BF Juli 2017 ny

Jag äter niferex men varför övergå?

Det gick verkligen inte bra tyvärr :(

Misslyckades rätt så rejält men tror att det var nerverna. Det var en sak som gick fel först och sen gick det liksom neråt.

Grät typ hela eftermiddagen igår och har väl börjat återhämta mig lite. Sen har jag haft en tuff dag på jobbet idag plus är ju inte direkt stabil som gravid :). Känner mig rätt så sämst faktiskt.

Har ny tid om en månad så hoppas på att det går bättre då, annars får jag ta det efter bebis även om innan är att föredra, men klarar jag inte det innan slutet på juni så måste jag göra om teorin. Finns knappt några tider heller.

På tal om jobbet så har jag en kollega som är lite osmidig (har nämnt henne här förut). Idag påpekade hon hur stor jag blivit samt så frågade hon hur mycket jag har gått upp (!!)

Verkligen HELT fel dag och vikten är dessutom ett väldigt känsligt ämne.

Är rätt så redo för helg nu.

Hihi, upplever med svullet underliv. Mycket märkliga saker man ska hinna uppleva innan detta är över.

V 32 idag!

Fick lite stress känsla igår, att alla saker vi skaffat inte är i ordning, inte ställt i ordning något eller tvättat kläder eller så.

Har ni andra börjat fixa med sånt?

Frågade mannen när han tyckte vi skulle börja... veckan innan tyckte han! ????

Har kvar att fixa lite amningssaker till bb väskan och så ska dottern få köpa lite kläder till lillasyster att ha i bb väskan. Annars är vi i fas med allt annat. Fast inget är på plats ;)

Här går vi in i v.29 i morgon. Precis blivit själv här med allt. Trodde aldrig att kärleken skulle dra o bara lämna mig här själv med allt. Försöker att fokusera på glädjen i att det snart kommer ett litet underbart liv.

Jag är stark iaf och vet att jag kommer att klara det själv även om det inte var det som var tanken.

Hoppas ni alla mår bra!

Är så ledsen, någon som varit med om liknande ?

Var inne en sväng på förlossningen igår för jag inte hade känt flickan på hela dagen, trots jag retade henne på såna str jag vet hon sparkar tillbaka på.

Men allt var bra med henne, läkaren kommenterade dock snabbt när han gjorde ul att hon låg lite... knasigt. På tvären med huvudet på höger sida.

Tänkte inte mer på det, men nämnde det för min man och tanken slog mig att borde hon inte ligga med huvudet ner?!?

Jaja, hade besök idag hos bm och tog upp detta, läkaren hade skrivit en notering om det i min journal med. Hon kände och jo visst låg hon på tvären.

Är ju omföderska så barnet har mer utrymme att röra sig.

Frågade om det var vanligt att de låg så här i denna veckan för omföderskor. Nja de brukar ju ligga med huvudet ner, säger bm.....

Går igenom med mig: har hon inte vänt sig tills besöket i v 36 så kommer de boka tid för mig inne på mottagningen och kolla med ul och eventuellt då göra vändningsförsök. Men skulle hon stanna kvar i fel läge så blir det snitt i veckorna 38-39....

Bröt ihop och började gråta!!!! För varje dag, vecka som hon inte vänder sig så minskar chansen att hon gör det.

Ringde mannen och var så ledsen, han har sagt lite på halvt allvar att han inte skulle klara av att vara med på planerat snitt. Men det tog han tillbaka och man kan ha möten med oss om det så vi känner oss förberedda. Dottern är född med urakut snitt....

Fan! Vill inte ha snitt, vill inte ligga kvar på bb så länge igen. Fan!

Och så som hon ligger är sjukt obekvämt, gör så ont ibland så jag vet knappt var jag ska ta vägen, ibland känns det som jag tappar all färg i ansiktet. Kan knappt äts eller dricka. Fruktansvärt. Så känner verkligen en tydligen skillnad på att hon ligger annorlunda nu jämfört med bara någon dag sen.

Någon som varit med om samma eller känner någon med samma? Hur gick det?

Gråtit hela fm, trött och hormonell. Var inte alls detta jag ville.

Jag har bara kört min vanliga yoga. Den börjar dock bli bitvis svår nu, så det kanske är värt att testa det du rekommenderade.

Hej, tänkte höra hur ofta ni går till bm? Jag har varit där i vecka 25 och ska dit nu i vecka 31 och nästa tid är i vecka 36. Är det inte lite långt emellan tiderna och hur ska jag veta att barnet växer som det ska? Jag har ett minne av att jag gick var tredje vecka i sista trimestern förra gången och barnet var litet för sin "tid" så det känns ju som att man vill ha mer koll denna gången.

Går in i v 32 idag och läste precis att lillan nu väger runt 1,5 kg. Tänk ändå vad mkt den ska växa. Känner mig så stor, gravid och otymplig redan nu. Vojne, vojne.

Nu känns det verkligen som att jag är medveten om att jag är gravid hela tiden. Det går liksom inte att koppla bort längre. Ibland känner jag att jag bara skulle vilja "va mig själv" för en stund. Börjar bli otålig. Hur känner ni andra?

Bebisen ligger fortfarande fel, misstänker jag starkt iaf. Ska till bm på onsdag.

Det spänner ut på sidorna av magen, kan liksom inte luta mig fram, måste sitta med svankad rygg annars trycker magen på för mycket.

Hon verkar ha mindre utrymme att röra sig på, rör sig mindre än för några veckor sen och de puffar jag känner är inte sköna.... tror även att en del rörelse känner jag helt enkelt inte. Kände ju ingenting när hon tydligt rörde sig på ul för 2 veckor sen.

Hur känns era magar? Är det några som vet hur bebisen ligger ?