Efter äggdonation - vad gäller?

Vid en äggdonation producerar kroppen inga egna hormoner förrän v 12 då moderkakan tar över all hormonproduktion. Alla läkemedel tillförs via tabletter eller ibland sprutor och det som kan hända om man tränar eller överanstränger sig innan v 12 är att läkemedlen metaboliseras snabbats i kroppen och då orsakar en obalans över dygnet vilket i sin tur kan leda till hormonsvikt och blödningar. Pga att embryot är så känsligt för att få rätt hormonet hela tiden blir man rekommenderad att ta det lugnt första veckorna. När moderkakan tar över sköter kroppen sen allt och du ska kunna träna som vanligt igen...

Vid en äggdonation producerar kroppen inga egna hormoner förrän v 12 då moderkakan tar över all hormonproduktion. Alla läkemedel tillförs via tabletter eller ibland sprutor och det som kan hända om man tränar eller överanstränger sig innan v 12 är att läkemedlen metaboliseras snabbats i kroppen och då orsakar en obalans över dygnet vilket i sin tur kan leda till hormonsvikt och blödningar. Pga att embryot är så känsligt för att få rätt hormonet hela tiden blir man rekommenderad att ta det lugnt första veckorna. När moderkakan tar över sköter kroppen sen allt och du ska kunna träna som vanligt igen...

Det är givetvis inte min mening att skrämma slag på de som är gravida via äggdonation! Jag har själv varit det och fick just instruktionen ovan av överläkaren på min klinik med förklaringen att man kan få hormonsvängningar om man tränar första veckorna. Jag kan inte hänvisa till nån studie tyvärr men litade såklart på vad min klinik sa och ville bara förmedla det till de andra tjejerna i tråden. Som det ser ut verkar det ju vara flera kliniker som hävdar att man ska ta det lugnt så något borde det ju ligga i det...

Jag tog det lugnt under graviditeten när jag till slut lyckades med nummer ett men nu när vi ska göra ÄD få att få till nr 2 så tänker jag ta det ännu lugnare. Varför ta risken? Man hinner träna och göra allt i livet efter sin graviditet, varför riskera om man till slut lyckats..? Läkarna i Sverige har tyvärr 'no clue' vad gäller fertilitet...om jag vetat det skulle jag sökt mig till endast så långt som till Finland för länge sedan. Vi lovordar våra svenska läkare som faktiskt är ganska medelmåttiga vad gäller fertilitetsbehandlingar. Tyvärr.

Men det där är inte att skrämmas. :) Det jag menar är att dessa kliniker försöker friskriva sig från alla problem som kan inträffa; missfall, blödningar osv. Man får INTE hormonsvängningar av att träna. Vilken klinik påstår det? I Sverige aktar man sig för att driva vård utan evidens. Det är det viktiga än att smälla i folk än det ena och andra. Ett embryo som fäst kan inte lossna om man hoppar, studsar, står på huvudet, dricker en kopp kaffe... Klinikerna vill bara friskriva sig, och det är så himla tråkigt att man då lägger "ansvaret" på kvinnan. Okej, du sprang, fick missfall, det beror på löpningen - nej, det gör det inte. En annan sak är om man har kända blödningar, avvikande livmoderhalsstatus, svår sjukdom osv. Men inte vardagliga saker. 

(Det räcker att komma utomlands för att se hur sjukhus och andra inrättningar har katastrofal kunskap om vårdhygien. Klockar, ringar, läkarrockar, privata kläder. Och multiresistenta bakterier sprids. Gissa hur, liksom. Svälj inte allt, tjejer!)

Jag blir bara ännu mer skeptisk efter att ha läst det där. Vaginalt intagna läkemedel påverkas inte av diarre, kräkningar, annan mat etc. Det är fel! Och blödning i tidig graviditet kan ha massor av orsaker. Skör slemhinna, en blödning från infästningen exempelvis. Missfallsrisken minskar gradvis, inte absolut. "Mens inte bra för fostret". Mens har man inte som gravid (blödningar under graviditet är ju inte mens), inte det som är egentlig mens, dvs en slemhinna som inte fått ett befruktat ägg och sedan blöder ut. Det finns heller inga referenser till sina påståenden.

Tack för alla svar. Just nu har jag varit så trött att jag enbart gått längre raska promenader. Men i veckan tänkte jag köra lättare styrka och även jogga om allt känns okej. Jag mår bra av att röra mig. Jag har nu sett att båda äggen fäst och väntar alltså i dagsläget tvillingar - men sånt kan ju ändras snabbt tänker jag. Kommer ta hjälp av PT framöver just för att orka med en tvillinggraviditet och bli stark i rygg.

Hur länge tog ni medicin? Jag har fått för 3 månader exakt men vet att jag kommer vara rädd att sluta sedan. Om missfall kommer är det störst risk att det blir när man slutar med medicineringen?

Ja alla verkar vi ju få olika rekommendationer och du ska ju såklart gå på den känsla som känns bäst för dig vad gäller träning.

Jag trappade ner mina mediciner från v 10+0 fram till v 12+0, slutade då helt med allt förutom vaginalt progesteron, crinone. Rekommenderades att fortsätta med det fram till v 32 men slutade efter v 15 då det kladdade så otroligt mycket och även kliniken sa att det inte fanns någon exakt evidens för att fortsätta. Vad har du själv fått för schema för att sluta med medicineringen?

Hej,

Jag smiter in här och ställer en fråga. Är gravid med tvillingar efter äd. Har tagit Progynon×3 varje kväll samt Lutinus 3 ggr om dagen. Vid vårt UL i vecka 7+1 fick jag ett nedtrappningsschema. Skulle fortsätta som vanligt med mediciner i 10 dagar och därefter trappa ned till 2 Lutinus morgon/kväll samt Progynon 2 st på kvällen i 4 dagar och efter det 1 Lutinus och 1 Progynon till kvällen i 4 dagar. Idag är alltså min sista dag med stödmedeciner och jag är i vecka 9+3. Är det inte jätte tidigt att sluta? Har innan känt att det ska bli skönt att slippa ta allt men nu är jag bara orolig. Någon med erfarenhet av detta?