• Anonym (EmmaMaria)

    Min särbo får inte träffa sina barn

    Min särbo och hans exfru har en knepig relation, de kom inte vidare bra överens när de levde ihop och det har väl inte blivit bättre efter de skiljde sig. Den markanta skillnaden blev när hon fick vetskap om att jag var med i bilden, vilket är för ungefär 6 månader sedan. Man kan väl säga att helvetet brakade loss lite då.

    Han och hans ex har barnen varannan vecka, de är 9 och 12 år och detta hade de enats om då de gick i parterapi inför skiljsmässan. De har även gemensam vårdnad.Vid några tillfällen det senaste året har hans ex ringt några dagar innan de ska komma till honom och sagt att de inte ska komma, orsakerna har varit allt ifrån att hon säger att de inte vill, att de säger att det är rörigt/skitigt hemma hos honom, att det är fel på maten han lagar, att de inte känner sig trygga osv osv. I alla dessa fall har det ändå slutat med att han har fått barnen på sin dag.

    Nu är hon igång igen, barnen ska inte komma till honom på bytesdagen, denna gång för att hon har fått för sig att han inte klarar av att ta hand om dem tillräckligt bra.

    Då vi ses våra barnfria veckor kan jag ju givetvis inte gå i god för att hans föräldraskap, för jag VET ju inte hur det ser ut. Men han är en man med ett bra jobb, han är högutbildad, och oerhört engagerad i sina barn. Visst, det må hända att han är lite slarvig och det kan vara rörigt i hans hem, han kan glömma att dammsuga ibland och han är inte världens bästa kock. MEN han älskar sina barn överallt annat och av det jag hör så upplever jag att han är en engagerad pappa. Men de är hela och rena,  han ger dem väldigt mycket uppmärksamhet verkar det som om (de har ofta spelkvällar, han sitter mer barnen och deras läxor om kvällarna, kör till träningar och kompisar...allt sådant som mammor och pappor gör.

    Och som det ser ut nu så kommer de verkligen inte komma till honom på deras bytesdag, för det har hon bestämt.

    Givetvis mår han nu mycket dåligt över detta och var nära att kontakta en jurist, jag sa att det skulle vara lika med krig och föreslog att han skulle ringa familjerätten. Men det är 7 veckor tills de fick tid för samtal där och det är en ganska lång tid.

    Vad gör han? Vad kan han göra? Är det verkligen okej av mamman att bara bestämma att barnen inte ska komma?

  • Svar på tråden Min särbo får inte träffa sina barn
  • Anonym (ijuhygt)

    För det första, att du inte har önskan om att träffa barnens mamma visar att du inte är mogen att bli bonusförälder. Du vet ingenting om henne annat än det pappan säger, dvs du vet inget.

    Han kanske är superärlig men det du får är ändå hans uppfattning om henne, inte nödvändigtvis sanningen.

    Det allra bästa är om föräldern träffar barnets andra förälders nya partner och säger hej, kan de fungera bra ihop, så mycket bättre, men om de iaf säger hej till varandra och pratar en stund så får de ett hum om vem barnen spenderar mycket av sin tid med. I ert fall spelar det än så länge ingen roll dock om ni tänker fortsätta ses enkom på barnfria veckor. Men ska ni flytta ihop är det bara dumt att barnsla sig kring att träffa den andra föräldern. Nog om det dock.

    Det kan mycket väl vara så att barnen inte vill till pappan. Många barn klarar inte varannan vecka, jättemånga väljer i tonåren främst att inte alls ha varannan vecka för det blir så jobbigt att åka.
    En del väljer 2 v i stöten, 1 månad i stöten,  andra varannan helg eller kanske bara ses dagtid då och då osv.

    MEN inte alla barn orkar med att säga till den föräldern de inte vill vara hos att de inte vill det. De vill inte såra, de älskar säkert sin pappa men de kanske inte vill vara där ändå.
    Det kan vara många orsaker, maten, stöket, att det är jobbigt att leva i kappsäck och åka emellan, att han har längre till kompisar och mycket mer.

