BF September 2018
Fast när jag fick barn för 1,5 år sedan skulle man ha kudde för att inte bakhuvudet ska bli platt. Men speciella bebiskuddar såklart. Vi köpte en pandakudde som är platt med en grop i för huvudet för att motverka platt bakhuvud.
Fast när jag fick barn för 1,5 år sedan skulle man ha kudde för att inte bakhuvudet ska bli platt. Men speciella bebiskuddar såklart. Vi köpte en pandakudde som är platt med en grop i för huvudet för att motverka platt bakhuvud.
Så jag köpte pandakudden - www.babyland.se/candide-panda-babykudde_42419
Någon som har bättre erfarenheter av den än att bebisen kan kvävas av sin spya? Känns ju sådär nu....
Känner på sätt och vis igen mig, dock inte om orken men jag glömmer att jag är osmidig, tycker att jag ska kunna sitta på stolen och plocka upp det barnen på jobbet tappar, att jag gradiöst ska kunna bocka mig ned och plocka leksaker, storka spill osv. Pluss att jag någon gång om sänder nästan kilar fast mig när jag beger mig in i utrymmen somtydligen är för trånga för mig.
Här är en till som vill dela med sig av min oror kring förlossningen. Två veckor till bf idag. Känner att oron börjar krypa närmre och närmre. Var kolugn inför förlossningen med dottern. Tänkte ta allt som det kom och bara glida med. Klarade av värkarbetet bra hemma. Hade rätt oregelbundna värkar och låg mest i soffan och sängen. När jag till slut fick klartecken att åka in till förlossningen och liksom klev upp ur sängen kom värkarna jättetätt och det tryckte så mycket nedåt att jag var tvungen att stå på alla fyra. Kom in till förlossningen och fick veta att jag var helt öppen MEN! Min barnmorska på mvc hade missat att bebisen låg i säte. Hon var osäker varenda gång jag var där men kallade på kollegor som sa att dom kände ett huvud. Blev akutsnittad och sövd. Träffade dottern först när hon var nästan tre timmar gammal. Hade ont, hade svårt att ta till mig henne och hela förlossningen. Känner nu att jag får lite panik inför förlossningen, den här bebisen ligger rätt (har varit på UL) men kan liksom börja grina när jag kommer på att jag liksom måste genomgå en förlossning för att få ut bebisen. Alla traumatiska minnen återvänder och jag är orolig för att någonting kommer gå fel denna gången också....
Det är tufft att ha en traumatisk förlossning bakom sig. Oron kring allt som kan hända och sorgen över allt som inte gick som önskat som finns med i bagaget.
Min son var 7 h när jag såg honom första gången. Det akuta läget som blev och allt runtikring lämnar spår. Känner stor sorg när jag tänker tillbaka och också rädd för akut läge.
Om du inte redan gjort det, skriv om din oro och tidigare upplevelse i förlossningsbrevet.
Önskar dig all lycka.
Grattis allihopa! Så fint stt höra era historier om när bebis kom. Jag har en fråga gällande andningen. T.ex du Hellan tipsar om att ?jobba med andningen?...
Jag har inte fått någon genomgång alls på andning av BM och jag har förgäves försökt kolla efter profylax och liknande online men allt verkar bara vara betalkurser?
Jag har läst ?Föda utan rädsla? och det är väl typ den jag har som hjälp.... jag gillar men hur kan jag mer förbereda mig inför förlossningen? Har någon konkreta andningstips eller annat?
Hur många är det som är kvar?
Jag har bf om 9 dagar och känner mig så färdig med denna graviditeten.
Grattis! Nu är det väl vara jag kvar här i tråden...BF+6 idag..
Hur går det för er alla? Både gravida och med bebisar. :)
Jag vet hur du har det! BF+13 idag och inte minsta tillstymmelse till molvärk eller något annat. Ingen slempropp har kommit heller. Så jag ställer in mig på igångsättning som är bokad imorgon. Trodde aldrig att detta skulle ske. Min mamma och min syster har aldrig gått över med några av sina barn.