Min bror kräver mig på pengar
Hej
Min mamma har alltid haft dålig ekonomi, hon har haft den ena svårigheten efter den andra så långt jag kan minnas. Hon har inget missbruk eller psykisk sjukdom som jag känner till. Vi hade det jätteknapert när jag var liten och hade aldrig råd med något, hon jobbade från och till, jag växte upp med henne och min 9 år yngre lillebror. Ibland kom det personer som var arga och ville ha tillbaka pengar de lånat ut till henne. Hon var snäll och hjälpte många på olika sätt, tex genom att ständigt bjuda på middagar, skrev och ringde myndigheter för att hjälpa folk men hon klarade aldrig att hjälpa sig själv, men hon är en fin människa i grunden.
När jag flyttade hemifrån 20 år gammal och gjorde adressändring så upptäckte jag att hon hade tagit småsaker på kredit i mitt namn, bland annat flera SJ biljetter för hennes semester med min lillebror. Jag hade en skuld hos Kfm på typ 11 000 kr totalt, det var inte mycket men jag studerade då. Jag hade en liten skruttbil som jag sålde och lyckades betala skulderna. Men jag hade fått en anmärkning eftersom det var flera småskulder och jag fick svårt att skaffa lägenhet. I samma veva gifte jag mig och vi fick bo i andra hand det första året, vi fick ett barn året efter. Så fort jag fick mitt första barnbidrag för min bebis så bad hon mig om pengar och så har det fortsatt, hon ringer alltid den 20:e, min ?bebis? är nu 14 år gammal och jag har fått ytterligare två barn så vi är totalt 5 personer i familjen att försörja. Min man driver sedan några år ett företag som går bra och även han ger henne pengar ofta, tex igår betalade han hennes tandläkarräkning. Jag har gjort en bra karriär efter studierna och kan inte klaga. Vi lånar aldrig pengar till henne, hon får dem eftersom vi vet att hon inte betalar tillbaka och för att vi har utrymme för det, det känns bra att ?ge?. Hon är snäll och ställer ofta upp med alla våra barn, som barnvakt mm. Min mamma har under många år haft en avbetalningsplan med Kfm där de drar en del av lönen (hon jobbar inom vården och har låg lön) därför har vi hela tiden hjälp till med extra pengar så att hon också ska kunna ?leva? och köpt saker till henne tex möbler och bjudit på resor mm Så långt allt lugnt, jag hjälper till från hjärtat och har gjort det i många år, även om jag känslomässigt tyckt det är jobbigt.
Nu har min lillebror äntligen börjat jobba på riktigt efter sina studier. Han tycker situationen är jobbig trots att hon frågat honom om hjälp få gånger under hans första tid på jobbet.
Han tog beslutet att lösa alla hennes skulder hos Kfm så att betalningsplanen skulle upphöra, mycket fint beslut av honom. Det handlar om 45 000 kr, hon hade bara ett halvår kvar att betala av.
Nu kommer min lillebror och kräver att JAG och min man ska betala av på den här skulden för att det ska vara rättvist och för att vi ska dela på detta???
Jag vet inte hur jag ska bemöta detta. Jag vill ju inte slänga i ansiktet att jag betalat hans mat under stor del av hans uppväxt, det är ju inte hans fel.
Tankar?