Jag har lite ömma bröst. Något jag sällan har eller känner av. Läste nånstans att det är ett tecken äl varit. Jag tror inte det är ett symtom på graviditet, bara intressant noterat. Ni vet, man håller ju koll på vad som händer och sker i kroppen. 
Alla symptom som står att man kan ha vid äl har jag även vid kommande mens.
Så jag kan aldrig säga när äl är.
Denna månad hade jag så ont i brösten så min man fick inte ens titta på dom
Men blodprover visade ingen äl denna månad o mensen kom som alltid 5 dagar senare
Man hoppas hoppas hoppas men näää
Allt som inte är som vanligt är ju av intresse. Om inte annat är kanske tecken på ovanligt stark ÄL för dig? Jag får alltid ömma bröst runt ÄL och efter, så för mig betyder det nada.
De gånger jag var gravid förra året kände jag inget särskilt. Tror inte att jag får några gravsymptom förrän hcg-nivån blir starkare. Men man kan ändå inte låta bli att notera och jämföra.
När ska du testa...?
Nu har jag ett problem. Jag har mycket hög risk för blodpropp. Jag har två tidigare proppar i bagaget. Jag har en medfödd koagulationsrubbning. Just nu tar jag en Fragminspruta om dagen.
Nu när jag ska genomgå IVF behöver jag gå över från normalt trombosprofylax till högdosprofylax och få ta prover för att säkerställa att jag har tillräckligt skydd hela dygnet. Så långt inga konstigheter. Det finns tydliga riktlinjer för patienter som mig. Och det står att om man har de problem jag har ska man skötas av koagulationsspecialist eller koagulatioskunnig obstetriker.
Problemet är att ingen tycker att detta är deras jobb. Min koagulationsdoktor tyckte inte att kvinnohälsa är hans grej. IVF-kliniken tycker att ordinarie vårdansvarig doktor ska sköta detta då det är komplicerande sjukdom. Kvinnokliniken på hemorten tycker att det är IVF-kliniken som ska sköta detta då det är de som sköter IVF-behandlingen.
Någon som vet vad som faktiskt är rätt i detta sammanhang? Vems ansvar är det egentligen?
Jag behöver få ta prover för att se att skyddet är tillräckligt och få de proverna bedömda. Jag behöver få annan dos på Fragmin utskrivet och få ta två sprutor om dagen.
Hej på er,
Nu har inte jag skrivit på länge eller lusläst allt, så vet inte hur det går för alla. Men hoppas det blir plus om det inte redan blivit det för någon.
Jag fick nog ingen äl denna gång heller, så misstänker mens blir lite sen igen, den kom på dag 30 i mars. Annars ska den dyka upp typ imorgon, men jag känner inte riktigt att den är på väg. Eller så är klimakteriet på väg, gah!
Tanken är att vi ska göra äd nu och åka om ca 2 veckor, men det känns overkligt, och det hänger liksom så mycket på detta försöket. Bara ta en dag i taget...men hade ju vart underbart att sluta tänka på äl vitaminer spermier mens och sånt man gjort i flera år, ja ni vet...
Vad snällt - jag har ett helt lager av Lutinus + recept att hämta ut men kanske någon annan vill ha. Varför har du gått över till Crinone?
Jag skulle börja smörja med progesteronet i lördags men glömde bort det. Kom på det först på morgon. Tyyyypiskt! Annars så testar jag albyl minor denna gång och hoppas på det bästa. Har även ätit rosenrot. Hoppas, hoppas det nu tar sig.
Förstår att det måste kännas sjukt overkligt. Hoppas verkligen att det är er tur nu!
Jag är idag Äl+6 så jag hoppas så klart att det finns ett befruktat ägg där inne som snart ska fästa. Känner mig dock inte så hoppfull den här månaden. Kanske bara allmänt nedslagen.Lutinus är progesteron, alltså som krämen du använder fast högre och mer exakt dos. Man tar det främst när man gör IVF. Tror inte det är någon fara att du inte börjat smörja än. Det är nog främst andra veckan efter ÄL som det eventuellt gör någon skillnad. Hoppas rosenroten gör sitt också. Håller tummarna!
Något nytt Sanna? Inga känningar?
Tog ett gravtest idag och det var vääääldigt svagt. Det är alltså ägglossningssprutan som nästan är ute ur kroppen. Förra gången jag var gravid började det bli starkare på ÄL+10 och idag är jag ÄL+8. Än är det för tidigt att leta symptom, tar mängder med extra progesteron och har fortfarande låga mängder av graviditetshormoner i kroppen så kan inte lita på något.
Känns allmänt jobbigt och påfrestande psykiskt det här. Tror inte på det här försöket men kan ju så klart inte låta bli att hoppas.
Ååååh, vad jobbigt det här är!
Hur är det med er andra? Tyst i tråden, men det kanske är några inne och läser i alla fall?
Skulle jag ha en liten aning, ni vet ett tidigare symtom eller känsla men det är klart att det i helgen kanske känns nåt men tror egentligen inte på det. Är på äl+10 idag. Bim på måndag.