Feminism

Har man utgångspunkten att det finns ett aktivt "Patriarkat" som systematiskt förtrycker kvinnor samt upprätthålls av män (främst vita män), då tenderar man att kompensera för det här "Patriarkatets" existens. Det kan i sin tur uttrycka sig i just fler fördelar till kvinnor och att kvinnors intressen sätts i fokus.

Det är dock enbart ideologin radikalfeminism som har den här utgångspunkten.

Radikalfeminism återfinns främst inom dagens vänsterorienterade partier och rörelser. Gudrun Schyman (FI), Kakan Hermansson, Liza Larsson, Rossana Dinamarca (V), Åsa Romson (tidigare MP), Lady Dahmer och så vidare är allihopa radikalfeminister. Det är radikalfeminism som dessa figurer har gemensamt.

Ingen feminist behöver vara radikalfeministisk och långt ifrån alla är det. Ingen övrig feministisk ideologi behöver ha inslag av radikalfeminism.

Särartsfeminism - som Paula Bieler (SD) representerar i riksdagen - är oförenlig med radikalfeminism. Annan feministisk politik i Sverige och som sällan har inslag av radikalfeminism är liberalfeminism (vilket är politik som hela högerblocket för).

Radikalfeminism må vara ett starkt inslag i dagens Sverige men då har också ideologin fått stå politiskt outmanad av folket i över 30 år.

Det kanske är dags för folket att börja utmana den här ideologin istället för att peka med hela handen så gravt att politiken inte kan ta folket på allvar?

Har man utgångspunkten att det finns ett aktivt "Patriarkat" som systematiskt förtrycker kvinnor samt upprätthålls av män (främst vita män), då tenderar man att kompensera för det här "Patriarkatets" existens. Det kan i sin tur uttrycka sig i just fler fördelar till kvinnor och att kvinnors intressen sätts i fokus.

Det är dock enbart ideologin radikalfeminism som har den här utgångspunkten.

Radikalfeminism återfinns främst inom dagens vänsterorienterade partier och rörelser. Gudrun Schyman (FI), Kakan Hermansson, Liza Larsson, Rossana Dinamarca (V), Åsa Romson (tidigare MP), Lady Dahmer och så vidare är allihopa radikalfeminister. Det är radikalfeminism som dessa figurer har gemensamt.

Ingen feminist behöver vara radikalfeministisk och långt ifrån alla är det. Ingen övrig feministisk ideologi behöver ha inslag av radikalfeminism.

Särartsfeminism - som Paula Bieler (SD) representerar i riksdagen - är oförenlig med radikalfeminism. Annan feministisk politik i Sverige och som sällan har inslag av radikalfeminism är liberalfeminism (vilket är politik som hela högerblocket för).

Radikalfeminism må vara ett starkt inslag i dagens Sverige men då har också ideologin fått stå politiskt outmanad av folket i över 30 år.

Det kanske är dags för folket att börja utmana den här ideologin istället för att peka med hela handen så gravt att politiken inte kan ta folket på allvar?

Har någon uttryckt radikalfeministiska åsikter så säger det sig självt hur denna bör placeras. Jag personligen är dock ingen radikalfeministisk feminist.

Angående uttalanden i tråden så tror jag dock att det är med lämpligt att tala om feminister som hanterar jämställdhet obalanserat. För några direkta radikalfeministiska åsikter har ingen uttryckt, vad jag kan se. De är dock högst troligt influerade av radikalfeminism i stort, när de hanterar jämställdhet på det här viset.

Nej, det håller jag inte med om att kvinnor ska få. Om dock någon privat aktör vill ge exempelvis kvinnliga fotbollsspelare samma lön som dito manliga, är det givetvis ok. Staten ska dock inte fungera på det viset, i min mening.

Vilket glädjer dem att du gör. På det viset ger du och gelikar aldrig liberalfeminism och/eller särartsfeminism luft under vingarna och därmed hålls deras politiska motståndare svaga.

Problemet är att politiken inte arbetar med ord utan med ideologier, då folks förhållande till ordet "jämställdhet" inte ser likadant ut (som du kan se redan i den här tråden). En del anser att jämställdhet är en 50/50-fördelning, andra när destruktiva attityder förknippade till "manligt" och "kvinnligt" är utraderade, andra när samhällsstatusen mellan "manligt" och "kvinnligt", medan andra ser på ordet "jämställdhet" likadant som du gör och så vidare.

Vilket glädjer dem att du gör. På det viset ger du och gelikar aldrig liberalfeminism och/eller särartsfeminism luft under vingarna och därmed hålls deras politiska motståndare svaga.

Digestive har hittat på ett sätt att friskriva all skit som feministerna ställer till med ifrån feminismen. Det är helt enkelt "fel sorts feminister" som håller på med det. Han har kommit fram till att alla "egentligen" är feminister utgående ifrån några teoretiska ramar som han tolkat som han vill. 

Han förstår inte att det är de uttalade feministernas aktioner som bestämmer vad feminism är för något. På Digestives sätt kan man alla för kommunister, socialister, kapitalister, fascister ja vad man vill. Det är meningslöst att föra någon diskussion med honom.

