Ert förhållande låter iaf inte varken kärleksfullt eller baserat på kärlek. Låter faktiskt aptrist och sorgligt. Håller ni ihop för barnens skull?
Vi är inte gifta för att... ja, jag vet inte riktigt. Vi har väll pratat om det i luddiga termer, men aldrig mer seriöst. Väldigt få av våra vänner är gifta, det är helt enkelt inte normen här. Min sambo har en gång sagt att hans föräldrar får gifta sig först... De lever som sambos än idag och har väll aldrig eg uppger något skäl för det.
Skulle han fria till mig nu... jag vet inte. Jag skulle nog ha svårt att tro på det då det är väldigt kyligt oss emellan fortfarande. Jag är annars inte mycket för könsroller men jag vill faktiskt att det är han som friar och "driver på" ett ev bröllop. Kanske för att han varit tydligt negativ till det då i början av vårt förhållande, och jag vill inte övertala honom till något han egentligen inte vill.
Även vid ett ev giftermål kommer mitt arv att vara min enskilda egendom.
Tja du har ju nämnt lite fler saker än så som jag inte heller anser är grundat på kärlek och totalt avsaknad av respekt. Därav mina ord.
Om ni är gifta å du dör så tillfaller din enskilda egendom din man om du inte i ett testamente testamenterat bort det till ngn annan. jag antar att du inte vill att han ska ha det om du dör. Tja har ni inga minderåriga barn kvar då så ser jag väl ingen problematik i det om han ff har möjlighet att bo kvar i ert hem. Men har ni minderåriga barn så skulle jag definitivt tänka om. Har ni ngt testamente idag eftersom ni bara är sambos å har barn? Livförsäkringar?
Låneskydd är kasst för att ni ärver inte varandra, det gör era barn. Hälften går att testamentera till vatandra men laglotten går till era barn direkt. Låneskyddet gör att arvet efter den som dör ökar = mer pengar som ni behöver lösa ut era barn med. Det är en överförmyndare som kommer gå in å bevaka era barns tillgångar så dom skiter fullständigt om ni måste flytta från hus å hem.
Fast du förstår inte. Låneskydd är inte bra om man inte är gifta. Dör din sambo så kommer hans del av lånet att betalas bort av banken vilket gör att hans arvslott ökar det innebär att Du då måste då betala mer till dina barn. Du har säkert möjlighet till detta IOM ditt arv, men har din sambo det utan att sälja hus å hem? en överförmyndare kommer gå in i vilket fall och ha översyn av barnets arv vare sig ni satt varandra som goda män eller inte. Din sambo eller du kommer således inte kunna röra barnets arv utan överförmyndarens godkännande för varje sak det skall användas till. Å som sagt en överförmyndares intresse är att förvalta barnens arv så väl som möjligt å det kan innebära att tvingas sälja huset om du eller din sambo inte kan lösa ut barnens del. Du bör nog sätta dig in mer i detta, för barnens skull så länge de är minderåriga.
Jag ska vidarebefordra dina länkar till vår advokat och fråga om hen har koll på det som står i dem. Jag litar mer på en utbildad advokat än på diverse länkar på internet.
Men lägg ner nu!
Ni har ingen aning om hur vårt testamente är upprättat och vem som får vad och jag tänker faktiskt inte skriva ut det för ni har inte med saken att göra. Ja, barnen har rätt till laglotten. Och det täcker mitt enskilda arv mer än väl. Det finns ingen orsak för förmyndare att kräva försäljning av huset (vilket enligt advokat inte är möjligt så som vi har skrivet) och varför i hela friden skulle en förmyndare vilja kasta ut barnen på gatan? De ska givetvis bo med sin far. Som har besittningsrätt på sin del av huset plus den del han ärver genom testamentet.
Jag struntar faktiskt i hur lättlästa saker är på internet, jag förutsätter att min advokat har säkrare, bättre faktagranskade källor att luta sig mot. Även Wikipedia och expressen är lättlästa.
Och dom jag redan skrivit finns det livförsäkring. Min.pensionsförsäkring omvandlas dessutom till livförsäkring om jag dör innan den betalats ut till fullo.
Du har ditt arv att använda ja, men din sambo om du dör? Jo det är faktiskt så att en överförmyndare kan kräva en försäljning om det inte finns andra tillgångar som täcker barnens laglott. Även om barnen måste skiljas från sitt hem. Det är den bistra sanningen. Vad ni än skriver kan inte hindra det om överförmyndaren kräver ut barnens laglott. Sen kan du dra advokat hit eller dit. För att läsa arvsrätt behöver man inte vara advokat. Men jag tucker du ska prata med din. Jsg säger ju inte detta för att 'tjabba' utan för välmening.....jaja lycka till. Nu lämnar jag detta eftersom du inte kan ta att man försöker hjälpa dig att förstå hur det faktiskt kan bli å att man inte kan skriva sig fri från någon försäljning av huset om det inte finns andra tillgångar som täcker upp i samma värde. Barnen har tätt till sin laglott, antingen genom att bli utköpta, eller andra tillgångar av samma värde som halva huset eller en försäljning om detta inte finns/går att lösa,
Ja Du klarar dig, men du har ingen tanke på din sambo å era barn. Innan har du sagt att ni endast har låneskydd. Sedan har du sagt att endast barnen är förmånstagare till ev livförsäkring. Men det är ju bra att din sambo har en Riktig livförsäkring. Varför d är relevant till tråden? Jo för att ni har gemensamma barn? Men jag har kanske missuppfattat där å troligen finns väl inga gemensamma barn mellan er, vilket är det allra troligaste, å då förstår jag dig att du inte vill att din sambo å hans ev barn ärver ditt arv utan endast dina barn, om det nu är så att dina barn även har en närvarande pappa som finns där om du för. Nåväl då lämnar vi det så.
