• Anonym (sambo?)

    Sova ihop

    Jag och min kille börjar prata om att flytta ihop, men jag är lite fundersam på sovsituationen. Vi har varsitt barn på halvtid sedan innan (mitt sju år, hans sex år). Hans barn kommer in till honom varje natt. Han har varit noga med att hon ska få göra det, att hennes rutin inte ska rubbas och att hon inte ska få "lida" för att jag sover över. När hon kommer går jag upp, och går och lägger mig i ett annat rum. Jag har inte haft några större problem med detta. Om mitt barn kommer upp går jag också upp och går och lägger mig med henne på madrassen där hon sover.

    Om vi är hos oss och mitt barn kommer upp går jag och lägger mig hos henne i hennes säng, om hans barn kommer upp går jag också och lägger mig hos mitt barn, och så får hans barn krypa ner till honom i min säng. Vi försökte ett tag med att han skulle flytta sig, men han kunde inte sova hos sitt barn.

    Det har funkat. Jag har tyckt att det har varit lite trist, men det har gått.

    Men nu om vi ska flytta ihop? Ska jag räkna med att aldrig få sova en hel natt när hans barn är hos oss, att alltid behöva vakna och gå och lägga mig med min sjuåring i hennes 90-säng? Att inte få känna att dubbelsängen är min, utan bara min sambos och att han delar den med vem han vill?

    Ja, ja, jag vet, jag måste prata med min sambo. Det är inte så lätt, bara. Barnet är ett känsligt ämne.

    Jag och sexåringen kommer bra överens annars - det enda som talar emot en hopflytt är just det här med sovandet. 

  • Svar på tråden Sova ihop
  • Anonym (sambo?)
    Fiona M skrev 2016-11-10 10:45:02 följande:

    Så din kille tycker du ska flytta på dig varje natt barnet kommer? Varför då?


    För att allt ska vara för barnet som det var innan jag kom in i bilden. För att hon ska slippa förändringar på grund av att han har träffat någon.
  • Anonym (sambo?)
    Anonym (bibo) skrev 2016-11-10 10:48:14 följande:

    Jag förstår din känska och hade faktiskt väntat ett tag med att flytta ihop eller hitta en ny lösning som gör att alla känns likvärdiga. Jag tycker att det låter som att du och dottern kommer känna er som gäster ni flyttar in till dom.


    Ja. Detta. Det är nog det jag är rädd för. Att det inte ska kännas som vårt hem. Det är skillnad på att nu som gäst flytta mig hela tiden, och att göra det sen i mitt eget hem.
  • Påven Johanna II
    Anonym (sambo?) skrev 2016-11-10 10:48:54 följande:
    Vi provade en gång. Hon blev irriterad när hon vaknade - hon är inte så bra på att hantera förändring och både jag och killen tolkade det som att hon inte gillade att saker inte var som de brukade. Killen tror också att hon kände sig undanskuffad från vad hon anser vara hennes plats. Själv har hon inte sagt något.

    Barnen tycker så väldigt mycket om varandra och vill gärna försöka sova ihop. Min dotter vill ligga nära, nära, hans dotter tycker att det är mysigt i början men vill sen ha space.
    Det måste väl vara bättre att hjälpa henne att bli bättre på att hantera förändringar än att helt låta bli att utsätta henne för dem. Om så är fallet så kan ni ju inte flytta ihop för det i sig är ju en mycket stor förändring för alla barn.

    Om barnen vill sova ihop så låt dem. Kan de ha en stor säng i det ena rummet och använda det andra rummet som lekrum? Så kan de ligga nära varandra medan de slappnar av och innan de somnar och ligga med lite luft emellan när det är skarpt läge för John Blund.

    För övrigt så tycker jag att hela relationen låter som upplagd för missnöje främst från din sida. Du räknar upp en rad olika saker som jag tror att du vill visa förståelse för och förmodligen också gör det nu när ni är nya och du är kär, men allt det där låter som saker du verkligen kommer att störa dig på när ni flyttat ihop.

    Du skriver att det inte är så lätt att prata med din kille om barnet och att barnet är ett känsligt ämne, men om ni inte hittar ett sätt att kommunicera kring både hans och ditt barn och den gemenskap och de relationer ni står inför att bygga upp så kommer förhållandet att surna och ni vuxna förbittras. Finns otaliga exempel på det på den här forumplattformen.
  • Fiona M
    Anonym (sambo?) skrev 2016-11-10 10:50:46 följande:
    För att allt ska vara för barnet som det var innan jag kom in i bilden. För att hon ska slippa förändringar på grund av att han har träffat någon.
    Men... hur ska ni få kunna flytta ihop?
    Jag menar inte att låta dryg, men hur tänker han sig att ni ska kunna leva ihop om han inte ens kan göra en sån relativt liten grej som att maka på sig i sängen?
  • linkann
    Anonym (sambo?) skrev 2016-11-10 10:50:06 följande:
    Vill han inte. Han har sin plats och den är hans. De är båda två dåliga på att förändra vanor, och blotta tanken på att hon skulle ligga på andra sidan om honom fick båda två att i det närmaste hyperventilera.
    För din egen skull, flytta inte ihop.
  • Fiona M
    Påven Johanna II skrev 2016-11-10 11:00:05 följande:
    Det måste väl vara bättre att hjälpa henne att bli bättre på att hantera förändringar än att helt låta bli att utsätta henne för dem. Om så är fallet så kan ni ju inte flytta ihop för det i sig är ju en mycket stor förändring för alla barn.

