Vi som försökt med första barnet ca 1 år
Det här året är officiellt det värsta i mitt liv... Inte gravid, inte ivf och igår fick vi akut avliva vår älskade, älskade katt. Sambon fick nog en känsla av att livet är kort efter och att han behöver något att se fram emot så han sa att nu skiter vi i att vänta och bara betalar för 3 behandlingar privat. Vi skiter i renoveringen, det kan vi ta sen. Jag frågade om han var säker och det var han sa han. Men tyvärr kan jag inte glädjas åt det nu när jag sörjer... Det känns inte som prio 1 längre. Är hemma från jobbet och bara gråter samtidigt som jag ser hur högen med jobb samlas på mitt skrivbord när jag är borta...