• Wilbo80

    Gravid igen..kanske :( måste prata

    Hej alla,

    Jag behöver rensa huvudet lite nu.. Blir nog ett längre inlägg här för jag behöver verkligen skriva ner vad jag känner..

    Vi fick vårt första barn för 11 månader sen. En son. Vi hade en väldigt tuff start, eller iaf mentalt för mig framför allt. Vår son var ganska "krävande", jag var väldigt chockad av sömnbristen och fick till slut sömnproblem själv. jat mådde ganska dåligt överlag i ca 4-5 månader. Grät till o från, och tyckte det mesta var jobbigt. Men efter 4-5 månader började allt bli bättre. Och nu är det helt fantastiskt! Jag är helt förälskad i min lille son och han är helt fantastisk, så det har verkligen svängt om och blivit som det ska va :) har vant mig vid att sova-vakna-sova :) Vi har det väldigt bra och jag upplever att allt bara blir roligare och lättare för varje dag som går :)

    Nu till mina tankar... Jag har fått tillbaka min mens. Så vi har använt kondom. Men Jag TROR ev jag är gravid nu i alla fall!!! Vi hade bestämt att börja försöka bli gravida om ett år, lite mer. För vi vill gärna att sonen ska vara närmre tre eller mer när syskon kommer. Just för att starten var tuff och tror vi behöver tid att njuta nu och att det därför är bra att sonen är lite äldre. Men jag vill ju inte göra abort!!! Rent biologiskt är jag sugen på ett till barn, om jag bara går på känslan i stunden men om jag tänker på hur verkligheten kommer bli, två barn så tätt, så är det inte vad jag tror är optimalt. Om jag mår dåligt vid nästa barn igen känns det bättre om första är lite äldre, att det då inte blir lika mycket press och lika tufft. Sen plus att jag vill ge sonen mycket tid med oss de första åren... Fan, det var ju därför vi använde kondom, för att INTE sitta här nu. Vill verkligen inte göra abort, det känns helt sjukt, men kan man behålla ett barn för att det känns fel att göra abort?! Tänk om vi behåller så får två barn en mamma som mår dåligt och att det inte alls blir kul.. (Jag vill om jag visste att jag skulle må bra men det vet jag ju inte..) åh vad ska vi göra...

    Om det visar sig att jag är gravid kommer jag prata med en psykolog innan jag bestämmer.. Men finns det någon som vart i liknande sits? Hur blev det? Vad råder ni oss?

  • Svar på tråden Gravid igen..kanske :( måste prata
  • Anonym (Ellen)

    Ni kommer att fixa det galant! Det kommer att komma stunder när barnet är fött, då tankar som "vad har vi gett oss in på" eller "hur kunde jag vara så dum" dyker upp, men de är övergående! Vi fick ett överraskningsbarn den värsta tänkbara tidpunkten och jag var chockad och grät och tänkte förbjudna tankar i början. Nu däremot är jag så obeskrivligt lycklig över den överraskningen. Det är ju ett barn! Dessutom upplevde jag det tyngst att få första barnet. Andra och tredje flöt liksom med. Men alla känner ju inte så! Det är en så otroligt kort tid som de är så små att det faktiskt är tungt att de är så nära i ålder. Och ni ser redan nu vad som kan vara tufft och kan planera utgående från det. Ett eller två år med sämre ekonomi, till exempel, betyder verkligen ingenting i längden. Lycka till! <3

  • inte lätt att vara kund

    Om ni behåller tror jag det kommer gå galant.

    Dessutom får er första skatt en vän för livet, någon som inte är "förliten".

    Dessutom är ni inne i snurran med små barn så omställningen blir inte så stor.

    MEN det givetvis måste det ju kännas bra för er!

    Lycka till! =)

  • jess06

    Jag var också extremt kluven. Det passade liksom inte alls in i våra planer och det kändes som att det inte skulle gå med 1 till just nu. När jag ringde och bokade tid för abort så var den tidigaste tiden över 2 veckor bort, men jag bokade den. Efter två dagar var jag enig med mig själv om att jag skulle ha väldigt svårt att genomföra aborten. Jag sa till min man att jag gör det, för att ett barn ska inte komma till världen om föräldrarna inte vill ha det (inte mitt barn i alla fall). Men hade jag valt själv hade jag behåller det eftersom känslorna är så emot det. Han påpekade då att han aldrig sagt att han inte ville behålla barnet, utan att han inte kunde se hur vi skulle klara av ett barn till och att han var rädd att inte räcka till.

    Vi pratade en hel natt och resonerade på alla vis och kom då båda fram till att en abort var fel väg att gå.

