• Anonym (Jag)

    Behöver tid UTAN hans barn!

    Hur ska jag få sambon att förstå att jag behöver tid UTAN hans barn? Vilda barn på 6 och 8 år. I sommar skulle vi ha 3 veckor semester på samma gång. Barnen skulle vara här på 2 av hans veckor, alltså 1 vecka av våra 3 tillsammans. Men nu blev det plötsligt ändrat då mamman bestämde sig för att resa bort. Nu har vi dem 2,5 veckor av 3. Alltså vi får inte mera ledigt än en vanlig helg. Jag vill inte passa upp hans barn på min semester, så jag sa till på jobbet att jag tar en vecka mindre semester då. Sambon blev sur och tycker att jag borde vilja umgås med barnen.. Men hur mycket semester är det då de väcker oss 6.00 varje morgon, de klarar ingenting själv så ALLT måste man hjälpa dom med. Det e ju mera jobb hemma än på det riktiga jobbet!

    Jag hade ju sett fram emot att för en gångs skull få lite extra uppmärksamhet av sambon, att inte ha ungarna hängande efter hela tiden. Att få känna att jag är viktigast en stund. Är så himla besviken!!

    Har levt ihop med dom i 4 år. Samma sak varje semester. Jag förstår ju att han vill ha dem så mycket som möjligt men han borde ju också förstå att jag kanske vill få lite tid med honom utan barnen!

  • Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Wildrat) skrev 2016-07-01 14:45:43 följande:

    Han borde förstå säger du. Är han tankeläsare? I hans värld är barnen det viktigaste och det är det enda han förstår. Jag tror inte alls att han förstår att andra kan ha andra önskemål. Har du sagt det till honom, att du vill ha en vecka semester med bara er två? Sagt det klart och tydligt, utan att linda in det eller anta att han ska förstå?


    Ja, jag har minsann sagt åt honom, klart och tydligt! Han blir irriterad och frågar varför jag inte vill umgås med hans barn. Men om de bor här vv, så umgås jag ju med dom vv. Tycker att det borde räcka, jag är inte deras mamma! Att jag vill ha semester utan barnen, vill ha lediga helger med bara mig själv och honom att tänka på har jag sagt. Säkert 1000 gånger. Men så fort mamman åker bort far hon på hennes veckor (det är inte första gången!) och vi har barnen extra veckor och helger. Jag har dessutom skiftesarbete så jag jobbar ofta helg. Då vi äntligen får en helt ledig helg tillsammans blir jag förbannat sur då han tar hit barnen.
  • Anonym (Jag)
    TigerLilySwe skrev 2016-07-01 14:47:18 följande:

    Svårt det där med barn. Just maten är så körigt också. Mitt tips är i allt elände att bulla upp i frysen med lagad köttfärssås, pastagratänger, tacofärs, pizzabullar och underlätta den biten. Förbered sedan med spel, pyssel, puzzel, memory, playdolera, insektshåvar och sånt som kan underhålla barnen och få dom att samarbeta med varandra. Värt några hundra att köpa lite nya grejer som fångar deras intresse

    Finns det ingen liten farmor eller nån som kan ha dom några dagar under era veckor. Du gör rätt som jobbar. Det är periodvis ett heltidsjobb att underhålla barn.


    Matlagningen brukar jag gärna ha hand om när de är här. Det ger mig 30-45 minuter då jag kan säga åt dom att låta mig vara ifred ifall de vill ha nån mat. ;)

    Saker har de så det räcker och blir över, men de är inte intresserade av dem ifall inte deras pappa är med och leker. för att hålla dom glada är han tvungen att leka med dom varje vaken minut. Därför det är så tungt att ha dem här. Pappan har fått dem att tro att hela världen kretsar kring dom och absolut ingen annan. Bortskämda på alla sätt det går att skämma bort ett barn. Det e ju bra att han lägger tid på dom, men nån måtta får det ju vara! Vi kan inte ens dricka en kopp kaffe tillsammans utan att barnen ryker ihop.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Pion) skrev 2016-07-01 14:55:34 följande:

    Hur ofta har ni barnen vanligtvis? Varannan vecka? I så fall är du lite egoistisk när du ändå valt att leva med en partner med barn sedan tidigare. Då har ni ändå en hel del "egentid" i vardagen.

