• Murvelns

    På gränsen att sjukskriva mig pga kollega

    Hej!
    Har en kollega som jag träffar väldigt sällan då vi arbetar på olika enheter men ibland händer det att vi ses och arbetar ett pass ihop.
    Av någon anledning har hon plötsligt börjat behandla mig som luft.
    Hon ger mig "the silent treatment" när vi ses dvs jag finns inte.
    Hon pratar högt och ljudligt och skrattar med alla andra men sitter vi t.ex runt ett bord hoppar hon över att se eller tilltala mig.
    Ses vi korridoren tittar hon bort och hälsar på personen bakom eller framför mig.
    I vårt arbete måste vi samarbeta och imorgon ska vi alltså träffas för att jobba.
    Vi är 4 st som jobbar ihop.
    Jag vet liksom inte hur jag ska bete mig :(
    En del säger att man ska konfrontera, en del att jag ska fortsätta vara trevlig och andra att jag ska bete mig likadant.
    Är oerhört konflikträdd så alternativet att sjukskriva mig känns som en flyktväg samtidigt som jag innerst inne vet att jag bör gå och ta tag i detta.
    Hur gör man?
    Hur hade ni gjort?


    Kramar från en ledsen :(

  • Svar på tråden På gränsen att sjukskriva mig pga kollega
  • Palestrina
    Murvelns skrev 2017-06-08 10:26:33 följande:

    Då är den här då och vi jobbar ihop.

    Så fort hon fick syn på mig imorse vände hon demonstrativt bort blicken och hälsade på dom andra istället.

    Vid frukosten pratade hon med alla och var även ännu mer högljudd än hon brukar men gav mig inte så mycket som en blick.

    Går jag in i rummet där vi jobbar vrider hon inte ens på huvudet och tilltalar jag hela gruppen tittar hon bort.

    Har halva dagen kvar men jag skulle verkligen vilja veta hur ni hade betett er om ni var mig?

    Inser att känslorna som tar över är de jag upplevde som liten när jag inte fick vara med och hur jag kämpade för att vara omtyckt och accepterat.

    Kram ?


    Usch, jag förstår verkligen hur du känner, jag har upplevt liknande exkludering även i vuxen ålder men i andra sammanhang än på min arbetsplats. Jag får hjärtklappning av ångest och vet inte hur jag ska bete mig eller vart jag ska vända mig.

    På arbetsplatsen däremot, där känner jag att jag är uppskattad och inkluderad, och över huvud taget hälsar alla på varandra, så att om någon här blev demonstrativt avvisande mot mig skulle jag antagligen göra tvärtom och själv hälsa på personen, tydligt och med namn, och på så vis kräva ett erkännande. Men det bygger ju på att jag känner en trygghet och ett självförtroende i nuvarande sammanhang. Om jag kände mig mer otrygg skulle jag antagligen försöka prata med någon jag kände förtroende för på arbetsplatsen, och be om hjälp. Ingen ska behöva vara ensam med sådant här.

    Kram!!
  • Murvelns

    Tack!

    Känns så löjligt att få ont i magen och må dåligt av detta men hade jag kunnat känna annorlunda hade jag givetvis valt det.

    Skönt att dig och några till förstår mig.

    Kramar!!

  • MQmaria

    Hej! Jag tycker absolut inte du ska sjukskriva dig även om jag förstår dig så väl att du vill göra det då det känns lättast så. Men du är lika mycket värd som alla andra på din arbetsplats och du ska inte behöva stanna hemma bara för att en kollega inte kan behandla dig med respekt! Känner du att det är för jobbigt att konfrontera personen p.g.a att du är konflikträdd så tycker jag att du istället ska tala med någon handläggare eller chefansvarig för personalen som du känner förtroende för och tala om ditt problem med kollegan. Den som är personalansvarig på din arbetsplats tycker jag bör prioritera att alla i personalen trivs.

    Lycka till och hoppas in du behöver sjukskriva dig, jag tror på dig!

  • molly50
    Murvelns skrev 2017-06-08 10:26:33 följande:

    Då är den här då och vi jobbar ihop.

    Så fort hon fick syn på mig imorse vände hon demonstrativt bort blicken och hälsade på dom andra istället.

    Vid frukosten pratade hon med alla och var även ännu mer högljudd än hon brukar men gav mig inte så mycket som en blick.

    Går jag in i rummet där vi jobbar vrider hon inte ens på huvudet och tilltalar jag hela gruppen tittar hon bort.

    Har halva dagen kvar men jag skulle verkligen vilja veta hur ni hade betett er om ni var mig?

    Inser att känslorna som tar över är de jag upplevde som liten när jag inte fick vara med och hur jag kämpade för att vara omtyckt och accepterat.

    Kram ?


    Jag hade försökt prata med kollegan mellan 4 ögon och frågat om hon har något personligt emot mig.
    Om ingen bättring skett då så hade jag nog pratat med chefen.
    Man ska inte behöva känna att man vill sjukskriva sig pga en kollega.
    Alla måste kunna samarbeta om man arbetar i grupp.
    Carpe Diem
  • ccakkound

    Jobbar du möjligtvis inom vården? Det bästa är att konfrontera eller kontakta din närmaste chef

  • Murvelns
    Deceree1 skrev 2017-06-08 22:41:22 följande:

    Hej. Hur har det gått idag ?


    Jag så inget så hon gjorde som hon brukar och ignorerade mig hela dagen.
  • Murvelns
    ccakkound skrev 2017-06-08 22:58:20 följande:

    Jobbar du möjligtvis inom vården? Det bästa är att konfrontera eller kontakta din närmaste chef


    Vi jobbar inom psykiatrin.

    Jag har ett vikariat som går ut sista oktober och har fått fast tjänst i en annan stad.

    Så av den anledningen biter jag ihop tills dess trots att jag vet att det är fegt.

    Tydligen ska hon gå i pension nästa sommar.
  • molly50
    Murvelns skrev 2017-06-09 07:21:53 följande:
    Vi jobbar inom psykiatrin.

    Jag har ett vikariat som går ut sista oktober och har fått fast tjänst i en annan stad.

    Så av den anledningen biter jag ihop tills dess trots att jag vet att det är fegt.

    Tydligen ska hon gå i pension nästa sommar.
    Prata med din chef annars så kan h*n prata med henne.
    Det kan ju vara fler än du som blir behandlade på samma sätt.
    Carpe Diem
  • Undrarsomflundranz

    Efter att ha läst tråden och själv upplevt fenomenet så undrar jag om det inte är så att vissa sätter detta i system för att de själva mår så fruktansvärt dåligt och har låg självkänsla? De vill trycka ner andra för att själv få känna sig bättre.

    Tror inte att det egentligen inte är så personligt, utan jag tror helt enkelt att mobbaren hittar sitt offer och håller sig till det. Det kan röra sig om avundsjuka, att du är så trevlig/snygg/omtyckt/duktig/omtänksam som hon önskar att hon vore men inte är.

    Slutsat: problemet ligger således inte hos dig utan det är hon som har problem. Med sig själv.

Svar på tråden På gränsen att sjukskriva mig pga kollega