På gränsen att sjukskriva mig pga kollega

Usch, jag förstår verkligen hur du känner, jag har upplevt liknande exkludering även i vuxen ålder men i andra sammanhang än på min arbetsplats. Jag får hjärtklappning av ångest och vet inte hur jag ska bete mig eller vart jag ska vända mig.

På arbetsplatsen däremot, där känner jag att jag är uppskattad och inkluderad, och över huvud taget hälsar alla på varandra, så att om någon här blev demonstrativt avvisande mot mig skulle jag antagligen göra tvärtom och själv hälsa på personen, tydligt och med namn, och på så vis kräva ett erkännande. Men det bygger ju på att jag känner en trygghet och ett självförtroende i nuvarande sammanhang. Om jag kände mig mer otrygg skulle jag antagligen försöka prata med någon jag kände förtroende för på arbetsplatsen, och be om hjälp. Ingen ska behöva vara ensam med sådant här.

Kram!!

Tack!

Känns så löjligt att få ont i magen och må dåligt av detta men hade jag kunnat känna annorlunda hade jag givetvis valt det.

Skönt att dig och några till förstår mig.

Kramar!!

Hej! Jag tycker absolut inte du ska sjukskriva dig även om jag förstår dig så väl att du vill göra det då det känns lättast så. Men du är lika mycket värd som alla andra på din arbetsplats och du ska inte behöva stanna hemma bara för att en kollega inte kan behandla dig med respekt! Känner du att det är för jobbigt att konfrontera personen p.g.a att du är konflikträdd så tycker jag att du istället ska tala med någon handläggare eller chefansvarig för personalen som du känner förtroende för och tala om ditt problem med kollegan. Den som är personalansvarig på din arbetsplats tycker jag bör prioritera att alla i personalen trivs.

Lycka till och hoppas in du behöver sjukskriva dig, jag tror på dig!

Jag hade försökt prata med kollegan mellan 4 ögon och frågat om hon har något personligt emot mig.
Om ingen bättring skett då så hade jag nog pratat med chefen.
Man ska inte behöva känna att man vill sjukskriva sig pga en kollega.
Alla måste kunna samarbeta om man arbetar i grupp.

Hej. Hur har det gått idag ?

Jobbar du möjligtvis inom vården? Det bästa är att konfrontera eller kontakta din närmaste chef

Jag så inget så hon gjorde som hon brukar och ignorerade mig hela dagen.

Vi jobbar inom psykiatrin.

Jag har ett vikariat som går ut sista oktober och har fått fast tjänst i en annan stad.

Så av den anledningen biter jag ihop tills dess trots att jag vet att det är fegt.

Tydligen ska hon gå i pension nästa sommar.

Prata med din chef annars så kan h*n prata med henne.
Det kan ju vara fler än du som blir behandlade på samma sätt.

Efter att ha läst tråden och själv upplevt fenomenet så undrar jag om det inte är så att vissa sätter detta i system för att de själva mår så fruktansvärt dåligt och har låg självkänsla? De vill trycka ner andra för att själv få känna sig bättre.

Tror inte att det egentligen inte är så personligt, utan jag tror helt enkelt att mobbaren hittar sitt offer och håller sig till det. Det kan röra sig om avundsjuka, att du är så trevlig/snygg/omtyckt/duktig/omtänksam som hon önskar att hon vore men inte är.

Slutsat: problemet ligger således inte hos dig utan det är hon som har problem. Med sig själv.