Är det ok att säga till sitt överviktiga barn att han inte får tårta. När resten av familjen ska äta tårta?

Har du koll på vad ni har i skåpen, om det försvinner kex, blockchoklad, russin, chips? Vad hans fickpengar går till? Har han en sparbössa eller liknande som     han kan smygfiska pengar ur?

Jag hade själv en period i mellanstadiet när vi var några tjejer som smög iväg och köpte kakor och bakelser på kondis och vräkte i oss mellan skolan och hemmet. Inte bra. 

Många i klassen gick också i närbutiken vid skolan och köpte godis och snacks fast vi inte fick och skolan hade informerat om detta, men vilken affärsinnehavare vill inte sälja?

Just eftersom man i princip inte kan kontrollera vad ens barn äter efter 12-årsåldern så är det viktigt att berätta om följderna av att ständigt äta för mycket och visa hur de själva kan ta kontrollen innan det spårar ur.

Och det är när det är födelsedag tårt diskussionen dök upp. O det var på semestern i Italien överviktskommentarerna och viljan att uteslut det överviktiga barnet från godsakerna infann sig hos min man.

Jag tycker inte det är ok. Om övriga familjen ska få unna sig onyttigheter, så får det gälla även den överviktige sonen. Det är ju knappast vad som äts under en veckas semester som är avgörande för vikten, utan vad man äter i vardagen. Det kan tex vara läsk eller en massa ostsmörgåsar.

Om han äter dåligt till huvudrätterna kanske det finns risk att han istället småäter emellan? Och då blir det oftare onyttigare saker. Har sonen gått ner/stannat av i vikt sen ni började med era "restriktioner".

Ibland har det försvunnit oboy pulver. När det började hända gömmer jag burken. I många perioder har jag inte köpt oboy. Det är något dom får vid spessiella tillfällen hemma hos oss. 2 ggr i månaden när dom ska på scout utflykt. Salami o rostmacka försviner ibland. Men jag tycker att han behöver ett mellan efter skolan. För middagen är sent hemma hos oss på vardagar. Vi äter inte kvällsmat efter middagen. Jag har kokl på skafferiet. O han har inte så mkt pengar att röra sig med. Han har ett kontokort. Men vi har ju koll på uttagen. Han tränar en gång i veckan innebandy. Men det är egentligen inte allt det här jag vill diskutera. Jag har ganska stor koll på mat o kost o så. Jag är själv noga med mig själv. Jag undrar om det är ok att sägs så till ett barn som min man gör?

Till en trettonåring kan man absolut välja en medelväg och lära att själv ta ansvar för sina matvanor, och också lära att det inte är något att skämmas över att ibland äta något onyttigt, trots övervikt. Inte förbjuda, inte skuldbelägga och inte begränsa utan stötta, lära och kommunicera. Såklart kan hela familjen äta tårta, men då pratar man med 13-åringen om det. Hur mycket tårta är en ok portion för att inte öka i vikt, kan man kompensera för det extra intaget med en nyttig lunch, extra motion eller hoppa över en bit choklad man kanske skulle ätit i helgen? Resonera och reflektera tillsammans.

Barn gör som man gör inte som man säger.

Passar här.

Ska man hjälpa sitt barn till en sund livsstil och en mer hälsosam vikt så ska du som förälder visa. Att pika och hänga ut är bara att ge sitt barn problem istället och dålig självkänsla.

Höj barnet och varje framsteg är en lycka hur liten den än är.

Vi har inte kakor o kex russin o sånt heller

Din man har fel och han måste sluta med detta omedelbart. Det är riktigt elakt mot sonen och gör honom med största sannolikhet väldigt, väldigt ledsen. Det är också stor risk att det skadar hans självkänsla ordentligt samt ger honom ätstörningar. Säg ifrån på skarpen.

tillägg till inlägg 16
Men det ska inte vara förbud att ta en bit tårta när någon fyller år eller att kunna få äta godis någon gång. Måste kunna få äta lite gott även om man ska gå ner i vikt.

Jag har själv varit överviktig hela mitt liv. Jag är idag fortfarande tjock men börjat inse själv vad som har gett dagens kroppen. Min mamma framförallt informerade mig hela tiden att jag åt för mycket, att jag inte fick äta som alla andra i familjen, att jag var för tjock för att ha vissa kläder, att jag borde röra på mig mer, drog mig till läkare och dietister osv. Detta har gett mig jätte dåligt självkänsla och vågade inte visa mig naken för min pojkvän när vi träffades.

Hur jag kommer göra med mina kommande barn även om de blir överviktiga eller ej. Är att se till att alla i familjen rör på sig på en lagom nivå, inte dricka läsk utom för ens på speciella tillfällen, försöka äta lite godis och äta hälsosamt hemma. Försöka få de att förstå att de är fina som de är, försöka informera om nyttigheterna med att röra sig och äta bra, mer än bara att man kan bli överviktig. Sedan även få de att hantera känslor bättre än att tex äta (som de är i mitt fall)

Säg inte åt ditt barn att inte äta tårta, duka inte fram tårta!