• Bebisstrumporna

    För oss med bim AUGUSTI 2017

    Hej!

    Här är en tråd för oss som försöker bli gravida och som har bim augusti 2017. 

    Kopiera denna lista, skriv in ert BIM (i datum-ordning) och infoga i tråden:

    --------

    BIM AUGUSTI 2017

    7/8 - Bebisstrumporna

    GRAVIDA

    NÄSTA MÅNADS STJÄRNOR

    ---------

    Ett annat tips är att skriva in BIM i sidfoten. 


    BIM 7 augusti - babystrumporna.blogg.se
  • Svar på tråden För oss med bim AUGUSTI 2017
  • aliisa
    Jess1233 skrev 2017-08-12 11:49:52 följande:

    Grattis! Hoppas det går bra för dig :)

    Hur kände du av missfallet? Vilken vecka var det i?

    Är i vecka 5 just nu å orolig typ :)


    Tack!

    Missfallet kom i vecka 8/9. Jag gjorde tidigt ultraljud och såg hjärtslagen, men embryot var ca en vecka mindre än det skulle. Läkaren sa att jag haft äl mycket senare än jag trodde, men jag visste att det inte stämde. Fick tid för ett nytt ul och då slog hjärtat långsammare. Samma kväll började jag blöda. Det var himla tråkigt faktiskt. Men jag har alltid varit orolig för missfall, har ett barn sen innan och även den graviditeten var jag orolig men det gick bra. Det finns ju inga garantier, men försök att ta ut glädjen i förskott så mycket som möjligt tycker jag... Ledsen blir man ju ändå, om det skulle bli mf..

    Hoppas det går bra för dig också!
  • Jess1233
    aliisa skrev 2017-08-12 17:27:14 följande:

    Tack!

    Missfallet kom i vecka 8/9. Jag gjorde tidigt ultraljud och såg hjärtslagen, men embryot var ca en vecka mindre än det skulle. Läkaren sa att jag haft äl mycket senare än jag trodde, men jag visste att det inte stämde. Fick tid för ett nytt ul och då slog hjärtat långsammare. Samma kväll började jag blöda. Det var himla tråkigt faktiskt. Men jag har alltid varit orolig för missfall, har ett barn sen innan och även den graviditeten var jag orolig men det gick bra. Det finns ju inga garantier, men försök att ta ut glädjen i förskott så mycket som möjligt tycker jag... Ledsen blir man ju ändå, om det skulle bli mf..

    Hoppas det går bra för dig också!


    Super tack för ditt svar! Jag hoppas verkligen att de går bra för dig nu. Jag ska försöka att inte tänka så mycket på det men de är svårt då man är sjukt orolig... Jag får bara hoppas på det bästa helt enkelt:)
  • ereywin

    Var på babyshower för en kompis som är gravid idag, en annan kompis berättade då att hon är gravid. Ingen av dem behövde mer än ett försök för att bli gravid... Det gjorde frustrationen hos mig ännu värre, och jag som redan hade en frustrerad dag med alldeles för många dagar till BIM och lite hopp över att vi lyckades den här månaden... Skriver det här mest för att jag hoppas att någon annan ska förstå hur det känns. Min man förstod inte alls min känsla. "Vi har ju knappt börjat försöka", men han har en helt annan (kanske bättre) syn på livet än jag och tar mycket lättare på hela barnskaffandet. 

    Har ni berättat för någon ni faktiskt känner att ni försöker bli gravida? Jag är i valet och kvalet på om man vill berätta det eller inte, det skulle kännas lättare att ha någon att prata med, men samtidigt känns det som en extra press liksom? :/ 

  • ereywin
    Annieee skrev 2017-08-12 22:33:57 följande:

    Plussade igår på ÄL+8, BIM-4. Hoppas det går vägen!


    Åhh, GRATTIS :D 
  • Moodie
    Annieee skrev 2017-08-12 22:33:57 följande:

    Plussade igår på ÄL+8, BIM-4. Hoppas det går vägen!


    Stort grattis! :D vad kul!!
  • My102
    ereywin skrev 2017-08-12 22:22:07 följande:

    Var på babyshower för en kompis som är gravid idag, en annan kompis berättade då att hon är gravid. Ingen av dem behövde mer än ett försök för att bli gravid... Det gjorde frustrationen hos mig ännu värre, och jag som redan hade en frustrerad dag med alldeles för många dagar till BIM och lite hopp över att vi lyckades den här månaden... Skriver det här mest för att jag hoppas att någon annan ska förstå hur det känns. Min man förstod inte alls min känsla. "Vi har ju knappt börjat försöka", men han har en helt annan (kanske bättre) syn på livet än jag och tar mycket lättare på hela barnskaffandet. 

