BF Juli 2017 ny

Vecka 32 idag! 5-6 veckor kvar tills Olle är här!!

Jag har också stor sf kurva men min grabb väger ca. 1727 gram just nu och ligger ca. 7% under normalt, så sf kurvan ska man väl inte gå på helt. Iof har jag ju en liten till i magen, men han är ju så liten som sagt så de räknar ju inte honom.

Här är min mage, imorgon går jag in i vecka 33.

Skulle ta på mig ett par mammabyxor igår som jag gått mycket i nu, hade bara tvättat de och inte haft på mig de på några dagar...vad hände? Fick inte ens upp de på höfterna knappt och verkligen inte över magen!!! Fick åka o köpa ett par nya svarta byxor..

idag ringde läkaren, tyvärr jobbade jag och kunde inte svara, men gissar att hon hade en tid för snittet...hon ringer på måndag igen...

Jag har nog tur än sålänge.
Jag vaknar bara 1 gång per natt och måste upp och kissa.
Sen vaknar jag alltid vid 5 när mannens klocka ringer, men jag somnar alltid om tills min klocka ringer vid 6.30.
På helgerna kan jag ligga kvar länge, även om jag inte sover hela tiden...men det är skönt att somna och vakna osv... mannen är väldigt morgonpigg, så det är alltid jag som får sovmorgon, så skönt!! Det är det bästa, att han tar ju alltid barnen när vi är lediga, kommer han göra med bebisen också i den mån det går.

Nu har jag o barnen varit och tittat på minneslunden där vi ska lägga Edvin. Kändes lite märkligt, men det är fint där.
Nästa gång vi sitter där på bänken så ligger Edvin där någonstans och Olle är med mig.. det kommer nog kännas i hjärtat...

Det känns som de inte riktigt förstår. De blir nästan lite fundersamma när jag säger att Edvin ska begravas, de tänker på nåt sätt att han är ju död och borta... pratar jag en stund om honom så verkar de tänka och förstå lite, men jag kan också förstå att det är konstigt för dom....det är det för mig också.

Var väldigt låg och känslig igår när jag varit på kyrkogården. Usch..jag undrar vad man kommer gå igenom när pojkarna föds. Jag har ingen aning om hur jag kommer reagera. Känns som allt kan släppa....allt som man burit inom sig..

Ja, jag ska iaf titta på honom. Läkaren sa att fantasin ofta är värre än verkligheten. Min man har inte bestämt sig och barnen kommer ju inte att vara där, så de får inte titta på honom. Kanske att de får titta på korten sen, det beror på hur han ser ut. Nåt som är fint för mig kan ju se hemskt ut för barnen, de tänker ju inte på samma sätt...

Skönt på nåt sätt att höra att fler har mycket sammandragningar. Jag har haft det ett tag, men de är verkligen starkare nu och kommer oftare. Får väldigt ofta när jag går. Att gå fort eller långt funkar inte alls. Magen står rätt ut och har sjunkit en del, så samtidigt som den står rätt ut så hänger den neråt. Känner mig väldigt osmidig.
Olle rör sig extremt mycket emellanåt och det känns att han blivit stor nu, för jag mår nästan illa när han rullar runt där inne. Måste vara trångt nu.

Pratade med läkaren nu och det blir inget snitt för mig. Däremot en igångsättning....troligtvis 19 juni.

Väldigt blandade känslor, men kommer nog vara mest lycklig. Hoppas det.

Känns lite konstigt med så tvära kast helt plötsligt nu...men känns ändå bra. Har ju varit lite rädd för snitt. Får landa lite i tanken.

Ja, det blir 37+3... mannen är helt säker på att han kommer 5 juni, så får väl se om det blir igångsättning eller ej, haha