• sextiotalist

    Bli nekad gemensam vårdnad?

    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-11 14:16:27 följande:

    Exakt hur en stämning på vårdnad funkar vet jag ej, men som jag fått förklarat för mig så har inte min sons mamma och jag kommit överrens efter ett tag (och papper inte skickats in) så kontaktar socialkontoret tingsrätten.

    Jag gör ju aktivt inte en stämning utan det är socialkontoret som isåfall driver igång det?


    Det var nya rutiner. Kan socialtjänsten/familjerätten verkligen driva en sådan fråga? Har de mandat för detta?
  • sextiotalist
    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-11 15:29:03 följande:
    Och jag har kontaktat en advokat som primärt jobbar med familjejuridik, väntar på att få en tid inbokad bara.

    Men jag kan inte göra nånting förrens jag står som fadern, vilket jag inte kommer göra om inte vårdnaden blir bestämd då de är på samma papper.

    Det jag behöver göra är att först och främst se till så att faderskapet är korrekt och bestämt.
    Det är viktigt och det är faktisk en fråga som du och mamman kan driva gemensamt. Ni kan mycket väl skriva att ni ännu inte är överens om vårdnaden, men båda är lika angelägna om att barnet ska ha en pappa på pappret. (Ett steg mot att ni kan samarbeta ;) )
  • sextiotalist
    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-11 14:11:45 följande:

    Har funderat lite på det där och som det är idag är det helt galet.

    Problemet är att papperna som socialkontoret ska fylla i och skicka in till skatteverk osv. så är "faderskap" och "vårdnad" på samma papper.

    Med tanke på att vi inte kan komma överrens om vårdnaden så kan de inte skicka in detta papperet = Jag står inte som fadern förrens det är inskickat.

    Exakt vad FK säger om det har jag ingen aning om, men det låter otroligt långsökt att jag ska få föräldraledigt för ett barn som jag (på papper) inte är fader till..


    Funderar på om det inte är så att familjerätten försöker pressa fram ett beslut om gemensam vårdnad genom att förhala faderskapet. Ta upp det med mamman och prata ihop hur ni ska hantera detta. Genom att vara den smidiga och jobba på en lösning som tilltalar mamman så kanske du får hennes förtroende och kan få gemensam vårdnad utan att driva det till tingsrätten.
  • sextiotalist
    Morkullan skrev 2017-09-12 08:18:02 följande:

    Att de inte kan döma till gemensam vårdnad när det finns stora samarbetsproblem (vilka här förefaller vara endast från mammans sida) innebär att vårdnaden sannolikt tilldöms pappan. Så blev det för en familj jag känner.
    pappan ville ha gemensam och träffa barn varannan helg, mamman ville ha enskild. De kom inte överens. Pappan fick vårdnaden och barnen bor nu helt hos honom fast han hellre skulle ha delat- för barnens skull.

    Och självklart går det att intyga faderskap separat. Be om en ny blankett bara och säga att ni behöver en eftersom n inte kommit överens i den andra frågan ännu.

    Stå på dig och låt dig inte skrämmas av mammans hot- för ditt barn behöver dig.