    Samtidigt tycker jag att du gör helt rätt i att ta en mindre semestervecka. Jag kan tycka att pappan borde vilja spendera lite extra kvalitetstid själv med sina barn. Skapa härliga sommarminnen för livet med sina barn. Så kanske du och han kan ta några dagars "egensemester" i höst/vinter, eller när det nu passar er.


    Varför skulle jag vara egoistisk om jag vill ha ledigt utan barnen? Vi har vv, men med mitt skiftesarbete har vi inte många lediga kvällar tillsammans på våra lediga veckor. På barnveckorna umgås jag ofta med barnen då han jobbar och jag har kvällsskifte. Vanligtvis har vi 2-3 lediga kvällar tillsammans på 2 veckor. Så då har jag väl all rätt att bli besviken då han tar barnen 1,5 extra vecka då vi egentligen skulle ha ledigt!?
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Pion) skrev 2016-07-01 14:55:34 följande:

    Hur ofta har ni barnen vanligtvis? Varannan vecka? I så fall är du lite egoistisk när du ändå valt att leva med en partner med barn sedan tidigare. Då har ni ändå en hel del "egentid" i vardagen.

    Samtidigt tycker jag att du gör helt rätt i att ta en mindre semestervecka. Jag kan tycka att pappan borde vilja spendera lite extra kvalitetstid själv med sina barn. Skapa härliga sommarminnen för livet med sina barn. Så kanske du och han kan ta några dagars "egensemester" i höst/vinter, eller när det nu passar er.


    Bör tilläggas att han har dom ensam en hel vecka då jag jobbar, det var bestämt redan från början. Om han har 4 veckor semester så ska han ha barnen 2 veckor. Nu kommer han att ha dom 3,5 vecka. nu blir semester såhär :

    1. Barnvecka. Jag jobbar! (Bestämt redan i april!)

    2. Oplanerad Barnvecka. Jag skulle ha semester men väljer att jobba istället.

    3. Barnvecka. Bestämt i april. Alla lediga!

    4. Barnen här måndag-torsdag. Också planerat. Ledig fredag-söndag.

    5. Barnvecka. Sambon tillbaka på jobbet. Min sista semestervecka.

    Alltså hela andra veckan och 4 dagar i fjärde veckan blev extra.

    Så han lägger nog minsann tid på barnen. Med och utan mig!
  • Anonym (Jag)
    Anonym (An) skrev 2016-07-01 15:52:11 följande:

    Jag förstår dig TS. Tycker sommarlovet och semestern är rätt intensiv med mina egna barn. Fördelen är att de är mina och jag älskar dem = lättare att ha tolerans. Med barn som inte vore mina egna ens skulle jag bli galen. Men du kanske ska fundera över ert förhållande tänker jag?


    De dagar som barnen inte är här har vi det jättebra! Det e klart att vi har det bra tillsammans med barnen också, men då är det ju barnen som är i centrum, inte vårt förhållande. Därför hade jag sett fram emot semestern och 2 barnfria veckor, så att vi fick tid tillsammans på riktigt. Skulle vi inte ha det bra så skulle jag nog ha flyttat ut för 3 år sedan.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Pion) skrev 2016-07-01 18:20:52 följande:

    Hade barnen varit gemensamma hade det varit noll egentid/partid. Det är vad jag menar att ts gnäller för inget. Egoistisk. Men det är klart andras ungar är ju "jobbiga". Stackars barn att leva så. Bli inte tillsammans med någon med tidigare barn om det är så JOBBIGT.


    Att gnälla för ingenting skulle jag inte kalla dethär. Jag såg fram emot 2 lediga veckor med min man, nu plötsligt får jag bara 3 dagar.

    Av 365 dagar får vi kanske 50 lediga kvällar utan barn. De är här vv -182 dagar/år. På våra lediga veckor jobbar vi oftast olika tider och får 2-3 lediga kvällar VARANNAN vecka. Alltså ca 50-60 dagar i året.

