Vad är bra med mångkultur?

Katolicism rättare sagt, som fortfarande är en viktig del av kulturen i vissa länder.

Men jag antar att mångkulturalisterna inte tror att några hundra tusen katoliker har betydelse heller för den kulturella utvecklingen i Sverige...

·        Men det måste i så fall innebära att du anser att den svenska kulturen har eroderat i takt med att det svenska samhället har blivit mer jämställt eller när de svenska kvinnorna började bejaka sin egen sexualitet eller för den delen, på sextiotalet, då det blev förbjudet för en svensk man att våldta sin hustru? eller är det bara andra kulturer än den svenska som kan eroderas av att utvecklas och av att bli mer jämställt?

Har aldrig och kommer aldrig, se någon fördel med att blanda ut allt och alla..
Aldrig sett / hört någon ge en vettig poäng på det heller

I en riktig mångkultur måste såklart lagen anpassas för alla kulturer, vad är det annars för mångkultur?

Oj! Utan att kolla bakåt i tråden så tror jag nog ändå att jag kan ha nämnt både mat och värderingar, samt pratat om den Svenska inhemska mångkulturen som bland annat visas upp på Skansen i Sthlm. Men jag förstår om du har missat det, för tråden har ju blivit rätt lång nu.

Sedan så tror jag som du, att ett totalt isolerat Sverige hade nog inte varit ett roligt land att leva i. Men att ifrågasätta den naiva mångkulturssträvan som många människor hyser innebär ju inte nödvändigtvis att man vill ha en monokultur utan några som helst influenser utifrån. Enligt mig befinner vi oss på en gråskala där det någonstans i ena ändan finns en brytpunkt där acceptansen för nya aparta inslag av typen övergrepp blir osund. Även i andra ändan finns en brytpunkt, och går man över den så blir det osunt på ett annat sätt, för då tillåter vi inte människor att tänka fritt. På något vis kan man jämföra förhållandet mellan monokultur och mångkultur med det som råder mellan ultrahögern och ultravänstern - extremerna skapar elände.

Förmodligen är det som vanligt, dvs att du aktivt väljer att inte förstå. För övergrepp är i en vidare bemärkelse är naturligtvis inget nytt i Sverige. Men med nya kulturer kommer nya former av övergrepp, och det ibland i en omfattning som markant drar klockan tillbaka. Ett exempel är den enormt utbredda och hårda kontrollen av flickor/kvinnor som ibland leder till att familj, släkt och vänner tillsammans bortför och gifter bort en flicka med en man hon aldrig har träffat förr. Du kan säkert hitta ett enstaka exempel på något liknande i Sverige om du går riktigt långt tillbaka i tiden, men besvära dig inte. Min poäng är att det i Svensk kultur inte är acceptabelt att behandla flickor på ett sätt som vi accepterar att främmande kulturer gör.

Vem accepterar sådant då? Jo, de mest politiskt korrekta personer och partier som är ängsliga för att spela rasisterna i händerna om de ställer för stora riktade krav på kvinnors rättigheter i de nyanlända kulturerna.    

Förespråkar du att lagarna endast är anpassade efter en av kulturerna eller att man försöker ha lagar som inte är anpassade efter någon kultur, vilket borde innebära att man har ganska få lagar?

Eftersom jag har svarat på det tidigare så förstår jag inte varför du förnedrar dig själv genom att åter igen spela dum. Man börjar då tveka på att du faktiskt spelar. Det som sedan dock undanröjer allt tvivel är ju att du insinuerar att jag skulle vilja skicka ut folk. Det är inget som jag någonsin sagt eller önskar. Så försök flytta huvudet från den plats där solen aldrig skiner och läs vad jag skriver.

Till sakfrågan då. Jo, genom att (som du har gjort) likställa det jag pratar om som hederskultur med vad vi redan har i Sverige så förminskar du problemet. Och ju mindre ett problem framstår desto större blir acceptansen (det är inte av eller på, utan acceptans är som så mycket annat ett värde på en skala), och konsekvensen blir noll action. Eller vad görs åt det faktum att nästan 80% av flickorna i de invandrartäta områdena inte får gå till fritidsgården för att det finns killar där?

Självklart finns det de som accepterar och t.o.m. stödjer sådnt, annars skulle det inte existera.
Är det en del av en kultur så ingår det också i mångkultur, vilket uppenbarligen vissa stödjer, alldeles för många enligt mig.

Det där om att det skulle vara värre när en utländsk flicka mördas än att en svensk flicka mördas, det har du nog läst någon stans på din egen tarmvägg, för det är inget som jag har skrivit. På individnivå är det naturligtvis lika illa oavsett vem som drabbas men ur ett samhällsperspektiv eller grupp perspektiv så är det den höga frekvensen inom en viss grupp som gör eländet så extra stort.

Jo, det är det.

Du förstår inte, du är selektiv med vad du anser är acceptabalt av utländsk kultur och din selektivitet är utefter svenska värderingar eller med svensk kultur överenstämmande värderingar, inte ryska, iranska eller irländska värderingar. Med sådant synsätt är ju inte andra kulturer likställda med svensk kultur i Sverige, vilket är precis det jag avser med min syn på mono- vs mångkultur, vilket tydligt borde ha framgått vid det här laget om man hängt med i mina inlägg.

En kultur vars värderingar kapas till förmån för de svenska kan ju inte längre anses vara genuin utan är en försvenskad variant. Om det är att se som mångkultur så blir begreppet väldigt förvirrande, för var finns då de genuina monokulturer som kan bli en del av en mångkultur om det räcker med att det finns folk från andra länder, med ett annat modersmål och andra traditioner för att landet ska räknas som en mångkultur?

För att förtydliga, ett svensk samhälle som domineras av svensk kulturs värderingar, men som kan innehålla inslag av andra kulturer som en naturlig del av invandring är för mig inte riktigt en mångkultur. Det finns ingen för samhället betydande skillnad hos befolkningen för begreppet mångkultur om vi alla lever utefter samma värderingsgrund. Som folk kanske, men inte som samhälle och samhällssystem.
Dock kan ett sådant samhälle komma närmare begreppet mångkultur med en mångkulturalistisk politik och här anser jag att vi nu balanserar på gränsen.

Du kan ju förstås argumentera för ett annat sätt att se på saken, men gör det då efter vedertagna och erkända begrepp samt att det då går att se vad som verkligen är mono- respektive mångkultur.

"Vi accepterar..."? Jag håller inte alls med dig. Jag accepterar inte hur man i religiösa kulturer begränsar varandra, i synnerhet kvinnor och barn. Jag kan inte acceptera en kultur där man ser sina barn som en del av en religiös samhörighet de inte själva får välja. Jag accepterar inte Sharia som en del av svenskt rättssystem.
Jag kan inte se kultur som kristen eller muslimsk kultur om vi kapar bort de värderingar som strider mot vår svenska syn på lag och rätt, fri- och rättigheter.

Jag är mycket medveten om det. Men du kan ju berätta då vad din bakgrundskultur givit dig för värderingar som står sig hos dig än idag och som i väsentlighet skiljer från de svenska.

...och som jag skrev tidigare, det kan inte existera om ingen accepterar sådant, därför har du fel.