    Mamman kan alltså helt enkelt stå på barnens sida och ta striden med pappan. det behöver inte alls vara hon som försöker hindra barnen.

    Mitt råd är att barnen får träffa skolkuratorn. Denne kommer att stå helt på barnens sida och kan avgöra om det är barnen som inte vill eller mamman som försöker förstöra.

  • Anonym (EmmaMaria)
    Fånga dagen skrev 2016-09-22 14:18:21 följande:
    Jag tänkte att du kanske träffat henne, och bildat dig en uppfattning om henne som person. Men du känner henne alltså inte alls? Men tror ändå att hon istället för att lugna barnen om de är lite oroliga när de ska till pappa, istället eldar på lite extra, för att göra dem ännu mer oroliga?
    Inte för att oroa dem, det tror jag inte hon vill. Utan snarare att hon gärna vill ha dem själv. Och jag svarade på en retorisk fråga.
  • Anonym (EmmaMaria)
    Anonym (ijuhygt) skrev 2016-09-22 14:31:35 följande:

    För det första, att du inte har önskan om att träffa barnens mamma visar att du inte är mogen att bli bonusförälder. Du vet ingenting om henne annat än det pappan säger, dvs du vet inget.

    Han kanske är superärlig men det du får är ändå hans uppfattning om henne, inte nödvändigtvis sanningen.

    Det allra bästa är om föräldern träffar barnets andra förälders nya partner och säger hej, kan de fungera bra ihop, så mycket bättre, men om de iaf säger hej till varandra och pratar en stund så får de ett hum om vem barnen spenderar mycket av sin tid med. I ert fall spelar det än så länge ingen roll dock om ni tänker fortsätta ses enkom på barnfria veckor. Men ska ni flytta ihop är det bara dumt att barnsla sig kring att träffa den andra föräldern. Nog om det dock.

    Det kan mycket väl vara så att barnen inte vill till pappan. Många barn klarar inte varannan vecka, jättemånga väljer i tonåren främst att inte alls ha varannan vecka för det blir så jobbigt att åka.
    En del väljer 2 v i stöten, 1 månad i stöten,  andra varannan helg eller kanske bara ses dagtid då och då osv.

    MEN inte alla barn orkar med att säga till den föräldern de inte vill vara hos att de inte vill det. De vill inte såra, de älskar säkert sin pappa men de kanske inte vill vara där ändå.
    Det kan vara många orsaker, maten, stöket, att det är jobbigt att leva i kappsäck och åka emellan, att han har längre till kompisar och mycket mer.

    Mamman kan alltså helt enkelt stå på barnens sida och ta striden med pappan. det behöver inte alls vara hon som försöker hindra barnen.

    Mitt råd är att barnen får träffa skolkuratorn. Denne kommer att stå helt på barnens sida och kan avgöra om det är barnen som inte vill eller mamman som försöker förstöra.


    Har jag skrivit att jag vill bli bonusförälder?

    Då vi bor 7 mil ifrån varandra och med barn i olika städer så är ett heltidsboende ihop inte aktuellt just nu.
  • Anonym (ijuhygt)
    Anonym (EmmaMaria) skrev 2016-09-22 14:41:24 följande:
    Har jag skrivit att jag vill bli bonusförälder?

    Då vi bor 7 mil ifrån varandra och med barn i olika städer så är ett heltidsboende ihop inte aktuellt just nu.
    Nej, det har du inte skrivit, jag ville bara påpeka att du inte är redo för det med din inställning.

    Så länge ni är särbos, som jag skrev, är det ju inte nödvändigt att du träffar mamman. Men tro inte allt din särbo säger, det han säger är HANS uppfattning och hans spegling av vad som sker.
  • Anonym (EmmaMaria)
    Anonym (ijuhygt) skrev 2016-09-22 14:59:12 följande:

    Nej, det har du inte skrivit, jag ville bara påpeka att du inte är redo för det med din inställning.