    Om då biomamman plötsligt anser att hon ska ut och resa ett par veckor så har jag väl all rätt att bli sur. Fram tills för ett par dagar sedan trodde jag att jag skulle få lite ledigt så jag kan vila upp mig.. Och så plötsligt ska jag ta hand om barnen hela semestern.

    Tänk om din chef plötsligt kom och sa att du inte får någon semester i sommar, 3 dagar innan semestern skulle börja. Skulle du inte bli sur?

    Låt mig anta att du är biomamma i ett kraschat förhållande där du önskar att barnets/barnens pappa tog mera ansvar?
  • Anonym (Jag)
    Anonym (Pion) skrev 2016-07-01 19:52:28 följande:

    Om du inte trivs med att jobba skift är det en annan sak. Din man tar sitt ansvar som far, semester kan ni ha tillsammans en annan gång.

    Och nej inget kraschat förhållande här. Lever med man, gemensamma barn och obekväma arbetstider.

    Jag tycker bara det är så tröttsamt med vv föräldrar som gnäller om egentid (nu är du bonus men ändå). Han missar 50% av sina barns liv och tar nu chansen att få den extra tid han kan. Såklart han gör det!! Tycker du ska sluta sura för det, ni kan vara lediga ihop en annan gång.


    Hur ska vi kunna ha ledigt tillsammans nån gång då mamman håller koll på våra tider och kommer hit med ungarna så fort hon får chansen. Sambon har dem ofta på hennes veckor medan jag jobbar, och ALLTID om han har nån extra ledig dag!
  • Anonym (Jag)
    Anonym (2) skrev 2016-07-01 21:31:54 följande:

    Nej, men hon har valt en man med barn, då bör hon också vara medveten om att barnet alltid kommer först.

    Som förälder ska du alltid sätta barnets behov först, (inte att förväxla med barnets vilja).

    Barnperspektivet du vet.

    Ts är vuxen hon kan vänta, barn kan inte vänta, deras barndom rullar på. 

    Sen kan jag hålla med om att ts man borde se till att det finns även utrymme för bara dom två, det är också viktigt.

    Men inte på bekostnad av barnens tid med sin pappa. 


    Ja, jag är vuxen. Precis lika vuxen som barnens mamma som tydligen anser sig ha mer rätt till ledig tid med sin nya man, än vad vi har rätt till. Vi umgås med barnen långt över halva tiden, har aldrig barnvakt på våra barnveckor. Varför ska JAG vilja ha barnen här medan deras mamma roar sig utomlands på hennes barnveckor? Varför ska JAG backa och tvingas avboka VÅRA resor så att mamman ska kunna sticka iväg då VI skulle resa bort?
  • Anonym (Jag)

    Tack, ni snälla människor som "är på min sida"! Det är så skönt att det finns några som håller med mig!

    Ni andra borde själva leva med någon annans barn, och på samma gång försöka få det att funka med barnens mamma/pappa!

    Denhär tråden handlade inte om att skuffa undan något barn, inte heller om att jag inte vill se dem, eller att jag är trött på barnen. Det handlar om att JAG behöver få tid tillsammans med min sambo. Att jag är besviken då våra semesterplaner skrotas då mamman i sista sekunden bokar in en 3veckors resa och lämnar över barnen åt oss. Om vi har 2 ynka lediga veckor tillsammans per år, utan barn, så vill jag gärna att vi faktiskt har det också. Att gå från 14 dagar till 3 är ganska jobbigt, sist vi hade en helt ledig dag var i mars. Dessutom blev min efterlängtade resa avbokad, och vem har nytta av det om inte mamman? Kanske jag har rätt att vara besviken?

    Barnen klarar ingenting själv, därför väljer jag att jobba en vecka extra. Jag har det lugnare på jobbet än hemma. Där är der tyst, jag får dricka mitt kaffe ifred och jag behöver inte lyssna på något gnäll. Är jag egoistisk då? Om jag vill ha det lugnt på min semester?

    Det handlar om just det, att jag skulle ha det lugnt och skönt de 2 veckorna! Inte om de 50 andra veckorna i året, utan om just dehär 2 som skulle vara barnfria!

Svar på tråden Behöver tid UTAN hans barn!