Kan inte behålla embryon
Hej på er!
Har försökt att bli gravid under knappt 2 år. Är reumatiker, RA. Så har under lång period varit utan mitt vanliga behandlingsschema. Tagit bort Metotrexat och Remicade. Den har ersatts från start med Prednisolon i varierad styrka. Har nu sedan i våras tagit Benepali och blivit mycket bättre i kroppen.
Efter 3 månader när vi fick börja försöka bli gravida blev jag spontangravid, men fick missfall i v7-8. Hade inte så mycket känningar under dessa veckor. Min mens försvann och lite spänningar i bröst och mage men inte mycket mer. I kroppen mådde jag sådär. Hade en del inflammation i kroppen.
Vi hade från början när vi planerade bli gravida sökt hjälp, en utredning, för jag är äldre, nu fyllda 40 år, och med min sjukdom i bagaget.
Så i augusti förra året fick vi börja med IVF på Karolinska Huddinge. Där började verkligen våran mardröm.
Det har visat sig att jag inte kan behålla embryon. Varje gång vi har försökt, 3 IVF och 2 FET, har kroppen totalvägrat. Jag blir sjuk. Får feber, svettas jättemkt under natten, ont i magen, ont i huvudet. Och efter 2 dagar är allt som vanligt. Ingen svullen känsla i magen, kroppen går tillbaka till sitt vanliga jag. Blir inte längre påverkad av Lutinus. Detta sker efter jag ruvat ungefär halvvägs.
Nu går vi privat och har precis idag avslutat 5e försöket. Går nu på kliniken Fertilitetscentrum i Stockholm. Skillnaden denna gång var att jag tog hjälp av Marie på Fertilitetplus och tog behandling med IL-dropp och trombyl och fragmin. Även en ökad kortisonintag. Slutar med medicinen Benepali 1 vecka innan insättning.
Denna gång blev jag sjuk på dag 10. Samma symtom som tidigare men nu också jättetörstig. Kunde dricka litervis med vatten. Har haft spottings alla tidigare gånger men denna gång inget alls. Fick lite igår först, dagen innan testdag. Väntar nu på min mens. Har testdag idag, dag 16. Superblankt test.
Jag undrar om det är någon annan som får samma sjukdomskänslor som jag? Vad har era läkare sagt och gjort? Hur har det gått för er? O.s.v.
Känner inte att jag får något vidare hjälp av vare sig min reumatolog eller fertilitetsläkarna. Känner mig totalt övergiven. Tiden tickar iväg.. samma med relationen. Otroligt pressande situation. Där hela livet står och trampar. Otåligt och med extremt liten tid till förfogande. Igår "firade" jag min 40 årsdag. Då jag egentligen bara ville stänga dörren om mig och gråta.
Tacksam för alla råd!!