38+ och försöker bli gravid.
Suck. Kemisk graviditet för mig den här månaden. Plussade i måndags på ÄL+11, rätt svagt men ändå normalt. Hade dock haft spottings alltså småblödningar ända sedan ÄL+1, så kändes inte så positivt. Testade igen imorse på ÄL+13 och det är ännu svagare.
Sjukt trött på det här nu. Trodde inte ens jag hade ÄL på rätt sida så var inställd på minus. Varför ska kroppen luras så? Varför låter den skitembryon implanteras bara så de kan sluta utvecklas nästan direkt? Tycker att jag har gjort allt jag kan för äggkvalitet osv, finns liksom inte så mycket mer jag kan göra där. Tre graviditeter, tre missfall i år. Tidigare för varje gång.
Zora, hoppas verkligen att det blir starkare för dig! Skulle inte fästa så mycket vikt vid hur starkt det är, bara det blir starkare efter några dagar.
Tidigare har jag testat pos svagt men mycket tydligare än nu på äl +10. Senast var det dock neg på äl+10 och sedan testade jag inte förrän äl+15 och då har det svagt positivt. Nu slutade ju det tyvärr med MA i v.11. Gången innan testade jag svagt pos. på äl +9 och mer tydligt dagen efter. Även då blev det ju MA (utan foster) i v.9.. så visst, om det är starkt tidigt har ju ingen betydelse, men frågan är om väldigt svaga streck så här nära BIM verkligen kan vara något. Är väl som vanligt bara att vänta.. suck