    Tvivlar på att man ger vårdnaden och boendet när det gäller ett ammande nyfött barn pga samarbetssvårigheter.
  • sextiotalist
    tripptrapptrull123 skrev 2017-09-12 09:02:59 följande:
    Hur kan du bedöma vad som är bäst för barnet om pappan aldrig får chansen att vara förälder ? han har redan ett annat barn som han säger han fått beröm för sina faderskapskunskaper. Han har där gemensam vårdnad vilket visar att han är iallafall bra nog för det, blir trött på allt ryggdunkande från kvinnor här i alla trådar som inte ens ger mannen en chans bara för att han är en HAN och inte en HON allt ska ursäktas med " hormoner"    " ge det mer tid"   Som någon annan skrev är det en väldigt verklig chans att hon kommer dra kortet om anknytning så du måste KRÄVA din rätt att se ditt barn och inte vänta ut tiden, för varje sekund där hon får ensamrätt till barnet så är det mycket sämre chans för dig att få dina rättigheter. Familjerätten ger aldrig växelvis boende när barnet är såhär litet heller så det är ytterst viktigt du får tiden som du har rätt till. jag är själv i en liknande process med ett äldre barn och vet hur detta ser ut, lita inte på ett enda ord som kommer ut ur mammans mun, du måste ta ALLT rättsligt och handla direkt. 
    Därför är det viktigaste att ts arbetar för att få ett tätt umgänge. Det är a och o, får han till det, så kommer han mycket lättare att få igenom gemensam vårdnad.
    För vi lever i en verklighet, där mamman med automatik får ensam vårdnad om föräldrarna inte är gifta och mamman är, av helt naturliga skäl, anknytningspersonen för det lilla barnet (lever föräldrarna ihop så kan pappan bli en lika stark anknytningsperson).
    Ja, en pappa har inte lika starka kort som mamman.
    Jag ger råd till pappan, som jag tror kan underlätta för honom att få gemensam vårdnad i slutändan, jag tror att slå till med stora trumman, stämning etc, inte leder till att det blir en bra relation mellan föräldrarna och så länge mamman inte är en dysfunktionell mamma, så kommer det med all sannolikhet, om det blir tvist, boendet stanna hos henne, för att det är ett litet spädbarn vars enda aknytningsperson är mamman.
    Vi diskuterar inte ett föräldrapar som varit tillsammans och levt ihop, vi diskuterar inte större barn som har en etablerad relation med pappan, vi diskuterar ett spädbarn, som ammas, som lever (som de flesta spädbarn) i symbios med sin anknytningsperson, i det här fallet mamman.
    Jag tvivlar inte det minsta på att ts är en väldigt bra pappa, jag får det intrycket att han verkligen vill vara en del av detta barns liv och självklart hoppas jag att det blir så. Men då måste han även ha mammans förtroende och det är något han måste visa genom att verkligen bry sig (vilket han hittills gjort vad jag förstått)
  • sextiotalist
    tripptrapptrull123 skrev 2017-09-12 09:30:38 följande:
    problemet är det som är bäst för barnet LÅNGSIKTIGT är kanske inte det bästa kortsiktigt, om TS bara "ger tid" så kommer det vara lite mer fördelaktigt för barnet då det får amma ( många har barn utan att amma alls så inte så otroligt viktigt som alla säger ) men priset han betalar kan bli något som får långsiktiga konsekvenser både för han och för barnet då potentiellt mamman kanske är en sämre förälder.
    Jag ammade inte själv, men tycker det är direkt idiotiskt att säga att ett barn (nu pratar vi om spädbarn) inte ska få ammas för att inte hindra ett umgänge med pappan.
    Nej, jag är rätt säker på att det inte kommer ses som idka samarbete om man kräver att mamman ska sluta amma. Inte heller att man ska bryta ett boende för ett spädbarn.
    När jag avser att ge tid, är att ge tid för att skapa anknytning med barnet, utan att bryta den anknytning barnet redan har.
  • sextiotalist
    tripptrapptrull123 skrev 2017-09-12 09:44:23 följande:
    du vet man kan pumpa bröstmjölk va ?

    var skrev jag att hon skulle sluta amma ?  kvinnor alltså.. ni ser bara vad ni vill.
    Självklart vet jag det. Jag ammade inte, jag slet som ett djur med pumpen, så jag är fullt medveten om detta.
    Däremot så vet jag också att en väl fungerande amning slår både flaskmatning (bröstmjölk/ersättning)
  • sextiotalist
    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-12 09:46:54 följande:

    Kanske har varit otydlig men självklart ska min son bo hos sin mamma och alltid vara med sin mamma. Umgänge sker hemma hos henne alt. tillsammans med henne så han alltid kan få amma när han känner att han vill och är hungrig.

    Med tanke på hur liten han är och att han självklart också har stort behov av sin mor har jag aldrig haft en tanke om att ta honom ifrån henne, inte ens för en liten stund (med andra ord, inte ta med honom hem till mig i några timmar / dag).

    När han blivit äldre och det känns som att han kan vara redo att vara med mig själv (äter vanlig mat / välling t.ex) så kan det bli aktuellt men självklart inte nu när han är ett spädbarn.


