38+ och försöker bli gravid.
Jag blev 38 igår.
Jag blev 38 igår.
Har mer som ägglossningssmärta. Mer på höger sida och i nedre delen och "drar" eller "sticker" mer än den där molande smärtan man har när man har mens... brukar bli lite lätt illamående och nästan känna mig toanödig (nr 2 - ursäkta infon) vid mens. Den känslan har jag inte nu.
Känns märkligt att det skulle vara tecken på nån graviditet!? Säkert nåt fuffens så ÄL är nu?!?! Eller vad tror ni?
Detta är min största skillnad mot i vanliga fall innan mens. Samt lite "stretande" i brösten men ingen smärta eller direkt ömhet...
JÄVLIGT dåligt humör dock...
Jag hoppas på tur i jul. Vi har gjort allt vi kunnat denna omgång så nu får vi hoppas på det bästa.
VUL idag med tickande hjärta, v 7+3 och fostret mätte ca 1,5 cm vilket stämmer med graviditetslängden. Nu ska jag läsa på ännu lite mer om de olika NIPT man kan göra (utökad mm) och boka tid för det samt nytt UL någon dag innan.
God Jul allihopa. Hoppas ni haft fina dagar tillsammans med nära och kära.
Natten till julafton hade jag så ont så jag inte kunde sova. Molvärken varade i ca 30 minuter. Äl hade varit så det måste nästan ha varit själva vandringen jag kände eller ett andra äggsläpp. Ni vet ju hur kroppen är, svårt veta egentligen men något utöver det vanliga. Lååååång väntan på Bim nu 3/1. Håll tummarna vi prickade guldägget denna gång.
Milou och 3hjärtan hur tidigt kände ni något slags symtom denna gång?
Håller tummarna det blir bättre med illamående och att allt ser bra ut på vul.
Kämner mig också depp att inget händer men hoppas på december eller en nystart 2018. Ska köpa rosenrot till nästa månad.
Äl+7 och väntar med spänning på något som helst symtom.
Jag var illamående nu i eftermiddags, äl+6. Jag är sällan illamående och har inte heller varit det som gravid. Bara tanken på hur du Milou har det och 3hjärtan är nästan fasansfullt i min värld. Nu hoppas jag ju att det skulle vara ett uber-tudigt symtom.
Hej!
Jag är 41 och vi bestämde på julafton att vi ska försöka. Jag har ett barn sedan tidigare i högstadieåldern. Min sambo har inga. Jag tror att jag kommer att ångra mig om vi inte försöker. Har aldrig trott att det skulle stanna vid ett barn. Hursomhelst, drog ut hormonspiralen på juldagen, inte så smart kanske, men jag skulle bara pröva om det gick ????. Och det gick jättelätt????. Idag fick jag vanlig mens a la Niagarafallen Har köpt ägglossningsstickor, mitt första barn blev till på andra ägglossningen, och inbillar mig att det ska gå lika lätt nu. Då var jag 28.... försöker att intala mig att det kan ta tid, om det alla går. Har köpt Rosenrot och bidrottninggele för att hjälpa den gamla kroppen????????.
Har läst lite i olika trådar om människor som förfasar sig över att vi väljer detta öde till våra barn, att få gamla föräldrar. Det finns oändligt många fördelar oxå, ekonomi, stabilitet i arbete, mognad, trygghet. Jag vet att jag har varit en bra mamma till mitt första barn, och jag ör övertygad att jag kommer bli bättre till mitt nästa. Det enda som är sämre är att mina föräldrar har blivit gamla och kommer inte orka vara lika närvarande till detta barn.
Nu har jag bladdrat nog!
Lycka till och hoppas du blir gravid! Jag har ett barn sedan innan och hon har precis fyllt 10 så när jag blev gravid var jag 32. Gick på första försöket. Nu har jag en ny man och vi har tajmat ägglossningar i 2 år men det har inte blivit något. Jag har bestämt att jag ska försöka till jag fyller 43. Så några månader till. Min man blir 47. Äter Rosenrot, q10, D-vitamin, melatonin samt dhea. Tror helt enkelt att mina ägg är för gamla. Eller så är det nåt annat, har inte påbörjat någon utredning då jag sökte försent. Men jag har inte några betänkligheter över att vara ?äldre? mamma då man inte är äldre än man känner sig. Men kroppen är det tydligen när det kommer till att ett ägg ska fastna vilket känns orättvist