Familia skrev 2017-05-08 17:46:15 följande:
Jag är också otroligt illamående.
Har ingen matlust, men tvingar mig att äta.
Kan bara äta sånt som inte luktar eller smakar för mycket.
Dock får jag sällan behålla det.
Ni som tagit postafen, har det hjälpt?
Tröttheten är också enorm, värst på morgonen och förmiddagen.
Så ter sig mitt illamående med, avsmak och mår illa av dofter och intryck men spyr inte. Men får frossa av att jag mår så illa och bara ligger på soffan. Men sen jag började med Postafen klarar jag av att äta lagad mat igen, dock inte stekt och grillat men mycket större variation och jag tror det är mer positivt för bäbisen och mig än som när jag mådde illa och nästan bara klarade av att äta bröd...
Myspys85 skrev 2017-05-09 08:14:40 följande:
Hej,
Jag går in i v 9 imorgon, kanske hänger med i tråden lite grann. Såg dock att ganska många nämner sina tidigare missfall och MA, jag blir väldigt olustig av det. Man bär på så mycket oro i det här stadiet, vore skönt att slippa bli påmind hela tiden.
Symptom: mår förbaskat dåligt, ibland illamående men främst risig mage vilket typ påverkar hela måendet negativt :/ Inte särskilt ömma bröst. Varit gravid förut och vet ju att det kan hålla i sig i 5-6 veckor till, så det är bara att bita ihop!
Om allt går vägen så får vi en liten bebis runt jul :)
Välkommen hit!
Inte konstigt att många pratar om tidigare erfarenheter och den oro det skapar i denna graviditet (inkl mig själv). Det är ju just sånt som även är skönt att veta att man delar med andra, att man inte är ensam i den oron och sorgen man kanske har efter barnet/barnen som inte blev...känner personligen inte att jag vill ha restriktioner i om vad jag får prata om eller inte. Just oron är värre än illamåendet för mig, jag var nere i ett svart hål av sorg och längtan efter allt vi gick igenom förra sommaren. Och vi har kämpat många månader med utredningar, hormonbehandlingar, planering för IVF osv för att nå hit....Att vara gravid är inte bara en dans på rosor, kan vara otroligt mycket känslor åt olika håll och för mig är det iaf viktigt att kunna lyfta alla dessa om jag behöver. Jag gillar inte att sticka huvudet i sanden, känns bättre att prata om det som är jobbigt. Oron finns ju hos de flesta i ett tidigt stadie...