erijon

Äldre 11 Aug 09:34

15 svar

han vill inte äta och ibland kräks han

Hjälp mig! Jag vet inte vad jag ska ta mig till med mitt barn. Han är sex år gammal. Han har alltid vart en liten matvägrare och senaste åren äter han väl ändå helt normalt och inget konstigt med det.

Han följer sin kurva, är normalstor och lång. Lite längre än medel så upplevs som lite spinkig men det gör många i denna ålder.
Senaste 1,5året har vi blivit sambos med min kille och hans nu 5åriga son. Då har vi märkt något båda barnen börjar med- dem drar ut på måltiderna mellan varven (ibland går det månader emellan. Ibland löser dem av varandra mellan dagarna eller måltiderna) så att dem på allvar kan sitta med en liten frukostmacka i över en timma eller fyra köttbullar till middag i 1,5h utan direkt framsteg. Ibland i rent larv, för dem skrattar och gör annat. Ibland i ren "protest" dem orkar inte, mår illa. Har ont i magen.: osv. Svårt att tro på det SÅ OFTA och med tanke på hur lite de äter MEN mycket dem aktiveras.

Min son har ibland slutat med akut-stört-gråt och springer och spyr, eller spyr rakt ut över allt. Det känns SJUKT. Han är 6 år gammal. Hans tidigare förskola har aldrig märkt något problem med hans mat eller så.

Vi testar dem ibland, erbjuder chips, godis osv fast dem inte ätit ner än varsin köttbulle på 1 timma för dem är såååå määttaa. Jajamen, klart dem vill ha. Massor med godis helst. Dem får såklart INGENTING.

Min son "erkänner" ibland att maten inte var så god. Helt vanlig mat, som han för två veckor sedan åt två portioner av utan problem.. och hävdar att det är därför han inte kunde äta upp och istället kräktes...

Har varnat om sjukhusvistelse med sond och att gå till doktorn osv. Det är ju inte ens tomma hot. För snart är vi där. Jag kan inte ha en sexåring med ätstörningar... VARFÖR GÖR HAN SÅHÄR?

Jag blir så frustrerad och ledsen att mitt hjärta nästan stannar varje gång det sker. Jag vill bara åka härifrån och skita i allt. Jag får panik, på riktigt.

Ska vi bara låta barnen bestämma helt själva vilken mängd mat dem äter? Ska vi aldrig ha några gränser för vad som är rimligt? Är vi elaka som kräver att dem äter mer än ettåringar?? Vad fan gör man?

Paniken tar över och snart orkar ingen av oss mer. Jag kan inte hantera det längre. Behöver alla tips och råd jag kan få nu.

Eller är det något som tillhör? Förstår att just kräkas INTE tillhör, men det äe väl just hans protest. Sambons son äter INGET om man inte matar tillslut. Men kräks aldrig. Han kan sitta två timmar. Min son har aldrig suttit så länge, för då har han antingen ätit normalt (klart dem inte måste slicka tallrikarna om det nästan är slut eller så..) eller kräkts.

Birgitta02

Äldre 11 Aug 09:45

#1

Bor din sambos femåring där på heltid? Om inte, hur äter din sexåring när de inte är tillsammans? Hur äter din lille kille om HAN får bestämma menyn?

erijon

Äldre 11 Aug 09:58

#2

Birgitta02 skrev 2017-08-11 09:45:34 följande:

Bor din sambos femåring där på heltid? Om inte, hur äter din sexåring när de inte är tillsammans? Hur äter din lille kille om HAN får bestämma menyn?

Nej han bor varannan vecka.

Oftast äter han okej när han är ensam här. Men händer ibland att han försöker komma undan.