Ja, för du en kamp mot ett politiskt område. Hoppa sedan på området ekonomi när du är missnöjd med skattesatserna.

"Det är väl lika mycket i övriga feministers intresse att motarbeta dem som alla andra?"

Ja? Jag försöker exempelvis att elda på en politiskt medveten folkopposition som på allvar kan utmana den socialistiska och radikalfeministiska regimen i Sverige. Då jag ser, hör och upplever hur väldigt många människor idag har tröttnat på denna regim.

Ska man dock ändra på någonting av vår politik som en folkopposition så måste de göras korrekt. Det kräver kunskap. Det kräver att man ser sig som en unison grupp. Det kräver att man använder ett politiskt språk.

Jag gör fan mer motstånd mot dessa feminister på en vecka än vad du troligen har gjort under hela ditt liv. Att du inte ser och förstår det är talande för själva syftet med min aktivitet här; det missnöjda folket behöver kunskap och politisk medvetenhet i det här ämnet.

Har man utgångspunkten att det finns ett aktivt "Patriarkat" som systematiskt förtrycker kvinnor samt upprätthålls av män (främst vita män), då tenderar man att kompensera för det här "Patriarkatets" existens. Det kan i sin tur uttrycka sig i just fler fördelar till kvinnor och att kvinnors intressen sätts i fokus.

Det är dock enbart ideologin radikalfeminism som har den här utgångspunkten.

Radikalfeminism återfinns främst inom dagens vänsterorienterade partier och rörelser. Gudrun Schyman (FI), Kakan Hermansson, Liza Larsson, Rossana Dinamarca (V), Åsa Romson (tidigare MP), Lady Dahmer och så vidare är allihopa radikalfeminister. Det är radikalfeminism som dessa figurer har gemensamt.

Ingen feminist behöver vara radikalfeministisk och långt ifrån alla är det. Ingen övrig feministisk ideologi behöver ha inslag av radikalfeminism.

Särartsfeminism - som Paula Bieler (SD) representerar i riksdagen - är oförenlig med radikalfeminism. Annan feministisk politik i Sverige och som sällan har inslag av radikalfeminism är liberalfeminism (vilket är politik som hela högerblocket för).

Radikalfeminism må vara ett starkt inslag i dagens Sverige men då har också ideologin fått stå politiskt outmanad av folket i över 30 år.

Det kanske är dags för folket att börja utmana den här ideologin istället för att peka med hela handen så gravt att politiken inte kan ta folket på allvar?

Jag bryr mig inte om dina vardagsobservationer och påståenden som bygger på dem. Du vet själv hur mycket adekvat kunskap om feminism du har införskaffat och vardagsobservationer duger inte ens som kunskapskällor i grundskolan.

Du är befriad från självkritiskt tänkande, Lord Hans, och med tanke på vad jag har sett dig påstå i dessa forum och vad du bygger samma påståenden på.

Det är din lott i livet att sammanfatta förståelse och kunskap med din egen vardag.

Har för mig att en någorlunda känd skribent i dessa forum brukar kalla sådant här för "navelskådning". Det är dock enbart dina gelikar som är intresserade av vad du kommer fram till genom att spå i eget navelludd.

Smaka bara på meningen; "Jag tror det där inlägget berättar tillräckligt om vad feminismen är för något.". Du extraherar alltså ut mättande kunskap om ett ämne ur någons attityd eller rättare sagt tror att du gör det.

Ursäkta men jag har satt människor till världen som förstår bättre än så.

Jag refererar till politiken i Sverige. Är det verkligen teori, i din mening? Är verkligen svensk politik irrelevant för svensk feminism i praktik, i din mening?

Jag berör inte vardagen i den meningen du efterfrågar då jag är totalt ointresserad av feminister som inte besitter mer samhällsmakt än vad du och jag gör och som enbart representerar sig själva. Vad totalt okända feminister kläcker ur sig på bokmässor - ett virilt klipp i dessa forum, som har figurerat som en slags källa om feminism - är inte intressant i en politisk diskurs, inte heller är det intressant vad Kakan Hermanssons och kompani lägger för hjärnfisar under bästa sändningstid då vederbörande enbart representerar sig själva och har lika mycket samhällsmakt som resterna efter exempelvis Rossana Dinamarcas (V) nagelklippning.

Exempelvis Rossana Dinamarca (V) representerar extremare radikalfeminism på nationell nivå, hon sitter i vår riksdag, hon är svensk feminism. Medan Kakan Hermansson och kompani är blott extrema radikalfeministiska figurer, ingenting mer. Förstår du skillnaden och vad som tordes vara intressant i en politisk diskurs?

Du får hemskt gärna lägga ditt fokus på gärdsgårdsfeminister men kom inte och kräv att jag ska göra det eller att jag på något vis ska utgå en politisk diskurs utifrån dessa figurer - på figurer helt bortom politiken - för att kunna kallas relevant.

Jag berör feministisk politik och inte mediabilden av feminism. Du vet den där feministiska scenen som styr vårt land...