Berätta i vecka 21-22 för sent?

Nej det är inte för sent.

Såvitt jag vet så måste man inte beröra någonting alls förrän den där tidsfristen kommer som du måste ta hänsyn till när du söker ledighet sedan. Om de sparkar dig så anmäl till DO.

Arbetsgivaren har rätt att säga upp dig ända tills sista dagen på provanställningen.

Inte enligt mitt kontrakt samt kollektivavtal. Där står det att om provanställningen ej sägs upp två veckor innan det löper ut går det automatiskt över till en tillsvidareanställning. Så har det varit på alla ställen jag jobbat. Men det skiljer väl från bransch till bransch.

Ja så har jag också förstått det men alla verkar berätta i typ vecka 17 så blev lite orolig.. Sen är det svårt att veta när jag kommer vara ledig, det är första barnet så är inte så insatt i allt haha, är ganska förvirrad. Men antar att vecka 22 är mer än två månader innan jag ska vara ledig.

Ja visst kan man anmäla men det är svårt att bevisa gällande provanställningar då de kan sägas upp utan saklig grund. De kan ju bara hitta på att de "inte kände för att fortsätta anställningen".

Tack för svar!

Jag tycker att du ska vara ärlig mot din arbetsgivare och säga till i tid.
Att vänta ut dem så som du planerar kommer troligen att göra att din arbetsgivare mister sitt förtroende för dig.

Sådana som du är en stor anledning att jag inte anställer unga kvinnor.

Min kollega (som visserligen hade fast tjänst vid tidpunkten) berättade 1 månad innan hon gick hem. Ingen misstänkte något då hon dels jobbade natt (ensamnatt) men också för att hon gick i stora tröjor som följde magen, alla sina 3 graviditeter :)

Så dom har tid att sparka henne? Dummaste jag läst.
Man är tvungen att berätta senast två månade innan man ska gå på föräldraledighet så jag tycker absolut att TS kan vänta med att berätta.

Man får inte diskriminera någon för att den blir gravid. Att det är en anledning till att du inte anställer unga kvinnor säger mer om dig och att du inte bör ha en position som har hand om anställningar.

Nej, så att de har tid att avgöra om hon är värd att satsa på trots att hon kommer försvinna en längre tid. När vi arbetsgivare anställer gör vi det för att vi behöver personal. Vi är liksom ingen välgörenhetsinrättning.

Angående diskriminering ´har du rätt rent lagligt men det går att specialinrikta sig på en äldre personal trots det. Som sagt, jag idkar inte välgörenhet på jobbet. Min chef är mycket nöjd med mitt arbete, vi har hög närvaro bland våra anställda.

Men TS skriver ju att om hon berättar för arbetsgivaren så kommer dom garanterat (till 99%) avsluta provanställningen. Vad tror du skillnaden är från arbetstagarens sida? Ts arbetar väl för att tjäna pengar och få lön, inte för att bedriva välgörenhet gentemot arbetsgivaren. Enligt lag behöver hon inte berätta förrens två månader innan och det bör hon inte göra heller om hon inte får jobba kvar pga av det! Struntsumma om arbetsgivaren tycker det bli krångligt att fixa en vikarie istället för att sparka TS, det måste dom göra.