Hur gör ni om ert barn blir bjudet på kalas?

Skulle inte tvinga mina barn att gå. Skulle dock försök få fram varför de inte vill och peppa och komma på en lösning om det gick för att de skulle vilja gå.

Dock det med tvingade barn. Var på ett sådant kalas innan sommaren. En mamma hade bjudit många barn. Jag hade erbjudit mig vara kvar och hjälpa till. Två av pojkarna där ville INTE vara på kalas. De surade med armarna i kors och sade nej till allt och den ena sade tom att hans pappa tvingat dit honom för att pappan skulle spela tennis!! Förstörde stämningen en del minst sagt. Särskilt som den ena var lite drivande och fick en del andra att haka på och tycka saker var "töntigt" som var planerade. Dessa barn var sju år. Så se till att de barn som "tvingas gå" då kan låtsas i 3h att de vill vara där så de inte förstör kalaset för födelsedagsbarnet.

Jag försöker peppa barnet att gå. Det är klart att det kan ta emot lite att vara bortbjuden hemma hos någon, man blir osäker på hur det ska bli osv. Då får barnet lära sig att det är ok att vara lite nervös innan man går bort men att detta rätt snabbt brukar betyda roligheter med snälla människor, lekar, fika mm.
Sedan är det ju lite så det social livet fungerar, när man är vuxen går man på tillställningar som man inte tycker är jätteroliga för att man tycker relationerna är viktiga, om man blir inbjuden betyder det något för den som inbjuder och det bör man besvara. Ibland blir det även roligare än man trodde att gå bort.
(Sedan finns det naturligtvis undantag)

Då jag ofta blev tvingad iväg på kalas när jag var liten till barn jag inte ville umgås med då vi hade noll och inget gemensamt eller jag helt enkelt inte hade något intresse av dem som person så skulle jag aldrig få för mig att tvinga iväg ett barn om inte anledningen var ren mobbning.

Har för många dåliga erfarenheter av att sitta på ett kalas hos någon jag inte ville umgås med tillsammans med en massa andra som jag antingen inte kände alls eller heller ville umgås med när alla andra kände varandra och var kompisar.

Dock så har jag alltid varit introvert och helt ointresserad av att möta nya människor så kanske därför.

Här har det bara hänt en gång, och då svarade jag helt enkelt att hon tyvärr inte kunde komma... jag vet inte varför hon inte ville, kanske hade de bråkat om något just då, de var/är bra kompisar både före och efter. Jag tycker det är helt ok att hoppa över ett kalas om man inte känner för det, periodvis kan det bli rätt många.

Överlag tänker jag att det är helt ok att tacka nej. Om värden är utfryst eller man av annan anledning kan misstänka att många uteblir skulle jag uppmuntra mer.

Orginalfrågan: Om mitt barn inte ville gå på ett kalas så skulle vi tacka nej precis som jag gör ifall jag inte är sugen på att göra saker jag bjuds på.

Vad jag tror den verkliga frågan är: Om mitt barn är en mobbare som fryser ut andra så är det ett helt annat ämne som jag definitivt lagt all min energi på att ändra på tills dess att det blev ändrat, oavsett kalasinbjudningar.

Mina barn vill oftast gå och det är mååånga kalas så vill de inte gå till någon de inte leker med så får de avstå.

Men inte i någon av klasserna har jag haft misstanke att tro att mitt barns närvaro har någon avgörande betydelse för kalasen. Det är nog med barn ändå.

Man går på allt man är bjuden på är principen hemma hos oss. Det handlar om att vara en bra vän helt enkelt. Visst kan dottern i vissa stunder känna att hon inte vill gå av någon av de anledningar du skrev men då pratar vi om det och uppmuntrar. Det är alltid kul att gå på fest, väldigt sällan det blir så att man inte haft roligt :)