Hej. Jag tänkte uppdatera dem av er som bryr sig.
Vi har träffat både "vår" terapeut men även en av hens kollegor inriktad på ekonomiska problem. Det har kommit fram en del saker från min sambos barndom som han inte själv var medveten om att påverkade honom, och så har vi gått igenom även min bakgrund. Det var väldigt bra med en utomstående som "tolkade" mellan oss, och förklarade varför vissa saker var viktiga för den andra.
I nuläget har vi en stabil period, och barnen är väldigt glada att sambon slutat vara sur och tvär. Skolan och rutinerna i livet går i samma spår som innan, det hjälper förstås till.
Jag har kompromissat lite, vi har tex köpt en ny soffa, men på blocket för 3 500 istället för 18 000 ny i butik (samma modell, men något år och i nyskick, säljaren skulle flytta och trodde den skulle få rum, men när de skulle bära in den fick den inte plats i rummet, så de måste bli av med den genast) och sambon har insett att allt inte måste vara nytt för att vara fint och bra. Plus att det kostar mindre vilket ju är bra för hans sparkonto, för han hamstrar ju dit ännu. Jag har fått en större förståelse för hans behov att göra det, samt för hans behov av "milimeter-rättvisa" och han jobbar med att vara lite mer flexibel i fråga om barnens kostnader. Han har inte heller skrutit med sitt sparande osv sedan han fick insikt i varför det var viktigt för honom. Han har även anlitat en sparkonsult på banken som han diskuterar regelbundet med (stackaren, ibland blir det dagligen) och får feedback på sitt sparande.
Banken har bett oss om ursäkt officiellt, samt visat oss vilka åtgärder de kommer att göra för att undvika att detta händer igen. De har anmält sig själva till någon nationell inspektionsenhet men de har inte hört något från dem ännu. Jag är nöjd med deras agerande i nuläget.
Angående husköp i de fina lvarteten så har sambon backat. Han har pratat lite med grannarna/kompisarna och insett att han inte vill flytta härifrån. Det finns inga "drömhus" i vårt området, alla är byggda inom en 5-års period för några årtionden sedan, och med lite variationer så hittar man lätt i alla våra vänner hus om vi säger så. Däremot så har jag backat lite ang renovering och vi ska börja titta på det, dock inte bara kosmetisk utan även då bygga om en detalj som är lite irriterande. En av våra vänner har gjort det med väldigt lyckat resultat, och det skulle samtidigt göra det lite mer modernt och öppet, och mer praktiskt och smidigt.
Så kontentan är att stormen blåst över, och vi har reparerat alla de största skadorna. Men putsen och snickarglädjen återstår och det är sådant som tar tid.
Hej tråden.
Såg "TV-tavlan" till salu hos ett auktionshus och blev att tänka på tråden.
Jag och sambon hänger ihop fortfarande. Vi bor kvar i samma hus, men det är både renoverat och ombyggt. Under pandemin blev äldsta barnet och några kollegor permitterade och då hen är i byggbranschen tog vi chansen att ge dem jobb.
Barnet med specialbehov har tyvärr fått svårare att klara sig självständigt samtidigt som assistans och stöd minskats ner, så jag har använt av arvet för att bekosta det samhället inte står för.
Yngsta barnet bor hemma fortfarande och går gymnasiet.
Jag läste i tråden nu, och ser vilket liv det var om arv och testamenten mm. Jag hade lite saker om bakfoten, men i det stora hela rätt då testamentet är skrivet så att den efterlevande får sitta kvar i orubbat bo.
Det tog länge för oss att hitta tillbaka till varandra, där var parterapin ett otroligt stöd.
Sambon förlorade sin mamma under pandemin, så svärfar är ofta hos oss och vi letar efter en lämplig lägenhet åt honom, då han inte riktigt orkar sköta om deras gamla tvåvåningshus längre. Det finns fina radhus i ett plan några kvarter ifrån oss, bostadsrätter så vi kommer troligtvis få hjälpa till ekonomiskt då deras hus är i dåligt skick, och det är okej för mig. Mina farhågor om att jag skulle förslösa arvet om jag började lyfta ut det, har inte infriats.
Vi har gått ner till en bil då vi inte längre behöver (eller kan) skjutsa på spec barnet, och sambon har skaffat elspark som han åker till jobbet på. Ja, han ser störtlöjlig ut, men det är lätt att få rum i jobbets cykelrum och han slipper rusningstrafiken, bara susar förbi. Det var en sån sak han köpte för sins pengar. Lådcykeln för att cykla med spec barnet delade vi lika på, det är fortfarande principiellt viktigt för sambon.
Hoppas ni alla har det bra!