Han sörjer fortfarande sin döda fru!

Tre år är ingenting när man sörjer. Räkna med att han kommer att vara ledsen för det hela livet. Varför skulle han inte det..?

man kan sörja hela livet. Det betyder inte att han inte älskar dig, men är det det du oroar dig för så får du ju fråga rakt ut! 
Sen kanske han skulle behöva gå till en terapeut för sin sorg så att han får redskap för att hantera det. man brukar erbjudas terapi vid dödsfall men det är frågan hur länge efter. 

Nej,3 år är inte för länge för att gråta fortfarande.

Du får försöka att sätta dig in i hur han känner det.

Du får ha i åtanke att eftersom hon dog plötsligt så älskade han fortfarande henne vid hennes bortgång, och det kommer han förmodligen inte att sluta göra för den delen heller. Har du ett problem med det så får du se över om du faktiskt är villig att leva med honom och de villkoren, för han har ingen skyldighet att sluta sörja bara för att han har en ny partner. Det låter hårt, men tyvärr är det så.

Kanske behöver han tala ut om det som hänt. Du kan ju lite försiktigt säga att du märkt att han fortfarande sörjer och fråga om det finns något du kan göra? 

Man måste som anhörig våga lyfta frågan om man är oroad. Ibland är det vad som behövs för att personen ska kunna gå vidare. Att ständigt bära sorg för sig självgör ofta att man aldrig kommer vidare i processen utan fastnar.  

Sorg har inget sista utgångsdatum, men jag förstår hur du känner också. Att sörja så aktivt varje natt efter 3 år kanske tyder på att han behöver någon form av hjälp för att det inte ska ligga som ett öppet blödande sår, vilket inte är nyttigt, han kan ha fastnat i den sortens sörjande och vet inte hur han ska ta sig vidare?

Som någon skrev så försvinner sorg aldrig men den förändras och bör göra det, annars behöver man stöd.

Han gråter inte varje natt (vad jag vet) men kanske 2 gånger i månaden eller så? Det har vart mer nu under julen. Han är glad och käck på dagarna, men när han tror jag sover så kommer det. Han går upp ur sängen, smyger ut i vardagsrummet och sedan sitter han där tyst och gråter.

Min pappa dog i cancer 1999. Mamma var singel i sex år efteråt och flyttade därefter ihop med en ny man. Både mamma, syrran och jag kan ff sörja pappa djupt. Kanske kan bara den som upplevt mycket stark sorg veta om att den poppar upp närsomhelst men går ofta hand i hand med stor glädje. Tex när man får barn eller gifter sig, eller när det är jul. Sorg är vad det är jag tror inte du behöver vara svartsjuk, var istället glad att din sambo har känslor. Det är inte så lite ytligt av dig TS att verka oförstående över detta. Vad skulle hända om du bara går och lägger armarna om honom när han är ledsen? Visa att du är där?

Jag förlora mitt första barn för 20 års sen. Än idag sörjer jag och gråter , även jag har fått 3 underbara barn efter min första .
Inte älskar jag mindre mina barn för det . Men mitt första son kommer alltid finnas i mitt hjärta tänker ofta på honom.