Vad menar du med menyn? Om han får välja mat? Vi äter väldigt ofta mat som barnen väljer. Men mängden varierar otroligt

Lena

Äldre 11 Aug 10:09

#3

Låt dem välja helt själva hur mycket de äter men och ha gärna olika alternativ. Planera mellanmål så de är lagom hungriga vid maten.

erijon

Äldre 11 Aug 10:12

#4

Lena skrev 2017-08-11 10:09:44 följande:

Låt dem välja helt själva hur mycket de äter men och ha gärna olika alternativ. Planera mellanmål så de är lagom hungriga vid maten.

Tror du vi gör helt fel som bestämmer vad och ungefär hur mycket dem ska äta?

Ja vi får verkligen försöka med det. Är så rädd att dem inte kommer vilja äta normalt någongång då! :(

Lena

Äldre 11 Aug 10:15

#5

Jag skulle säga att ni bestämmer vad som serveras och när men inte vad och hur mycket de äter.

Betyder det att de inte äter alls måste ni söka hjälp men för de flesta är de bättre om de känner de har kontroll.

Sen fråga inte om de vill ha godis och sen säg nej, det är jättetaskigt.

Birgitta02

Äldre 11 Aug 10:43

#6

erijon skrev 2017-08-11 09:58:41 följande:

Nej han bor varannan vecka. Oftast äter han okej när han är ensam här. Men händer ibland att han försöker komma undan. Vad menar du med menyn? Om han får välja mat? Vi äter väldigt ofta mat som barnen väljer. Men mängden varierar otroligt

Ja, det var det jag menade. Att de får mat som barn normalt tycker om, och som man vet att barnen gillar. Jag vet att mina matvägrade om jag lade upp för mycket på deras tallrikar. Så jag lade alltid upp lite grand. Ville de ha mer så blev det en portion till. Man äter ju även med ögat sägs det. Men det verkar som om du är försiktig med det, och bara lägger upp lite grand.

"Det blir efterrätt om ni äter upp de där fyra köttbullarna och det där potatismoset", kan hjälpa. Men kräks din son så verkar det vara något helt annat. Har du pratat med bvc om detta?

Alexi

Äldre 11 Aug 10:46

#7

Men ta bort maten efter tex en halvtimme, för att visa att man inte bara sitter och leker vid matbordet. Men var tydlig med det från början.

Sen i övrigt tycker jag att alla har rätt att bestämma hur mycket man äter inom rimliga mängder förstås. Men däremot kan jag ju säga ibland om barnen knappt ätit något att om man inte äter något orkar man inte göra xx efter maten.

Men ta det lugnt, han börjar väl förskoleklass nu, så avvakta och se hur det funkar där, funkar det bra är det ju ingen sjukdom bakom.

Lena

Äldre 11 Aug 10:50

#8

Låt dem välja mat och vara med och laga en dag per vecka det brukar ge matglädje. Jag rekommenderar bamses kokbok om barnen inte kan läsa än

MajaVira

Äldre 11 Aug 21:48

#9

Det är klart barnen protesterar om de inte ens får välja hur mycket de ska äta. Att tvinga någon att äta en viss mängd riskerar bara leda till ätstörningar.

Så länge det finns något på bordet de tycker om (pasta, potatis, bröd, grönsaker) har de möjlighet att göra ett val om hur mycket de ska äta. Det ska inte innebära att de t.ex. flera portioner pasta istället för det andra, men lite av varje är okej. Väljer de inte att äta maten får de inget annat just då, men brukar vara bra att ge ett kvällsmål innan läggdags. De är stora nog att vara hungriga några timmar för att inse vad valet att inte äta maten innebär.

Sluta tvinga i dem mat! Det borde vara självklart för de flesta om barnet till och med spyr pga av det.

junibebiis

Äldre 11 Aug 23:59

#10

Ingen läkare kommer sätta sond bara sådär, var har du fått det ifrån? Och att hota med sonden känns inte särskilt lyckat.

erijon

Äldre 12 Aug 09:08

#11

MajaVira skrev 2017-08-11 21:48:31 följande:

Det är klart barnen protesterar om de inte ens får välja hur mycket de ska äta. Att tvinga någon att äta en viss mängd riskerar bara leda till ätstörningar.