    Om barnen vill sova ihop så låt dem. Kan de ha en stor säng i det ena rummet och använda det andra rummet som lekrum? Så kan de ligga nära varandra medan de slappnar av och innan de somnar och ligga med lite luft emellan när det är skarpt läge för John Blund.

    För övrigt så tycker jag att hela relationen låter som upplagd för missnöje främst från din sida. Du räknar upp en rad olika saker som jag tror att du vill visa förståelse för och förmodligen också gör det nu när ni är nya och du är kär, men allt det där låter som saker du verkligen kommer att störa dig på när ni flyttat ihop.

    Du skriver att det inte är så lätt att prata med din kille om barnet och att barnet är ett känsligt ämne, men om ni inte hittar ett sätt att kommunicera kring både hans och ditt barn och den gemenskap och de relationer ni står inför att bygga upp så kommer förhållandet att surna och ni vuxna förbittras. Finns otaliga exempel på det på den här forumplattformen.
  • Mirelllle

    Det är en knepig situation givetvis. Jag förstår honom på ett sätt, det skapar avundsjuka och sådant om du "knuffar" bort dottern genom att hon inte får sova i sängen. Men kan du verkligen inte stanna kvar? Måste du just du flytta på dig? Kan inte bara din sambo få leva med sämre sömn i dotters säng hellre än att du jämt ska behöva nattvandra mellan sovrum?

    Om jag hade vart du, hade jag med ett överdrivet brett leende (för att inte kunna tolkas som negativ) visst bilder på en bredare säng till mannen oxh föreslå att han kunnat köpa en sådan till sin dotter så att han kan sova bekvämare bredvid henne. Eller så hade jag när vi tittat på sängar tillsammans inför lägenheten sagt att han kan väl betala den eftersom att det ändå blir hans säng.

  • Påven Johanna II
    Mirelllle skrev 2016-11-10 11:34:42 följande:

    Det är en knepig situation givetvis. Jag förstår honom på ett sätt, det skapar avundsjuka och sådant om du "knuffar" bort dottern genom att hon inte får sova i sängen. Men kan du verkligen inte stanna kvar? Måste du just du flytta på dig? Kan inte bara din sambo få leva med sämre sömn i dotters säng hellre än att du jämt ska behöva nattvandra mellan sovrum?

    Om jag hade vart du, hade jag med ett överdrivet brett leende (för att inte kunna tolkas som negativ) visst bilder på en bredare säng till mannen oxh föreslå att han kunnat köpa en sådan till sin dotter så att han kan sova bekvämare bredvid henne. Eller så hade jag när vi tittat på sängar tillsammans inför lägenheten sagt att han kan väl betala den eftersom att det ändå blir hans säng.


    Varför skulle du välja att göra så? Att ha en kommuniktion som bygger på pikar är väl ändå inget att stå efter? Är det inte viktigare att på allvar och med respekt för varandra försöka reda ut sådant som kan komma att stå i vägen för ett harmoniskt förhållande där båda känner sig förstådda, sedda och tillgodosedda?
  • Mirelllle

    Men alltså, fine att många barn inte gillar förändring och heller inte nödvändigtvis behöver utsättas för det "för att föräldern träffat ny partner". Sådant brukar jag faktiskt störa mig på.

    Men jag tycker faktiskt inte att du ska behöva flytta dig. Hon kan fortsätta sova i den sängen så det inte blir förändring, men då måste hon och pappan acceptera att set helt enkelt blir lite trångt med dig och eventuellt din dotter med. Eller så får pappan maka på sig för att offra sig för sin dotter så hon inte "utsätts för förändring".

    I tillägg så tycker jag du ska köpa en större säng ändå till din egen dotter och "flytta in där" så att du kan sova Ella nätter.

    Jag tycker inte detta låter som en hållbar lösning i längden att varenda natt behöva flytta sig, utan ställ utlimstum till din man. Han får sluta tjura.

    Alternativ

    1. Han och dotter accepterar att det kan bli trångt i sängen.

    2. Du sover i hans dotters säng så får hon lägga sig direkt i eran gemensamma säng.

    3. Du köper en lite större säng till din dotter där ni sover två varje natt.

    4. Ni flyttar inte ihop förrän barnen kan sova själva och undrar han varför du vill förbli sörbo påpekar du att det inte är ett alternativ att bli väckt varenda natt för att flytta sig.

  • Mirelllle
    Påven Johanna II skrev 2016-11-10 11:39:07 följande:

    Varför skulle du välja att göra så? Att ha en kommuniktion som bygger på pikar är väl ändå inget att stå efter? Är det inte viktigare att på allvar och med respekt för varandra försöka reda ut sådant som kan komma att stå i vägen för ett harmoniskt förhållande där båda känner sig förstådda, sedda och tillgodosedda?


    Jo det är absolut sant det du säger. Skrev ett tredje inlägg med lite alternativ.
Svar på tråden Sova ihop