• LLW

    Vi som försökt med första barnet ca 1 år

    Jooosen skrev 2019-05-11 18:17:40 följande:

    Läser allt ni skriver! Håller tummarna nu för dig LLW! Och att du får tidig ägglossning hedblomster. Förstår vilken stress det måste vara. Jag har exakt som du, oftast äl lite senare men typ några få gånger på dag 14!

    Jag vill typ avfölja alla vänner o bekanta som är gravida på instagram. Blir tom otroligt avundsjuk på Kenza trots att dom kämpat som fan. Hjärnan är inställd på att typ hata hela situationen oavsett :/ kram på er.


    Tack Josen <3 jag förstår precis vad du menar med avundsjukan. Önskar att jag inte kände så men jag är så jävla missunnsam mot alla jag vet bara råkat bli gravida eller lyckats direkt. Inga gulliga känslor men det är svårt att stänga av. Känns som jag blir mer och mer bitter för varje dag. Hur ska det här sluta kan man ju undra..
  • LLW
    Hedblomster skrev 2019-05-11 19:36:37 följande:

    Jag började avfölja gravida bekanta för ett tag sen... Kan väl inte göra samma med nära vänner men liksom nån gammal klasskompis från gymnasiet tycker jag gott jag kan slippa se! Min sambo tycker det är knäppt. Jag känner mig också avundsjuk på kenza trots att jag vet att dom kämpat... Och på de som gör ivf men lyckas på första tex. Och på de som aldrig fått en graviditet tagen ifrån sig. Fast jag förstår också om folk skulle känna sig avundsjuka på mig för att jag åtminstone fått se positiva test två ggr även om det var utomkvedshavandeskap och kemiskt graviditet... Jag är är ändå tacksam att jag fått se det. Det ger lite hopp.

    Usch, jag har en skitdålig helg verkligen. Känns inte som jag har nån som förstår mig IRL som jag kan prata med. Har mått så himla dåligt i några veckor och hade behövt göra något, vad som helst bara komma ut ur lägenheten. Men hade ingen att göra något med. Min sambo är jättebakis och jag stör mig som fan på det. Så just nu sitter jag ensam på en bänk vid ån och lyssnar på musik.


    Jag funderar typ på att ta bort min instagram så jag slipper se alla graviduppdateringar överallt.. men det är samtidigt som nått jävla beroende att gå in och titta, sen mår man skit efteråt.

    Förstår precis vad du menar om att ha någon att prata med IRL. Mina fyra närmsta vänner är alla gravida eller har precis fött barn, så jag känner inte alls att jag vill prata med dom om detta. Den enda som ens skulle komma i närheten av att kanske förstå är min halvsyster som också fick försöka ett tag innan hon fick sina barn. Men där hemma är det kaos och man kan inte direkt ha ett lugnt samtal med två småbarn som springer runt.

    Fy fan för den här ensamheten. Det gör ju ingenting lättare. Hoppas du fick lite ro i själen efter att suttit där ett tag, ibland behöver man bara komma ut i naturen och andas och framförallt hålla sig borta från instagram och gravidbloggar..

    Har BIM om två dagar. Känner ingenting tror jag förutom ett par hugg i magen igår och idag men det kan vara precis vad som helst. Ingen spotting som jag brukar ha flera dagar innan, men det kan alltid variera så det behöver inte betyda något. Ska bara överleva tills måndag sen börja försöka bearbeta allt detta.
  • LLW
    Jooosen skrev 2019-05-12 19:14:08 följande:

    Känner med er. Alla mina vänner födde typ sitt första barn förra året. Känns liiite bättre nu när barnen är ute. Har nog svårare för själva magarna som står ut överallt... snart bakas väl barn nr2 suck. Vi måste få vara missunnsamma tänker jag. Det är ju detta vi drömmer om varje jävla dag !! Jag träffar mitt ex ganska regelbundet just nu. Vi har det bra faktiskt. Särbos men det funkar. Vill försöka satsa på oss tror jag!


    Magarna är svårast ja. Barnen är ju någon annans, jag kan inte känna någon direkt avundssjuka där. Jag vill inte ha deras barn. Men en sån där mage, det är vad jag drömmer om.

    Åh vad kul att höra att ni ses igen! Hoppas att denna lilla paus var vad ni behövde för att kunna fortsätta ihop och bli starkare. Hejar på er!!
  • LLW
    Jooosen skrev 2019-05-12 21:19:30 följande:

    Precis så! Det är magen som är målet först o främst oxå. Hur mår du nu? Är din sambo nervös inför testdag eller är han lugn? Tar du något stöd som lutinus denna omgång? Ja jag hoppad vi kan hitta tillbaka till varandra på riktigt. Dock har jag ångest för saker ja gjort under tiden vi haft slut. Men försöker glömma bara ...


    Jag mår väl sådär, nervös och nojjig och förväntansfull och livrädd. Allt på en gång. Du vet ångesten varje gång man ska gå på toaletten. Usch. Räknar med att den kommer igång sent idag eller ev tidigt imorgon.

    Jag tror han är mer nervös än han säger. Men man vet ju aldrig med karlar! Jag har lovat att inte testa idag och det kommer jag hålla. Tror det är värre att se ett negativt test än att upptäcka att mensen kommit, men jag vet inte. Det är så tidigt fortfarande, är på RD 7 idag.

    Hae inte tagit någon medicinering, men önskar att jag hade. Tror det känt bättre att ge kroppen något stöd. Men det är ju för sent nu. Har iallafall tänkt att jag vill köra långa protokollet nästa gång. Vill göra något annorlunda eftersom korta inte funkar på två omgångar! Känns dumt att envisas då.