    Jag är fortfarande rädd vissa dagar. Vi är trots allt två stycken och vi har klarat en tös utan problem. Vi har ett bra nätverk kring oss. Jag skulle börja plugga nu i 2 år till efter studieuppehåll efter graviditeten, men vi fick tänka om. Jag har hela livet på mig att studera och ekonomiskt klarar vi det ändå.

  • Wilbo80
    jess06 skrev 2017-08-03 17:25:09 följande:

    Jag var också extremt kluven. Det passade liksom inte alls in i våra planer och det kändes som att det inte skulle gå med 1 till just nu. När jag ringde och bokade tid för abort så var den tidigaste tiden över 2 veckor bort, men jag bokade den. Efter två dagar var jag enig med mig själv om att jag skulle ha väldigt svårt att genomföra aborten. Jag sa till min man att jag gör det, för att ett barn ska inte komma till världen om föräldrarna inte vill ha det (inte mitt barn i alla fall). Men hade jag valt själv hade jag behåller det eftersom känslorna är så emot det. Han påpekade då att han aldrig sagt att han inte ville behålla barnet, utan att han inte kunde se hur vi skulle klara av ett barn till och att han var rädd att inte räcka till.

    Vi pratade en hel natt och resonerade på alla vis och kom då båda fram till att en abort var fel väg att gå.

    Jag är fortfarande rädd vissa dagar. Vi är trots allt två stycken och vi har klarat en tös utan problem. Vi har ett bra nätverk kring oss. Jag skulle börja plugga nu i 2 år till efter studieuppehåll efter graviditeten, men vi fick tänka om. Jag har hela livet på mig att studera och ekonomiskt klarar vi det ändå.


    Vi har bestämt oss för att behålla :) Klarar ingen abort och vi börjar mer och mer se det positiva i allt. Vi verkar befinna oss i liknande situation du och jag Jess06. Barn i samma ålder och en till oplanerad på väg. Samt en ganska tuff start med första. När är beräknad bf för dig?
  • mammamalin

    Grattis till graviditeten, om du är gravid! :) (Ej läst hela tråden)


    Jag blev gravid då äldsta var 9 månader, så hon var 18 månader när lillasyster kom. Det var det bästa vi gjort! Idag är de 2 och 3 år och leker så fint med varandra. Visst var det mycket att stå ,i och är fortfarande, men det tror jag alltid att det är med barn! :)

  • Wilbo80
    mammamalin skrev 2017-08-10 10:46:27 följande:

    Grattis till graviditeten, om du är gravid! :) (Ej läst hela tråden)

    Jag blev gravid då äldsta var 9 månader, så hon var 18 månader när lillasyster kom. Det var det bästa vi gjort! Idag är de 2 och 3 år och leker så fint med varandra. Visst var det mycket att stå ,i och är fortfarande, men det tror jag alltid att det är med barn! :)


    Jag är gravid och vi ska behålla :) Tack såå mycket för ditt svar, vad kul att det gått så bra! Var lillasyster planerad?
  • mammamalin
    Wilbo80 skrev 2017-08-10 10:49:42 följande:
    Jag är gravid och vi ska behålla :) Tack såå mycket för ditt svar, vad kul att det gått så bra! Var lillasyster planerad?

    Åh grattis, så underbart! :)


    Ja lillasyster var planerad, men vi trodde väl kanske inte det skulle lyckas på första försöket. Dock har jag alltid velat ha tätt, då jag själv har en nära relation till min egen syster som är född 2 år efter mig :)


    Men även fast graviditeten var planerad så kände man ändå ångest, funderade på vad fan man hade ställt till mig osv. Jag tror att alla går igenom dessa tankar :) Och ni var ju ändå inne på att ni ville ha ett syskon, men lite senare. Men man får ju inte alltid välja, så detta kommer bli toppen! :)

  • jess06
    Wilbo80 skrev 2017-08-10 10:32:35 följande:

    Vi har bestämt oss för att behålla :) Klarar ingen abort och vi börjar mer och mer se det positiva i allt. Vi verkar befinna oss i liknande situation du och jag Jess06. Barn i samma ålder och en till oplanerad på väg. Samt en ganska tuff start med första. När är beräknad bf för dig?


    Vi har bf 14/3 :). Vårt hus är för litet för en familjemedlem till så vi kommer att köpa mina svärföräldrars hus och dom vårt. Dom vill inte ha så stort hus. Det är dock mycket att göra där så vi kommer verkligen ha händerna fulla ett tag framöver. Vi har fått planera om en hel del efter att vi bestämde oss för att behålla. Tanken var att vi skulle flytta till ett hus där vi inte behöver göra så mycket, med tanke på att jag måste vara mammaledig ytterligare en tid så känns det bättre att hålla månadskostnaden låg ett tag till och göra så här. Hur har ni det med boende?

