För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL

Härligt med den inställningen och ja, det är många som får barn sent i livet nu. Det här var min fyra som låg i magen. Längtan efter fyran är ännu större nu. När jag var gravid i v 6 nu så blev min mamma sjuk. Graviditetsglädjen har inte hunnit då sådan plats förrän sista veckorna denna gång då mamma gick bort för 1,5 månad sedan. Nu hade jag äntligen kunnat börja fokusera på glädjen över liten i magen. Vaknar på nätterna och tänker och tänker på det här nu. Vill ha en garanti för att jag snart blir gravid igen. Det gåt ju inte. Väntan är så himla svår....

Tyckte jag kände mig riktigt stark i morse och under förmiddagen, men nu var vi och handlade och när vi kom hem brast allt igen och tårarna rinner hejdlöst.

Ja just det, hur jag hanterar sorgen just nu: genom att göra såna saker jag undvikit de månader jag var gravid, saker man helst ska undvika då:
Jag ska boka tid hos frissan och färga håret.
Ta ett långt varmt bad.
Sen har vi bestämt att när den här graviditeten är fullständigt avslutad ska vi åka på en hotellweekend över en helg bara vi 3 i familjen och bara vara. Kanske det blir Boda Borg också, som vi pratat om länge men som jag var lite rädd för att göra som gravid.

Så klokt. Jag tänker också att jag nu ska satsa på att göra sådant dom funkar nu som icke gravid och som skänker glädje. Jag och en vän planerar att åka utomlands i juni med våra äldsta barn. Jag är på sista kursen av hela min utbildning nu och har fått anställning från mitten av januari. Tänker att jag nu hinner jobba upp min sig och komma in i jobbet och om jag blir gravid igen då kan vara föräldraledig under en längre tid än vad jag planerade vara nu. Jag är lite piggare nu och känner att jag vill göra saker med mina barn nu.

Har ni sett dokumentären "Efter Inez"? Fruktansvärt sorglig men fin...såg den nu på em och höll ju på att böla ihjäl mig...

Tack <3 Yes, var med i den andra tråden då min bebbe var planerad till 15/5. Fick dock ett tidigt missfall i v.6-7 som tog hårdare än jag trodde...men är på g framåt nu igen. Jag bor i Gbg och har tre barn födda 2012, 2014 och 2016. De stora är otroligt tighta så vill gärna ge minstingen ett litet syskon också Ja, de andra också såklart!

Vi försökte direkt igen, använde ÄL-test men vet ändå inte om jag faktiskt hade ÄL, tror jag hade mycket hormoner kvar kroppen så gav nog konstiga utslag. Blev inget iaf men fick vanlig mens och nu väntar vi ÄL i slutet av nästa vecka. Min BM råkar även ha blivit en nära vän genom åren (vi är jämngamla) och hon sa att kroppen är som mest fertil direkt efter ett missfall, allt är "rensat" liksom. Enda skälet till att man ibland rekommenderas att vänta är för att datera graviditeten, men det går ju att lösa ändå!

Får väl säga att iaf två av våra tre har varit otroligt lätta barn, och alla tre har sovit 12 timmar per natt från ca två månaders ålder - så antar att det är därför vi har orkat och ändå känt att det är kul!

Håller med helt! Jag ville så himla gärna ha en majbebis, hade liksom sikter inställt på att gå hem där på våren och mysa...men försöker tänka att sensommaren blir lika bra om det nu blir så, att det inte spelar nån roll egentligen. Men känner mig ändå lite snuvad på den där drömmen...