande finansministern erkände efter det han slutat att det var många löntagarare som drabbades.

    Du ser ju även att det var högre skatt på lön 1965 än 2015.
    Hur som helst, så vill man så kan man leva på en lön, men då får man bestämma sig för att sänka standarden och bo på exakt samma sätt som man bodde under 50-talet och 60-talet, dvs 4 personer i en trea.
    Det du skriver låter som idag också men jag tycker "siffror" är ganska relevanta. Sen tänker jag att levnadstandarden har ökat i länder där familjepolitken fungerar på ett annat sätt också. Fyra personer i en trea är väl inte så illa?
  • All makt åt familjerna
    Anonym (Förr) skrev 2018-01-23 07:50:27 följande:
    Totala skattetrycket (inbetald skatt/BNP) har ökat men skattetrycket på INDIVIDEN har minskat något. Det beror på att företagen beskattas hårdare. Marginalskatten inkl arbetsgivaravgifter: 1950: 73 %, 1960: 70,1 %, 2018: 69,8% Källa: www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/

    Lönenivåerna var inte heller högre, en ingenjör tjänade 1950 ungefär 12 000 kr per år, motsvarande ca 217 000 kr i dagens penningvärde.

    Jag tror, precis som någon tidigare i tråden, att om vi skulle leva som på 50-talet skulle vi klara oss utmärkt på en lön. Barnen delar sovrum, vi cyklar när vi ska någonstans, lagar all mat hemma från grunden och efter säsong, inga utlandsresor, barnen har inga dyra aktiviteter, inga mobiltelefoner etc. Tror snarare problemet ligger i att vi höjt våra förväntningar på vår levnadsstandard.
    Ja men du räknade bara med en del av skatten. Inte på momsen arbetsgivaravgiften osv. 
    "För att komma till bukt med detta sänktes skatterna år 1981 efter vad som brukar kallas den underbara natten ? en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet (numera Liberalerna). Samtidigt drogs avdragsmöjligheterna tillbaka. 1983 höjdes även momsen kraftigt."

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/

    I andra länder t.ex. USA, Tyskland, Storbrittanien så finns eninkomstagarfamiljer som klarar sig fint. Dessa familjer lyckas ha utlandsresor, dyra barnaktiviter och mobiltelefoner trots en lön.
  • All makt åt familjerna
    Anonym (Förr) skrev 2018-01-23 19:27:07 följande:
    Jag gillar också siffror, och har visat dig att skattetrycket på individen är något lägre idag än på 50/60-talet. Det var ännu värre under en senare period då marginalskatten i snitt låg på en bit över 80%. För höginkomsttagare kunde det bli ännu mer. Astrid Lindgren skrev en saga i mitten av 70-talet om det när hon insett att hon betalade 102% marginalskatt, vilket gett upphov till att det kallas pomperipossa-skatt.

    Fyra personer i en trea räknas som trångbott enligt svensk standard. 5% är trångbodda enl den definitionen (om man räknar bort dem som bor i ettor), så är inte så många som verkar vilja leva så.
    Du måste kolla på hela skattetrycket. Det spelar ingen roll exakt hur skatten tas ut det viktigaste är att tas ut. Sen om man kollar på marginalskatt efter inkomstskatt så var den faktiskt lägre för låginkomsttagare, medelinkomstagare och höginkomstagare ändast dem högsta inkomsterna beskattades mer. Det beror nog delvis på att till och med 1991 sambeskattades inkomster från kapital och arbete. 

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/?graph=/23767/1,2,3,4/all/
  • All makt åt familjerna
    Anonym (Förr) skrev 2018-01-23 19:27:07 följande:
    Jag gillar också siffror, och har visat dig att skattetrycket på individen är något lägre idag än på 50/60-talet. Det var ännu värre under en senare period då marginalskatten i snitt låg på en bit över 80%. För höginkomsttagare kunde det bli ännu mer. Astrid Lindgren skrev en saga i mitten av 70-talet om det när hon insett att hon betalade 102% marginalskatt, vilket gett upphov till att det kallas pomperipossa-skatt.

    Fyra personer i en trea räknas som trångbott enligt svensk standard. 5% är trångbodda enl den definitionen (om man räknar bort dem som bor i ettor), så är inte så många som verkar vilja leva så.
    Det här står alltså under diagrammet du länka:

    "Marginalskatten visar hur stor andel av den sista intjänade kronan som går till skatt. Det kan också uttryckas som skatten på en löneökning. Vi ser i diagrammet att den högsta nivån på marginalskatten varierat från tre procent som lägst upp till 90 procent som högst. 
     
    När ett skattesystem är progressivt finns det inte bara en marginalskatt utan flera beroende på hur hög inkomsten är. Vid jämförelser över tid är det därför inte enbart nivån på den högsta marginalskatten som är av intresse utan även hur många som berörs av den och hur utvecklingen sett ut för andra inkomstgrupper"
  • All makt åt familjerna
    Anonym (hemmafru) skrev 2018-01-23 20:01:18 följande:
    Ja, du har reflekterat. Din oförmåga att se det orimliga och totalt orealistiska i ditt " förslag" kombinerat med att Inte kunna heller förstå vad det skulle innebära i praktiken, spär på bilden av att hemmafruar inte klarar att se utanför sin egen lilla ankdamm och totalt saknar helhetssyn.

    Som fd hemmafru och aktiv i olika hemmafrunätberk har jag träffat på den typen av tankegångar MÅNGA gånger. Som någon som säger sig vilja motverka det du kallar "hemmafruhat" bör man försöka tänka ett steg längre, och inte bita sig fast i dylika tankegångar med en dåres envishet. Då blir man aldrig tagen på allvar.
    Jag gillar ändå att du är så säker på vad förslaget skule innebära.
  • All makt åt familjerna
    Anonym (Förr) skrev 2018-01-23 20:12:43 följande:
    Absolut ser marginalskatten olika ut för olika delar av befolkningen, men vid en jämförelse mellan hur det såg ut för hemmafru-familjer då kontra nu är det höginkomsttagare (möjligen en del medelinkomsttagare) som är aktuella. Låginkomsttagare har aldrig haft råd att ha hemmafruar, inte då och inte idag. Och det som startade diskussionen var hur mycket skatt man betalar på sin inkomst, inte hur skattetrycket i landet ser ut. Jag är glad att jag fått dig att fördjupa dig i statistiken, men avslutar skattediskussionen här.
    Höginkomstagare hade faktikt också lägre skatt. Endast om du var rik och hade jättehög inkomst eller var kapitalägare betalade du mer. Allt det här kan du läsa av diagrammet:

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/marginalskatt-historiskt/?graph=/23767/1,2,3,4/all/
  • All makt åt familjerna
    sextiotalist skrev 2018-01-24 07:57:08 följande:

    Om du tittar på tabellen så hade även låginkomsttagare en marginalskatt på närmare 50 % 1968,  idag finns det en marginalskatt som kommer in om man tjänar över 38 000 i månaden (har jag för mig, lite osäker på exakta beloppet).

    Jag håller inte med dig om att man är jätterik om man var medelinkomsttagare och hade en marginalskatt på 70%, det är väldigt mycket.


    1968 kan ändå inte ses som höjden av hemmafrueran utan var början på slutet. Många av dem reformer som socialdemokraterna genomförde var för att trycka utt kvinnor på arbetsmarknaden oavsett vad de egentligen ville. I deras statssocialistiska modell fanns det inte plats för hemmafruar. Vilka medelinkomsttagare hade en marginalskatt på 70%? Vad är din definition på en medelinkomsttagare?
Svar på tråden Hata Hemmafru hat!