treasures, ja det ser ut som en tjej enligt nubb :) hihi, rolig teori...
vad tror ni om vår lille då? är bara såå nyfiken på vem det är!
(heh, hoppar btw in i den här tråden. 12+6 idag, bf 10/12! första barnet, jag fyller 30.)
treasures, vad roligt att vi har samma! jag såg att jag också har RUL samma dag som nån annan har inne 17/7. kul att gå parallellt :) och jag tror också flicka, har känts som det. men det kan förstås lika gärna vara en pojke. men jag tror jag måste kolla på rul bara för den saken skull :)
ja, andra trimestern nu! utandningen är skön! även om den inte är total.
jag mår också helt plötsligt såååå mycket bättre!
har tränat lite både igår och idag. (även om joggingen var fruuuuktansvärd - kände mig så sämst. och jag blev kissnödig på en gång när jag började jogga haha, herreguud. så antar att en ska komma igång med knipövningarna också nu på allvar....) har absolut inte orkat tränat innan, varit helt slut hela tiden...
hur gör ni med träning och knipövningar?
jag tycker det är så svårt att fokusera på något överhuvudtaget under graviditeten. såvida det inte är att äta, vila, eller jobba.. så det är svårt att hitta motivationen.
även om jag förstår rent intellektuellt att det är en fördel att hålla igång, så att t ex förlossning och sista delen av graviditen ev blir lite enklare?
intressant att läsa om olika rutiner och vad som är samma rutiner för bm-besök runtom i landet.
jag har blivit schemalagd på lite extra besök/samtal utifrån hälsodeklarationen jag lämnade in med bakgrund med ångest-, ätstörning- och depression i historiken.
känner mig förstås frisk nu och gjort så de senaste åren (hade inte velat bli gravid annars), så jag blev lite förnärmad nästan när dom ba "du som är extra känslig...", "bra om du som är en känslig person kommer lite oftare"...
men nu många veckor senare känns det som att de hade rätt ändå!
jag har blivit förvånad själv över tankar och känslor som dykt upp under graviditeten om sånt som jag tänkte att jag absolut inte skulle ha problem med...
t ex kroppsbild! trodde inte att jag skulle uppleva det så problematiskt att ändra kroppsform. logiskt rationellt vill jag ju ha en stor fin mage med ett friskt barn i, men nu när magen börjar ta form känns det så tudelat ändå. och det känns pinsamt att ha negativ kroppsuppfattning i det här läget, som en barnslig känsla att bli ledsen över att bli "tjock"! trodde verkligen jag hade släppt det där, då det var sju år sen jag tillfrisknade från min senaste ätstörning! men tydligen inte, samt; hormoner, hormoner, hormoner.
blä, idag var jag så arg och irriterad! hormonerna off the chart.
jobbar med barn och tyckte så synd om dem idag när jag inte hade nåt tålamod alls med dem ;(
skönt att inte vara ensam med tudelade tankar o känslor kring att växa o bli större...
det är lätt att tro att alla som är gravida är så lyckliga och glada med sina fantastiska runda magar, men jag förstår ju innerst inne att detta med att vara gravid är en kamp på många olika sätta för alla som går igenom den :)
jag är bara lite överraskad, tror jag!
jag hade inte föreställt mig någonting alls om hur det skulle bli och är liksom chockad över att det innebär SÅ mycket nytt och att hjärnan är helt uppsugen av tusen miljarder helt nya tankar som aldrig funnits där innan, kroppen ser annorlunda ut, helt plötsligt är kaffe inte gott och andra smågrejer...
jag kan t ex inte använda min aknemedicin under graviditeten så jag måste acceptera att min akne brutit ut igen och gå till jobbet, se glad och avslappnad ut trots att jag är svullen, obekväm, har huvudvärk, är skittrött, känner mig asful med bråkiga hyn, känner mig orolig, glad, förväntansfull, lycklig och irriterad - allt på samma gång
men jag tänker att om nån hade sagt åt mig innan: "såhär kommer det bli, det här kan du förvänta dig under graviditet" så hade det inte sagt mig nåt ändå, hade inte kunnat ta mig till det.
men jag är så otroligt tacksam för insikten jag får!
har alltid respekterat kvinnor som föder och mammor, men nu gör jag det så otrooooligt mycket mer. ser er alla med nya ögon :) lär mig nya saker varje dag!
nu har jag också börjat få ont i livmodern.
sprang runt o lekte lite med barnen på jobbet utomhus idag men det funkade inte så bra.. kändes av i magen då.
skönt med mindre än en månad till rul...
så fort jag får mitt grav.intyg ska jag börja min ansökan om havandeskapspenning!!
ja, jag är också sjukt trött. känner mig jättesömnig på eftermiddagarna
jag har också mitt rul 19+6... lite jobbigt att vänta, men kul att få se förhoppningsvis en stor detaljerad parvel ;)
nån mer som har en växande mage just nu?
hade svårt att sova i natt av magen, kändes som diffus molande växtvärk
en video som förbättrade min sömn i början och som jag ska försöka fortsätta med är denna:
jätteskön stretch som låter kroppen sova lite längre sen på natten
jag fick också börja äta niferex nu, som tur var verkar magen palla det! *fingers crossed*
jag vill också veta kön. känns konstigt att inte veta, vi lever så översköljda av information att det blir snudd på radikalt att inte ta del av information.. ;) och jag vill veta om min magkänsla stämmer!!
jag har inte fått några negativa kommentarer om julaftonbarn osv... tvärtom många som låtit positiva kring decemberfödelsedag! däremot en kollega till mig som undrar om jag är orolig för barnets utveckling under första skolåren då hen kommer vara yngst i klassen, och det är en viss skillnad på 11 månaderna mellan den som e född i jan och den i dec. jag är själv lärare så vet mognad och tid är en viktig del i lärande, men personliga skillnader o avvikelser baserad på barnets egna personlighet och uppväxtmiljö tror jag är en mycket större del.
Hur går det för er alla? Jag mår fortfarande illa och har börjat få ont i nedre delen utav ryggen :(