• Anonym (A)

    Semester med "styvbarn"

    Hej. Är på semester med det så kallade styvbarnet och dennes förälder. Är det någon som har tips på hur man ska kunna hantera detta? I nuläget kokar jag inombords men vet med mig att det inte ger något att ventilera detta med dem jag är med. Vad har ni för tips och trix för att härda ut?

  • Svar på tråden Semester med "styvbarn"
  • Anonym (Tyra)

    Men avbryt och åk iväg själv! Varföf gå där och lida? Så gör pappan och barnet det de vill och du har roligt istället.

  • Anonym (A)
    Anonym (Lilo) skrev 2016-07-23 23:38:20 följande:

    Hej! Din fråga utstrålar närmast avsky för barnet. Lämna förhållandet för allas skull! Eller kan du leva dig in i barnets frustration? Ny person att förhålla sig till, som är med dygnet runt...Aldrig föräldern för sig själv ... Skilsmässa i bakgrunden... Säkert behöver barnet inte heller vara jättekänsligt för att ana hur du ser på det... Stackars barn! Prova att lovebomba i stället! Du påverkar barnets mående och beteende mer än du tror. En styvförälder som försöker påverka förälderns prioriteringar kan göra stor skada i ett barns själ.


    Har varit med en stor del av barnets liv så är knappast ny. Ibland försöker jag men det går ej. Jag var inte alls så som barn har jag fått berättat och hade det varit mitt barn hade helt andra regler gällt. Nu är det endast en stor frustration över att leva med ett barn som man bara ska älska villkorslöst utan något att bestämma över. Rimmar mycket illa i min värld. Barnet får väl vara själv med sina föräldrar bäst den vill men jag flyttar inte på mig för den sakens skull. Att få sina föräldrar för sig själv är knappast en rättighet, särskilt inte när de är separerade. Alla får finna sig i situationen men jag upplever det som svårt att hålla truten.
  • Anonym (A)
    Anonym (Anna) skrev 2016-07-23 23:47:59 följande:

    Då får du skylla dig själv.


    Finns det inga krav att barn ska bete sig? Jag hoppades på att barnet skulle växt till sig och inte vara så krävande, eller att jag skulle vant mig och inte brytt mig lika mycket men det kryper in i skinnet.
  • Anonym (A)
    Anonym (Tyra) skrev 2016-07-23 23:48:34 följande:

    Men avbryt och åk iväg själv! Varföf gå där och lida? Så gör pappan och barnet det de vill och du har roligt istället.


    För att jag inte är tredje hjulet utan har all rätt i världen att vara här. Fattar inte varför han prompt måste ha med sitt barn överallt bara.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (A) skrev 2016-07-23 23:50:58 följande:
    Finns det inga krav att barn ska bete sig? Jag hoppades på att barnet skulle växt till sig och inte vara så krävande, eller att jag skulle vant mig och inte brytt mig lika mycket men det kryper in i skinnet.
    Tydligen inte i detta fall. Varför det är så kan du ju fråga din partner. 

    Men du har ett val, nu har du valt att dela ditt liv med dom ,samt följa med på semester med dom. Ditt val - du visste vad som gällde.
  • Anonym (A)
    Anonym (Thea) skrev 2016-07-23 23:41:57 följande:

    Drygt :-/ finns det någon möjlighet att du kan sticka iväg själv en dag och bara vara eller kanske skicka iväg dom? Man måste få andas ibland och hämta kraft... Vad säger föräldern när du tar upp det? Inte när du är irriterad själv utan när det är lungt....

    Är lite i samma läge själv men vi är ännu hemma men jag gruvar till vi ska åka nästa vecka..... Sommarlov när man är upp i var dra hela tiden är ha ska jobbigt, kan vara nog så jobbigt med egna barn.... Blir inte direkt lättare när man inte riktigt har något att säga till om vad gäller fostran....


    Vi är här en stund till och sen är barnet borta någon vecka med sin andra förälder. Men det spelar ingen roll tycker jag, det är fortfarande outhärdligt, även om man vet att det blir lugnt hemma en stund sen. Jag umgås inte med barnet så det är inte så att det drabbas, det är bara segt att allt alltid ska handla om barnet. Så störigt.

    Håller med dig. Det är verkligen jobbigt att leva "på varandra" hela tiden. Jag kan nästan längta till vardag och jobb igen bara för att slippa. Nej precis, håller med dig..
  • Anonym (Anna)
    Anonym (A) skrev 2016-07-23 23:51:55 följande:
    För att jag inte är tredje hjulet utan har all rätt i världen att vara här. Fattar inte varför han prompt måste ha med sitt barn överallt bara.
    Ha ha, du låter som ett barn.

    Men stanna då och ha tråkigt!
  • Anonym (A)
    Anonym (Anna) skrev 2016-07-23 23:54:42 följande:

    Tydligen inte i detta fall. Varför det är så kan du ju fråga din partner. 

    Men du har ett val, nu har du valt att dela ditt liv med dom ,samt följa med på semester med dom. Ditt val - du visste vad som gällde.


    Har ej valt att leva med dem eller resa med dem. Hade jag fått bestämma hade barnet inte följt med. Men jag vill vara med min partner och då är det det som bjuds då han måste ha med sin unge hela tiden. Jag har valt att leva med honom men inte med hans barn. Hans barn hänger med honom i livet oavsett vad jag tycker om saken. Valt barnet? Aldrig.
  • Anonym (A)
    Anonym (Anna) skrev 2016-07-23 23:55:49 följande:

    Ha ha, du låter som ett barn.

    Men stanna då och ha tråkigt!


    Jag sitter inte och har tråkigt. Har det fantastiskt bra på många sätt och låter inte barnets närvaro påverka min semester på det sättet. Bara det att det hade varit ännu bättre utan då man sluppit tjat, gnäll, uppmärksamhetskrävande saker osv.
  • Anonym (I)

    Men du är DU på riktigt?

    Blir mörkrädd.

    Ska allt vara som du vill är mitt tips hitta en man som inte har nägot barn eller lev och bo själv.

Svar på tråden Semester med "styvbarn"