    Har ni berättat för någon ni faktiskt känner att ni försöker bli gravida? Jag är i valet och kvalet på om man vill berätta det eller inte, det skulle kännas lättare att ha någon att prata med, men samtidigt känns det som en extra press liksom? :/ 


    Känner igen mig enorm! Och många därtill kan jag lova. Hur länge har ni försökt?
  • ereywin
    My102 skrev 2017-08-12 23:19:03 följande:
    Känner igen mig enorm! Och många därtill kan jag lova. Hur länge har ni försökt?
    Det är ju det som är det pinsamma, vi är på andra försöket - men jag har velat försöka i minst ett år redan, men det har inte passat av olika anledningar och min man har inte känt sig redo förrän nu så det har inte blivit. Kanske är därför det känns mer än det borde. Jag är ju såklart glad för mina kompisars skull, det är ju inte det - det är mer någon märklig form av avundsjuka... 

    Skönt i alla fall att någon annan förstår litegrann :) Hur länge har ni försökt? 
  • Hormonkarusellen
    ereywin skrev 2017-08-12 22:22:07 följande:

    Var på babyshower för en kompis som är gravid idag, en annan kompis berättade då att hon är gravid. Ingen av dem behövde mer än ett försök för att bli gravid... Det gjorde frustrationen hos mig ännu värre, och jag som redan hade en frustrerad dag med alldeles för många dagar till BIM och lite hopp över att vi lyckades den här månaden... Skriver det här mest för att jag hoppas att någon annan ska förstå hur det känns. Min man förstod inte alls min känsla. "Vi har ju knappt börjat försöka", men han har en helt annan (kanske bättre) syn på livet än jag och tar mycket lättare på hela barnskaffandet. 

    Har ni berättat för någon ni faktiskt känner att ni försöker bli gravida? Jag är i valet och kvalet på om man vill berätta det eller inte, det skulle kännas lättare att ha någon att prata med, men samtidigt känns det som en extra press liksom? :/ 


    Det här med att man just börjat... jo visst, men jag har drömt om den här dagen sedan jag var14.... det är 14år det. Av att längta drömma hoppas... så 6mån är en evighet. Från att varje månad tänkt att hoppas det skett en olycka till att nu veta att vi faktiskt gjort vad man bör för att göra barn... och så har man inte ens äl! Det är en sån stor sorg för mig så det går inte att beskriva. Samtidigt glad att det är jag som är "felet" och inte sambon, han hade nog blivit ännu mer ledsen än jag över att känna att det var hand fel att det dröjer. Jag vet att han längtar, men eftersom jag väntat ut honom alla dessa år törs jag påstå att jag längtar ännu mer.

    Kan även känna sån knäpp stress över att jag vill att våra far/morföräldrar skall gå uppleva våra barn. Nu lever inte alla, men det känns otroligt viktigt med de som är kvar. Knasigt, men så viktigt för mig!
  • ereywin
    Hormonkarusellen skrev 2017-08-13 00:03:25 följande:
    Det här med att man just börjat... jo visst, men jag har drömt om den här dagen sedan jag var14.... det är 14år det. Av att längta drömma hoppas... så 6mån är en evighet. Från att varje månad tänkt att hoppas det skett en olycka till att nu veta att vi faktiskt gjort vad man bör för att göra barn... och så har man inte ens äl! Det är en sån stor sorg för mig så det går inte att beskriva. Samtidigt glad att det är jag som är "felet" och inte sambon, han hade nog blivit ännu mer ledsen än jag över att känna att det var hand fel att det dröjer. Jag vet att han längtar, men eftersom jag väntat ut honom alla dessa år törs jag påstå att jag längtar ännu mer.

    Kan även känna sån knäpp stress över att jag vill att våra far/morföräldrar skall gå uppleva våra barn. Nu lever inte alla, men det känns otroligt viktigt med de som är kvar. Knasigt, men så viktigt för mig!
    förstår precis, som du säger - man har ju i hemlighet hoppats fast man "vetat" att man inte kommer vara gravid. Hoppas innerligt att det tar sig den här månaden och annars får det bli ett samtal till kvinnokliniken om min menscykel, men den här väntan, och som sagt avundsjukan på alla som lyckas innan en. Åh så mycket märkliga känslor... Och ORO, så mycket oro! Fick ett plötsligt infall och undrade om vi kanske har klamydia när jag såg en tråd här på FL om det? Min man har haft en partner innan mig, de använde alltid kondom och jag testade mig i samband med en abort när jag var 16 och sen dess har jag bara haft den partner jag hade då och min man... Vart klamydian skulle komma från är oklart för mig, men orolig blev jag ändå. Haha, jag ska nog bara gå och lägga mig istället xD 
Svar på tråden För oss med bim AUGUSTI 2017