    Hur tror du ditt ex skulle reagera om han fick veta? Är det helt uteslutet att berätta? Tänker att det måste vara jobbigt att gå med den ångesten :(
  • LLW
    Hedblomster skrev 2019-05-13 13:10:32 följande:

    Håller tummarna för att huggen ändå betyder något och att du inte haft spottings! Hoppas!


    Tack <3 Ingen skymt av mens eller ens någon spotting än. Beräknad idag men kan ju komma inatt också utan att det är konstigt. Men fy fan vad jag hoppas. Enda jag går och tänker på idag..
  • LLW
    Jooosen skrev 2019-05-13 17:48:35 följande:

    Förstår! Hellre leva i ovisshet än ett negativt test. Jag tänker samma sak. Jag skulle oxå vilja testa långt protokoll. Då jag oxå tror jag har endometrios så skulle det kanske passa. Vi måste stå på oss!! Nu hoppas ja givetvis att du slipper en tredje omgång! Fick ju brev hem ang omgång 2 med EXAKT samma sprutor o dos som första ggn. Känns inte alls bra :/...! Nja jag vet inte. Kommer nog inte säga något o hoppas på att det släpper med tiden. Vi var ju faktiskt inte ett par när det hände! Men vi får se


    Fy fan vad tiden går långsamt idag. Fortfarande ingen mens i sikte. Vill bara hoppa en vecka fram i tiden så jag får veta. Usch.

    Ja jag vet inte hur mycket man kan påverka själv, men jag tänker verkligen försöka! Dom är inte så flexibla men lite måste man ju ändå få ha att säga till om, det är ju våra kroppar det handlar om. Misstänker också starkt att jag har endo, eftersom jag har så gott som alla symtom och dom på utredningen kunde se såna där chokladcystor som är typiska vid endometrios. Så långa känns bättre!
  • LLW
    Jooosen skrev 2019-05-13 21:21:00 följande:

    Åå hoppas mensjäveln håller sig borta! Hur känner du dig annars i kroppen? Inget speciellt? Ja, och då har ja hört att långa ska vara bättte! Det känns typ bra att nedreglera kroppen innan så den är på noll. Nu känns det bara som massa skit ligger o skramlar (oj va flummig ja låter haha).. o andra sidan har både du o ja fått ägg till frysen o så. Men man får stå på sig som sagt ...


    Känns ingenting typ, men tycker jag känt lite drag nere vid livmodern idag men det kan vara inbillning. Man känner ju efter så jävla mycket haha. Borde ha haft några småblödningar vid det laget.. sist när mensen var två dagar sen och det förmodligen fäste och sen släppte, hade jag ändå spotting på BIM. Men inget idag. Vill bara somna så det kan bli imorgon. Eller helst nästa vecka. Glad att ha er här som man kan nojja med, haha. Vill inte trötta ut mannen men det är svårt när ALLLLLT jag tänker på idag är om mensen kommer eller inte. Snacka om att detta tär på en
  • LLW
    Jooosen skrev 2019-05-13 21:45:46 följande:

    Aaah goda tecken kanske!! Men man vill fan inte hoppas. Man vågar inte hoppas! Ja minns att man va rätt lugn 1-2 dagar efter insättning men sen kom katastroftankarna genast. ALLT man tänkte på var om det fanns något i kroppen. Om äggplocket var typ det värsta ja varit med om så var det ännu värre o ruva.... kan inte ge dig några lugnande råd men hör av dig imorn om du pallar! Kram o godnatt :)


    Jaa de första dagarna var jag lugn och positiv, sen börjar paniken och tvångsgooglandet sätta in. Nu är det som värst. En dag efter BIM. Vågade inte ta test imorse. Tänker faktiskt hålla mig tills i helgen tror jag, om inte mensen kommer innan. Men just nu känns det inte som den kommer göra det. Testade med en tampong imorse bara för att se om det blev liiiite blod eller ens lite färgat, men inget. Nada. Man känner sig ju lite knäpp haha men va fan. Utmanar ödet och tog ett par helvita trosor idag så jag tydligt ser om det kommer. Herregud vad besatt jag blivit! Livrädd varje toalettbesök. Gick btw 10 gånger igår pga konstant kissnödig. Kan vara nerver eller ett gott tecken.

    Ruvningen är verkligen det tuffaste i allt det här. Helt klart mest påfrestande rent psykiskt. Jag är så imponerad av de som gjort typ 10 insättningar. Hur fan blir man inte totalt knäpp efter så många försök?
  • LLW
    Missempi skrev 2019-05-14 13:56:43 följande:

    Lycka till LLW!!, jag hoppas för dig!!


    Åh tack snälla du <3
  • LLW
    Hedblomster skrev 2019-05-14 20:26:20 följande:

    Låter ju som att det kan vara något <3 För du tar inte lutinus nu heller eller? Då är det ju verkligen ett spännande tecken att mensen inte kommer!!


    Nej det är i helt naturlig cykel! Nu på eftermiddagen fick jag dock en lite blödning. Pytteliten. Men fan om jag inte tappade allt hopp. Känns som det kommer dra igång inatt nu. Vill nästan att det bara ska göra det så jag får det överstökat om det ändå inte funkat.

    Undrar dock vad som händer i kroppen. Sist vi gjorde FET var mensen två dagar sen, men kom sen gånger tusen. Förmodligen tidigt missfall, att den fäst och sen släppt. Blir det samma sak igen är det ju något som är galet. Funderar på om det är att jag har en avvikande form på livmodern och den liksom inte klarar av att sätta sig fast ordentligt.
Svar på tråden Vi som försökt med första barnet ca 1 år