    Så länge ni är särbos, som jag skrev, är det ju inte nödvändigt att du träffar mamman. Men tro inte allt din särbo säger, det han säger är HANS uppfattning och hans spegling av vad som sker.


    Du behöver faktiskt inte påpeka det, förstår inte syftet? Om det inte är för att skriva mig på näsan.

    Självklart tror jag inte på allt han säger, eller inbillar mig att han gör allt rätt och hon allt fel.
  • Anonym (EmmaMaria)
    Birgitta02 skrev 2016-09-22 13:01:34 följande:

    Ok. Då är det vid ETT tillfälle som han inte fick ha barnen under sin vecka. jag tror han får ha mer tålamod. Det verkar som om det funkar ändå fast exet strula?


    Samtidigt, det är en ohållbar situation att hon hotar honom var och varannan gång han ska ha sina barn. Det blir ju en psykisk påfrestning för honom att ha det så här. Och vad händer nästa gång han ska ha barnen? Och framtiden alls...
  • Anonym (ijuhygt)
    Anonym (EmmaMaria) skrev 2016-09-22 15:35:52 följande:
    Du behöver faktiskt inte påpeka det, förstår inte syftet? Om det inte är för att skriva mig på näsan.

    Självklart tror jag inte på allt han säger, eller inbillar mig att han gör allt rätt och hon allt fel.
    Syftet var att påpeka detta för dig då jag fick uppfattningen av att du inte insåg det själv.
    Du gav också intryck av att tro allt han säger eftersom du skriver så som du skriver om mamman utan att själv ha träffat henne.


  • Anonym (Lola)

    Mitt enda råd är att inte blanda dig införas konflikt för mycket. Det är pappan som måste ta tag i sina issues med mamman - inte du.

    Tro mig, jag har varit där. Det enda du tjänar på det själv är att bli mentalt utsliten och ta över två vuxna människors konflikt.

    Inse alltså din egen begränsing: du kan inte göra någonting alls åt deras situation.

  • Anonym (EmmaMaria)
    Anonym (Lola) skrev 2016-09-23 08:14:38 följande:

    Mitt enda råd är att inte blanda dig införas konflikt för mycket. Det är pappan som måste ta tag i sina issues med mamman - inte du.

    Tro mig, jag har varit där. Det enda du tjänar på det själv är att bli mentalt utsliten och ta över två vuxna människors konflikt.

    Inse alltså din egen begränsing: du kan inte göra någonting alls åt deras situation.


    Jo, jag vet. Och det enda jag gjort är väl att höra mig för lite här, för att se om det finns några tips. Jag hade ett konto sedan innan så jag tänkte att det var smidigt att slänga ut en fråga. Sedan lyssnar jag så klart på honom. Men i övrigt är det hans grej att styra upp. Han exfru ogillar mig så mycket som det är redan, och jag har verkligen inga behov att komma i konflikt med henne. Vi hoppas ju på en framtid och då kommer jag behöva komma överens med hans ex. Att jag skulle lägga mig i och engagera mig u detta för mycket skulle inte bidra till en god relation.

  • HumanMP
    Anonym (EmmaMaria) skrev 2016-09-22 12:26:21 följande:
    Jaha? Och hur hänger det ihop med det jag skriver om i TS? Vad exakt är det du försöker säga? Att han inte har sina barn varannan vecka? Att han inte vill ha dem? Att jag är ett psykfall som skulle få för mig att kontakta hans exfru?
    Tänkte inte kränka dig på något vis. Heller inte försökte jag säga att du är ett psykfall. Däremot har jag berättat om mina egna erfarenheter och att saker ibland inte enbart är svart eller vitt.
Svar på tråden Min särbo får inte träffa sina barn