Lesbisk mamma

Försök att inte ta ställning i en relation som egentligen bara involverar två vuxna; din mamma och din pappa. Ni.är nu stora, och det kan hända att din mamma stannat många år i ett äktenskap som hon inte varit lycklig i. Din pappa känner sig sviken nu, och undrar säkert om han levt på en lögn under alla år - som alla som blir lämnade.

Jag har en kollega som kom ut som bög/gay. Han lämnade sin fru för en man efter många års insikt om att han egentligen var bög och drogs till män. Alla hans vuxna barn vände honom ryggen och tog den sårade mammans parti. Hon i sin tur spelade ut alla sina kort. Han blev inte ens bjuden på sin dotters bröllop...... För ett par månader sedan försökte han ta sitt liv av sorg över saknaden av sina barn.

Hur vill ni att er mamma ska göra? Ska hon gå tillbaka till er pappa för hans skull/ för er skull och utplåna sig själv och sin dröm om ett lyckligt liv? Får det er att må bättre? Vad har en mamma för rätt att välja livsväg?

Jag hoppas att ni samlar ihop er och sluter upp hos er mamma, och slutar ta parti i föräldrsrnas konflikt. Det finns gränser för hur man får skada en människa man älskar!! (Då menar jag den skada ni gör er mamma)

Jag har själv valt ett liv med en annan kvinna och skilt mig från min man. Som tur är var det i samförstånd och vi har betett oss som vuxna människor som fortfarande tycker om och respekterar varandra. Som tur är har vi lyckats uppfostra våra tre barn till tänkande och vidsynta unga människor som förstår att vi utöver föräldraskapet har rätt att också vara lyckliga, och älskade för de vi är. De är bara glada och förstående i vår skilsmässa - och kan tycka om även min nya partner (som min exman också är vän med nu).

Det går alltså att klara en sådan separation utan att hugga, döma och bryta relationen till folk. Just sayin. Det här är 2016!!

Min syster har sina problem,jag förstår henne. Och har pratat med mormor en del hon var inte lycklig. Hon mådde inge bra. Jag har inte blockerat henne överallt som min syster har.

Det är inte lätt som barn, och speciellt inte om ens pappa inte är helsvensk kanske är fördomar har du tänkt på det? Min syster mår inte bra heller, hon svälter sig. Hon orkar inte mer. Att se sin syster tyna bort för fruktansvärt ont. Mamma försöker få kontakt men hon vill inte.

Hon är ledsen för hon inte får lämna min syster själv till pappa imorgon. Hon skrev till mig att du behöver inte träffa mig länge men kom ut säg hej åtminstonde du?

Jag är tvungen gå ut. Gör inte jag det kommer hon vara jätte arg på mig. Inte min syster. Men vad ska jag säga? Vill inte att hon ska röra mig bara.

Föräldrars separation kan leda till en krisreaktion och jag förstår inye varför du uttrycker dig som du gör till ts. Självklart är ts påverkad av sin pappas och systers situation och det är inte konstigt att hon känner som hon gör. Att hon just nu tar avstånd till sin mamma är inte heller konstigt även om vi självklart får hoppas att de ska återgå sin tidigare relation. Att mamman har burit och ammat henne är väl knappast något ts behöver fundera på. Istället skulle jag råda dig att ta kontakt med skolhälsovården för att få hjälp med ditt mående.

Föräldrars separation kan leda till en krisreaktion och jag förstår inye varför du uttrycker dig som du gör till ts. Självklart är ts påverkad av sin pappas och systers situation och det är inte konstigt att hon känner som hon gör. Att hon just nu tar avstånd till sin mamma är inte heller konstigt även om vi självklart får hoppas att de ska återgå sin tidigare relation. Att mamman har burit och ammat henne är väl knappast något ts behöver fundera på. Istället skulle jag råda dig att ta kontakt med skolhälsovården för att få hjälp med ditt mående.

Vill inte bowla med henne. Hon skrev godnatt nyss förstår inte varför hon skriver när jag ändå inte svarar. Hon skrev väntar på svar så jag kan sova för en stund.

Jag kan inte orkar inte. Har haft fullt upp att bråkat med min syster idag. För är orolig för henne. Sa att börjar hon ta något skit polisanmäler jag henne.