    Grattis förresten, Det kommer att gå bra även om det känns tvivelaktigt ibland (i alla fall för mig). När har du bf?
  • Moorii

    Grattis till graviditeten! :)

    Vi hamnade i liknande sits. Jag börjar nytt jobb på måndag och ska samtidigt läsa en kurs på distans, fullt upp med andra ord! I lördags fick jag reda på att jag är gravid i vecka åtta har en son som nyss fyllt ett, så han kommer vara 1 år och 7 månader när det barnet föds. Inte vad vi hade tänkt oss, och jag har haft svårt att förlika mig med att jag bara kommer jobba till senast februari. Men, i slutändan vill vi ju ha ett till barn och det kommer lösa sig med allt, på något sätt :) Det kommer det göra även för er, det är jag övertygad om!

  • Wilbo80
    jess06 skrev 2017-08-10 13:23:27 följande:

    Vi har bf 14/3 :). Vårt hus är för litet för en familjemedlem till så vi kommer att köpa mina svärföräldrars hus och dom vårt. Dom vill inte ha så stort hus. Det är dock mycket att göra där så vi kommer verkligen ha händerna fulla ett tag framöver. Vi har fått planera om en hel del efter att vi bestämde oss för att behålla. Tanken var att vi skulle flytta till ett hus där vi inte behöver göra så mycket, med tanke på att jag måste vara mammaledig ytterligare en tid så känns det bättre att hålla månadskostnaden låg ett tag till och göra så här. Hur har ni det med boende?

    Grattis förresten, Det kommer att gå bra även om det känns tvivelaktigt ibland (i alla fall för mig). När har du bf?


    Tack så mycket. Och grattis själv :)

    BF 13/4 när jag räknat från senaste mens. Shit, det är knappt så jag fattat det själv...gravid igen :O

    Vi bor kvar. Tanken var att flytta när jag gått tillbaka till jobbet, men ja det blir ju som sagt ändrade planer nu och det är bättre ekonomiskt att bo kvar när jag nu ska fortsätta va mammaledig.

    Vi får plats med en bebis men när barnen blir större behöver vi ha större. Så nu siktar vi på att flytta när jag går tillbaka till jobbet..Om 2(!!!)år, och inte om 4 månader som tidigare planerat...

    I september/oktober skulle jag till mitt jobb och prata om min "återkomst" - det samtalet kommer ju ta en vändning...

    Hur kommer ni göra med ledighet för dig? Går du tillbaka till jobbet emellan? Ska ni skola in dottern på fsk eller blir hon hemma med dig och syskonet?
  • jess06
    Wilbo80 skrev 2017-08-11 10:42:05 följande:

    Tack så mycket. Och grattis själv :)

    BF 13/4 när jag räknat från senaste mens. Shit, det är knappt så jag fattat det själv...gravid igen :O

    Vi bor kvar. Tanken var att flytta när jag gått tillbaka till jobbet, men ja det blir ju som sagt ändrade planer nu och det är bättre ekonomiskt att bo kvar när jag nu ska fortsätta va mammaledig.

    Vi får plats med en bebis men när barnen blir större behöver vi ha större. Så nu siktar vi på att flytta när jag går tillbaka till jobbet..Om 2(!!!)år, och inte om 4 månader som tidigare planerat...

    I september/oktober skulle jag till mitt jobb och prata om min "återkomst" - det samtalet kommer ju ta en vändning...

    Hur kommer ni göra med ledighet för dig? Går du tillbaka till jobbet emellan? Ska ni skola in dottern på fsk eller blir hon hemma med dig och syskonet?


    Vissa dagar fattar inte jag att det är sant heller. Ibland funderar jag på vad vi gett oss in på, haha. Jag är dock övertygad om att allt kommer gå bra, vi löser det mesta. Nu är det dock mycket renovering på schemat så att vi kan flytta så snart som möjligt.

    Vi kommer att skola in dottern på dagis i Oktober. Vi hade inte tänkt ha henne där så mycket eftersom jag pluggar på distans och min man jobbar 4 dagar i veckan (dock 11 timmars dagar). Vi har planerat 15-20 timmar i veckan redan innan vi visste om att det var en till på gång.

    Jag har jobbat under sommaren men detta är sista månaden nu eftersom jag börjar studierna igen sen. Efter denna termin får jag ta mammaledighet (igen) så nu skjuta allt upp ytterligare.
Svar på tråden Gravid igen..kanske :( måste prata