    Vet du, jag tror, utifrån det jag läser, att du är och kommer bli en bra pappa. Nu gäller det bara att få mamman inse, att hon i dig har en fantastisk medarbetare när det gäller ert gemensamma barn och att hon kan känna sig trygg med dig. Du ser ju barnets bästa inför dina ögon, men är rädd att ensam vårdnad kan innebära att hon fasar ut dig. Det viktiga är att hon blir införstådd i att hon i dig kan har det bästa stödet i hennes mödraroll.
  • sextiotalist
    Anonym (Helga) skrev 2017-09-12 10:54:02 följande:
    Stötta mamman? De båda har blivit föräldrar. Mamman gör bedömningen att hon ensam kan ge barnet allt det stöd och den omvårdnad barnet behöver. Så varför skulle Ts stötta mamman i det? Ts vill ha gemensam vårdnad om sitt barn. Naturligtvis kommer tingsrätten att tilldela honom det om han inte har några stora brister som äventyrar barnets utveckling och hälsa.
    Det man måste komma ihåg att det inte alls är självklart att tingsrätten ger gemensam vårdnad. Det var så för 10 år sedan, men inte alls lika självklart längre.
  • sextiotalist
    Anonym (Helga) skrev 2017-09-12 11:57:06 följande:
    Det har du fel i. Det är utgångsläget. I de fall där det finns omständigheter som talar för att barnet enbart ska ha en vårdnadshavare så blir domen naturligtvis att en av föräldrarna ska utöva ensam vårdnad. Oftast den förälder som bäst kan tillgodose barnets relation och umgänge med båda föräldrarna, om barnet inte behöver skyddas (vilket är ovanligt).
    Jag vet att det är utgångsläget, men jag har förstått att man inte ser det lika självklart med gemensam vårdnad som man gjorde för 10 år sedan.
  • sextiotalist
    Tow2Mater skrev 2017-09-13 02:20:49 följande:
    Och därfor tar man det till Tingsrätten om man anser mammans tyckande och troende är uppåt skogarna.
    Jag är rätt säker på att vi alla vill att pappan ska nå samma mål. Dvs få gemensam vårdnad och vara en aktiv pappa i detta barns liv.
    Jag tror på den mjuka linjen, min personliga erfarenhet är att det är den vägen som fungerar i de allra flesta fall. Att använda den stora släggan direkt, brukar inte fungera för det mesta, den andra personen blir defensiv.

    Ts får väl känna av vad som är den bästa vägen, ha den stora släggan som en plan B.

    Och än en gång, det är ett 6 veckors gammalt barn, en nyförlöst mamma som kanske inte litar på ts. Hon har kanske hört skräckberättelser om pappor som vägrar ta föräldraledigt, men håller på sina dagar så mamman står där med en 9-månaders parvel, ingen inkomst, hon kanske hört skräckberättelser om pappor som vägrar att skriva på flyttanmälan, även om det är över gården,

    Dvs det gäller att ts att få mamman att förstå att han inte tillhör den gruppen av pappor.
  • sextiotalist
    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-13 10:49:40 följande:

    Har nu fått tag på socialkontoret och ifrågasatt faderskap och vårdnad.

    Gång på gång påpekade de att "ni måste vara överrens och samarbeta kring detta" och fick nog säga till dem fem gånger att "Det är inte vårdnadsfrågan jag frågar om, det är enbart fastställandet av faderskap. Varför kan ni inte skicka in faderskapsintyg och sedan ta vårdnad i en separat fråga?"

    "Det är tyvärr inte så vi jobbar. Vi har fått blanketten från Skatteverket och vi har inga fler blanketter, t.ex en separat för faderskap tyvärr."

    Vet inte vad mer jag ska göra nu utöver att umgås så mycket jag kan och får med min son.


    Dags att ta kontakt med en jurist, de kan inte neka er att endast fastställa faderskap och ja, man kan söka om gemensam vårdnad senare.
    De verkar köra sin egen agenda
  • sextiotalist
    sobrio88 skrev 2017-09-13 11:24:52 följande:
    Vi skrev på papper för faderskap för ca en månad sen. Soctanten kom med två papper och vi skrev på det ena och så sa vi att vi vill vänta med att skriva på gemensam vårdnad så då sa hon bara att ja, ja då kastar jag den lappen. Och faderskapet har gått igenom för barnet har fått pappans efternamn. Det kan väl inte vara olika för olika kommuner?
    Det ska det inte vara, det ska vara likadant över hela landet.

