Långväntanefterdig skrev 2018-03-30 17:34:12 följande:
Haha ja men eller hur !! Värsta som finns mot psyket å läsa deras jävla skit inlägg. Typ åååh ja å min sambo har försökt jääättelänge funderar på utredning . Så har de gått 3 månader. Eller dom som "ah vi har försökt ett tag det tog ändå 2 månader innan plus " fy fan asså.
Gillar inte att jämföra sorg med andra. Säger inte att jag inte var ledsen när vi inte lyckades på andra försöket. Fortfarande lika ledsen att vi inte lyckats på 27:e försöket. Trodde dock jag visste vad sorg var med alla misslyckanden men upplevde annan sorg när barnen dog i magen.
Har jag inte lika mycket rätt att vara ledsen som de som försökt i 15 år? De som fått 15 missfall? Försökt två gånger utan resultat? Jag läser andras situation och lider för dem också och hoppas för oss alla. Livet är ingen tävling och mina chanser varken ökar eller minskar för att andra lyckas eller inte. Blir andra gravida eller får barn är jag glad för dem för de slipper detta helvete...