Jessa01 skrev 2017-12-29 12:46:21 följande:
Hej, jag tänkte fortsätta skriva i denna tråd för jag är så nyfiken på hur det går för er?? Jag har börjat med spray nu- detta blir vårt fjärde eller femte försök- ska säga att jag inte har koll. Har gjort det långa protokollet innan och tror att det är bäst. Äggkvaliteten vill inte med mig bara...
Inte heller har det gått bra med Metforminet, har dålig mage och ingen viktnedgång ;)
Idag bröt jag ihop fullständigt. Detta året har varit otroligt tufft. Med flera IVF försök utan framgång och annat trassel på det. Med ett jobb som går på halvfart började jag plugga för att kanske kunna komma vidare- det har inte gett någonting alls. Så livet känns väldigt hopplöst just nu...
Idag ställde jag därför ett ultimatum till min man, att jag får köpa häst eller flytta till Stockholm. har jobbat i huvudstaden tidigare och har större chans till kvalificerat arbete där. Jag känner mig orättvis mot honom men jag behöver någonting positivt i mitt liv. Jag är lyckligt lottad för man och den finaste son jag kan tänka mig men ibland räcker inte det... Usch vad orättvis och barnslig jag känner mig nu
Tycker att du är helt normal. Den här resan äter upp en. Tycker det är rätt att försöka få in något positivt i livet. Hur reagerade din man på dina önskemål?
Hos mig tickar graviditeten på än så länge. Vecka 16 nu. Känner mig fullständigt ogravid och tror såklart att den är död där inne. Njuter inte ett dugg. Och jag vet att det är normalt efter 4 missfall. Men jag sörjer såklart att jag inte kan vara glad. Jag har grym ångest för att så många nu vet om. Om jag får missfall så är det många som måste underrättas. Igår kväll kom också alla tillfällen av dåligt bemötande i sjukvården ikapp mig. Bröt ihop och började älta allt för min man. Han frågade om jag ville göra nått med det. Skriva till patientombudsmannen eller nått. Men jag vet inte. Tror det hör till processen. Skiten måste ut.
Borde heller inte beklaga mig, för jag är ju gravid... eller är jag det :(