    För övrigt, måste man skriva under faderskapet i en speciell kommun, kan man inte knata in på vilket socialkontor som helst i landet, med de papper som stödjer vem man är och göra det.
  • sextiotalist
    Anonym (Helga) skrev 2017-09-13 11:34:29 följande:
    Ta kommer inte att uppfattas som konfliktsökande för att han vill ha regelbundet umgänge samt vårdnad om sitt barn. Varför låtsas du vara insatt och sen skriver helt galna saker som inte alls stämmer?
    Fast det verkar som den största "icke-samarbetande" partnern här är socialtjänsten/familjerätten, eftersom de inte lyssnar på det som ts och mamman är överens om, utan vill köra den egna agendan, troligen för att "styra" mamman att göra det valet de anser är rätt.
    Jag misstänker att deras hanterande är ett större hinder för gemensam vårdnad än både ts och mamman är tillsammans.
  • sextiotalist
    Anonym (Pappan) skrev 2017-09-13 12:45:36 följande:
    Oavsett deras agenda så är det otroligt jobbigt och frustrerande då jag inte ens är far till barnet på papper nu. Som min son mor sa "Tekniskt sett kan jag neka dig umgänge just nu bara för att du inte står som pappa, men det kommer jag inte göra.."
    Ladda ned blanketterna som du fick länkar till, skriv ut dessa, gå gemensamt med din sons mamma till familjerätten, se till att de skriver under de papper de ska.

    Om de vägrar, be att få prata med deras chef och fråga vad de håller på med.
  • sextiotalist
    Anonym (Helga) skrev 2017-09-13 13:53:42 följande:
    Fast det där är inte sant. Familjerätten verkar för barnens bästa. I de allra flesta fall så är det barnens bästa att ha två vårdnadshavare. Att morsor anser sig vara perfekta klanderfria vårdnadshavare på egen hand innebär inte att det stämmer. Systemet borde förändras så att alla pappor får vårdnad samtidigt som faderskapet bekräftas. Dvs behandlas av samhället som att de är bra vårdnadshavare direkt, utan att kontrolleras närmare. Sen kan de få kvinnor som det handlar om, ansöka om ensam vårdnad om fadern är totalt olämplig.
    Men likväl så har de inte rätt att ta och bestämma detta. Det är fortfarande ett beslut som föräldrarna ska ta själva.
    Nu fungerar inte systemet på det sättet och då får man arbeta utifrån detta.

    Det du vill är även att den kvinnan som blivit våldtagen ska ha gemensam vårdnad, den kvinnan som är misshandlad ska ha gemensam vårdnad.


  • sextiotalist
    Kjell2 skrev 2017-09-13 14:20:56 följande:
    Så blir det om föräldrarna är gifta.
    Det vet jag, men då är det två personer som valt att leva med varandra eller hur.

  • sextiotalist
    Haskel skrev 2017-09-13 15:21:20 följande:
    I princip vore det väl inga problem. Våldtäktsmannen kan ju då inte gärna neka samlag, vilket då sannolikt gör att han blir dömd. Dessutom blir han skyldig att betala underhåll. Samt att en dömd våldtäktsman aldrig kommer att bedömas som en lämplig vårdnadshavare.

    En person som är dömd för misshandel, på barnet/barnets mamma kommer inte heller bedömas som lämplig.
    Jo förhoppningsvis, men detta med gemensam vårdnad när det gäller kvinnor (men faktiskt även män) har skapat problem för de som är i en utsatt situation.

    Dessutom är nog även du medveten om att inte alltför många av dessa män (ja, det finns även kvinnor som inte borde ha del av vårdnaden) är duktiga på att manipulera och framstå sig i en bättre dager.

    Men nu blev det OT.

    Som tidigare, jag hoppas att ts kommer få gemensam vårdnad, för han, utifrån det han beskriver, en man som kommer kunna vara ett stort stöd för mamman i deras föräldraskap. Jag tror helt enkelt att kvinnan inte, ännu bör jag tillägga, känner tillräckligt stort förtroende för ts. Så hon litar inte riktigt på honom ännu
Svar på tråden Bli nekad gemensam vårdnad?