kastrullen skrev 2017-05-26 05:37:46 följande:
Ja det är verkligen skönt att ha forumet!
Hur har ni andra gjort när det gäller att berätta?
Innan äggplock så berättade jag för två av mina vänner dom jag också jobbar med och min man för en av sina vänner (som också skjutsade oss då min man inte har körkort). Jag är sämst på att ljuga och ha hemlisar så när de frågade varför jag skulle vara borta från jobbet så berättade jag allt för två, och så bara att jag skulle till läkaren till övriga.
Sen, när vi fick positivt graviditetstest så berättade jag för min mamma och syster. De hade sina aningar att vi hade problem så de tyckte det var skönt att veta. Överlyckliga också så klart, men de förstår hur oroliga vi är att det inte kommer stanna kvar så de känns också som ett bra stöd. När min pappa sedan kom och hälsade på och ville gå på stan och ta en öl, så kunde jag inte hålla det hemligt för han heller. Han blev inte alls förvånad, men var rädd för komplikationer. De enda som han känner som gjort en provrörsbefruktning för ca 15-20 år sedan blev med trillingar vilket inte gick så bra. Så jag har fått förklarat processen lite mer för honom. Att inte behöva ljuga för mina närmaste känns himla skönt men om det inte går vägen så vet jag inte hur jag ska hantera det. Men jag får väl se om det var ett bra val eller inte :) just nu känns det bra!
Jag har berättat för två av mina närmsta, min man vill hålla det för dig själv. Ett tag funderade jag på att berätta för mamma men hon skulle bli så orolig så jag bestämde mig för att hålla det på den här nivån så länge. Ibland vill jag bara berätta för alla, så att man slipper frågorna "men när ska ni skaffa barn då?" Men samtidigt orkar jag inte vara den som andra ska tycka synd om, det kan också bli en last.
När allt är klart kommer vi självklart att berätta för våra nära, men fram tills dess stannar det bland några väldigt få.