Så länge det finns något på bordet de tycker om (pasta, potatis, bröd, grönsaker) har de möjlighet att göra ett val om hur mycket de ska äta. Det ska inte innebära att de t.ex. flera portioner pasta istället för det andra, men lite av varje är okej. Väljer de inte att äta maten får de inget annat just då, men brukar vara bra att ge ett kvällsmål innan läggdags. De är stora nog att vara hungriga några timmar för att inse vad valet att inte äta maten innebär.

Sluta tvinga i dem mat! Det borde vara självklart för de flesta om barnet till och med spyr pga av det.

Alltså TVÅNG vet jag inte.. tvångsmatar ju inte direkt barnet!? Men när man sitter med samma tugga i 40 minuter undrar man ju vad som försiggår..

Hur länge väljer dem att äta ingenting då? Der börjar ju liksom bli ett problem. Som sagt, får de välja fritt får dem aldrig i sig en normal BARNportion.

Varför försöker du ens göra mig till någon dålig förälder här? "Borde va självklart om tillochmed barnet spyr"

Men barnet spyr ju 1 av 100 gånger. Oavsett VAD FÖR MAT ELLER MÄNGD. Har han bestämt sig så bara blir det ju så.

erijon

Äldre 12 Aug 09:10

#12

junibebiis skrev 2017-08-11 23:59:35 följande:

Ingen läkare kommer sätta sond bara sådär, var har du fått det ifrån? Och att hota med sonden känns inte särskilt lyckat.

Ingen läkare sätter sond bara sådär, det fattat även jag som jobbat på sjukhuset på barnavdelningen i flera år. Faktiskt! :)

Men om ett barn inte äter frivilligt och vägrar förstå vad som händer i det långa loppet så är det ju knappast elakt att VARNA om vad som kan ske. För det är sanningen? I värsta fall hamnar man på sjukhus med sond. Det är inget HOT..? Fattar du väl själv

Lena

Äldre 12 Aug 09:20

#13

erijon skrev 2017-08-12 09:10:40 följande:

Ingen läkare sätter sond bara sådär, det fattat även jag som jobbat på sjukhuset på barnavdelningen i flera år. Faktiskt! :)

Men om ett barn inte äter frivilligt och vägrar förstå vad som händer i det långa loppet så är det ju knappast elakt att VARNA om vad som kan ske. För det är sanningen? I värsta fall hamnar man på sjukhus med sond. Det är inget HOT..? Fattar du väl själv

Jo det är ett hot när man tar upp det just i situationen där barnet inte äter. Om man diskuterar mat och vad kroppen behöver vid ett annat tillfälle är det inget hot.

MajaVira

Äldre 12 Aug 09:21

#14

Men barn äter olika mängder i perioder. Om de verkligen är undernärda och äter dåligt jämt ska ni kontakta vården och inte tvinga barnen att äta. Risken är att de då väljer att protestera på det enda sätt de kan, genom att fortsätta vägra äta.

www.1177.se/Vasternorrland/Tema/Barn-och-foraldrar/Mat-somn-och-praktiska-rad/Mat-och-naring/Tips-och-rad-for-att-oka-barnets-matlust/
Mat ska inte vara tröst, belöning eller bestraffning

Man ska inte använda mat som tröst, muta, belöning eller bestraffning eftersom det finns en risk att barnet får fel tankar kring mat och måltider. Att till exempel locka med något gott eller roligt efter maten gör inte att barnet tycker bättre om maten.

Det är naturligt att äta och det handlar inte om en prestation. Barnet behöver utveckla sitt eget initiativ till att vilja äta, man ska därför inte tjata på det eller gulla med det. Man ska visa uppskattning och uppmärksamhet oavsett om det har ätit "bra" eller "dåligt". Barnet ska inte behandlas annorlunda om det inte äter så som man vill, man ska exempelvis inte blir arg eller låta bli att prata med barnet.

