Nu är bebisarna här! Bf Juli 2017
Jag är livrädd för psd! Och har varit sedan han föddes.
Har ett larm nu, och det känns lite bättre.
Men ändå, tänk om jag inte kan rädda honom trots larmet?
Det får bara inte hända honom något.
Jag är livrädd för psd! Och har varit sedan han föddes.
Har ett larm nu, och det känns lite bättre.
Men ändå, tänk om jag inte kan rädda honom trots larmet?
Det får bara inte hända honom något.
En fråga.. jag tänkte köpa en luckopeng till Victor i doppressent.. MEN vad är finast i silver eller guld? Till pojke.. döttrarna har varsin i både guld och silver..s
Såhär hemskt såg det ut efter VARJE duschning för 2 år sedan....
Jag har haft larm till alla mina barn, och det har aldrig falskarmat.
Det har tjutit två ggr, och då har det varit för att barnet stått utanför plattorna....och då ska det ju tjuta!
Hade jag inte haft larm hade jag inte funkat. Hade inte kunnat slappna av alls.
Med första barnet hade vi inte larm i början, och jag sprang säkert var 5e minut och kollade till honom och vaknade helt kallsvettig på nätterna och trodde han dött om han sovit längre än han brukar..
Vi väljer utan... larm... vi känner oss tryggare då för det är som att man glömmer att det existerar och har andra rutiner som att följa råden bm sagt.
Druvan sluta läsa på nätet om psd skrämsel... det är nog inte bra för dig .... du är redan rädd som det är... varför vill du läsa det? kram
Ja, alla gör som de vill med larm. Tror bara det är jag i min bekantskapskrets som använt larm till barnen faktiskt...
Jag har alltid varit en orolig själ, och tänker mycket på allt som kan hända. Jag läser och söker information...det är liksom mitt sätt att bearbeta tankarna.
Det är ju samma när det händer någon stor olycka/naturkatastrof...tex sept 11, tsunamin osv..jag läser och läser och söker info och tar reda på allt.
Det är inte det att det märks på mig att jag är sådan, och inget som styr min vardag, men ibland kommer jag ner i små dippar och tänker för mycket. Svårt att förklara.
Jag är ju helt klart nere i en sådan nu. Dels är jag orolig för psd och sedan är jag galet orolig för mitt onda i magen, som jag hade sedan förlossningen. Fick äntligen tummen ur att ringa läkaren igår...fanns ingen tid såklart och skulle ringa idag och få en tid...då är massa läkare sjuka tydligen, så fanns ingen idag heller...men måndag!! Då sa hon att det ska finnas.
I huvudet har jag redan målat upp värsta scenariot, att det är cancer. Då hinner jag bearbeta tanken, och kan ta beskedet bättre om det är så..
Haha...jag låter ju galen, haha.
Tror den här graviditeten tar ut sin rätt nu, nog därför jag har sådan sjuk dödsångest.
Jag tänker mycket på Oskars bror nu...väldigt mycket..
Min son är dålig på ögonkontakt :(
Det kommer, eller så har han fullt upp med annat. Min äldsta som hade varken joller, svarsleenden, ögonkontakt han ville inte sova hos oss eller ligga på bröstet. Han lärde sig dock snabbt, pussla stapla saker osv, vid 1,5 va han en social snackande liten kille. Tog mycket längre tid för honom att få till språket mm men han va längre fram på annat. Sett samma hos väninnors barn, så känns lite tidigt att oroa sig för sådant?! :)
Det kommer, eller så har han fullt upp med annat. Min äldsta som hade varken joller, svarsleenden, ögonkontakt han ville inte sova hos oss eller ligga på bröstet. Han lärde sig dock snabbt, pussla stapla saker osv, vid 1,5 va han en social snackande liten kille. Tog mycket längre tid för honom att få till språket mm men han va längre fram på annat. Sett samma hos väninnors barn, så känns lite tidigt att oroa sig för sådant?! :)
Min son verkar ha en gammal själ. Han ser så smart ut ändå. Igår lekte pappa å mamma en lek med honom å han verkade fatta rätt snart. Bara en känsla :)
Han vred huvudet och titta på mamma och sen titta på pappa. Då sa vi "ja där är mamma/pappa." Han gjorde så 20ggr typ å sen log han å titta på annat sen. Hehe 2 1/2 månader är han. Va stora dom börjar bli bebisarna:)
Din druvan är en liten tjockis hehe. Först och störst i gruppen.
Hej! Vill bara säga att jag är precis som du orolig och rädd och tänker hela tiden det värsta värsta
"Då hinner jag bearbeta tanken, och kan ta beskedet bättre om det är så.."
Det hade kunnat varit jag som skrivit! Har alltid som du varit orolig och haft stark ångest till och från, men nu är det värre än någonsin! Ska träffa läkare imorgon och hoppas att jag får hjälp och att det jag känner inte är mer än ångest...
Kram på dig!