Om man bestraffar barnet för att det inte äter bra, till exempel säger att det inte får leka efteråt, finns risken att det får negativa tankar kring mat. Barn får inte bättre matlust av tvång och risken finns att man hamnar i en maktkamp om maten som är svår att lösa.

Att säga "Äter du upp maten får du glass till efterrätt" eller "Äter du inte upp får du ingen efterrätt", gör varken maten godare eller måltiden trevligare. Risken är att barnet tycker att det är ännu äckligare och glass ännu godare. I stället kan man fortsätta att servera maträtten om resten av familjen tycker om det. Rätt som det är kan barnet vilja prova och tycka att det är gott.

Tipslista

Ät själv och visa att du tycker att det är gott. Barn gör som vuxna gör. Ät tillsammans med barnet, det ska inte behöva sitta själv och äta. Servera maten på det sätt som barnet tycker bäst om. Många barn vill ha varje livsmedel var för sig på tallriken, medan en del vill ha maten ihopblandad. En del barn vill ha smakrik mat, medan andra vill ha mildare smaker. För en del är rätt temperatur viktig. Uppmuntra barnet att äta själv. Tillåt yngre barn att undersöka maten genom att känna, kladda, lukta, smaka och röra runt i maten. Servera plockvänlig mat, till exempel pasta, ärtor, köttbullar, korvbitar, bitar av potatis, kött, bröd, avokado, gurka och broccoli. Visa uppmärksamhet oavsett om barnet äter "bra" eller "dåligt". Bli inte arg på barnet om det inte äter och beröm inte heller barnet om det äter. Kommentera inte mat som är kvarlämnad på tallriken. Avsluta måltiden för barnet efter ungefär en kvart om barnet är ointresserat av att äta och att sitta kvar vid matplatsen, så att barnet inte tänker på måltiderna som något otrevligt. Duka och servera maten fint. Man kan bland annat tänka på att färgrik mat kan vara mer lockande. Om barnet har lite svårt att komma igång med att äta kan man hjälpa det genom att mata det några tuggor.

familjen.trygghansa.se/mat-och-naring/barnmat/barn-som-matvagrar/

Tvinga aldrig ett barn att äta. Gör istället vardagen full av bra mat och mycket frukt och grönsaker, varje dag och uppmuntra gärna barnet att smaka.
Det är helt normalt att mindre barn äter olika mycket vid olika tillfällen. Forskning visar att intaget brukar bli balanserat över en vecka. Det gäller både intaget av energi och näring.
Respektera barnets vilja

Att ditt barn matvägrar kan bero på många olika saker. Det behöver inte alls bero på att barnet inte tycker om maten. Matvägran är t ex ofta ett sätt för barnet att säga: ”Hej, här är jag, se mig. Jag har egna känslor och en egen vilja.”
Respektera barnets beslut, och visa att du hör honom/henne.
Ofta är det vid matbordet som andra konflikter blossar upp. Men låt inte en maktkamp förstöra stämningen vid matbordet. Ta hellre en konflikt vid ett annat tillfälle.

erijon

Äldre 12 Aug 17:45

#15

Lena skrev 2017-08-12 09:20:06 följande:

Jo det är ett hot när man tar upp det just i situationen där barnet inte äter. Om man diskuterar mat och vad kroppen behöver vid ett annat tillfälle är det inget hot.

Har jag skrivit att jag tar upp detta just NÄR barnet sitter och försöker äta? Det har jag faktiskt inte. Det är bara ett antagande av dig, där du drar slutsatsen om att jag hotar mitt barn. Känns som du bara vill vrida mig till den dåliga istället för att komma med tips VILKET JAG BER OM. :) onödigt.

han vill inte äta och ibland kräks han

INNEHÅLL