Är vi ensamma om o göra så ?

Min syrra och hennes partner gjorde så. Gick jättebra så länge barnet var i den åldern. Men nu.. barnet är snart 3.. och det är fruktansvärt. Iaf så tycker jag det som utomstående. Barnet styr varje sekund av deras liv. Får hon inte en konstant och aktiv uppmärksamhet så bryter helvetet lös. Nu vet jag ju inte om det enbart beror på deras speciella sätt mot henne, men det har nog inte underlättat.

Tycker synd om honom? Din man måste ha varit med om något. Till exempel aldrig nånsin fått uppmärksamhet av sina föräldrar. Kanske därför det går överstyr nu. Vad är han rädd för, att pojken ska känna sig oälskad?

Jösses så jobbigt det låter.
Skulle aldrig falla mig in och ha det så, barnen dör inte eller blir svårt skadade av att sitta själva i ett rum och pyssla lite.
Har man gjort vad man kan för att se över så det inte finns några uppenbara faror så kan gott ett barn sitta själv i ett rum och leka själv..

Tror snarare man gör barnet och sig själv en stor otjänst genom att följa efter 24/7 och kolla så dom inte på nåt sett skulle skada sig.

Jag följer inte efter sonen. Om han varit i ett rum länge o det e knäpptyst så kikar jag in för 99% av gångerna hittar han på nåt han inte får. Annars brukar han hänga med mig i tv rummet o leker när jag tittar på tv. Hans rum ligger vid tv rummet oxå så han leker själv på sitt rum men kan ändå se oss. Min sambo är oxå mer att han ska leka med sonen alltid o ha koll. Så när jag e ensam med sonen så e han lugnare o mer självständig men så fort pappan kommer hem så kan inte sonen det han kunnat innan på dagen. Sonen är 3 år

Går han på förskolan ännu? Eller när planerar ni att han ska börja på förskolan? Där kommer ingen gå exakt bakom hela tiden. Så det kanske är bra att han får lära sig i sakta mak hemma med er på lite avstånd?

Tycker det är ironiskt med en överbeskyddande pappa som sedan bryter mot en av de grundläggande säkerhetsreglerna för små barn (som även står i instruktionerna till baby björn matstolen): "Lämna aldrig barnet utan tillsyn i matstolen"

Fall från hög höjd är fortfarande en av de vanligare sakerna som föräldrar till små barn söker akut sjukvård för. Barn som lämnats på skötbord själva, i matstolar själva, etc. Barn är listiga och lär sig nya saker när man minst anar det..

Om din andra fråga: jag/ min man följer eller snarare följde också efter vår lilla i  hög grad. men inte för att övervaka, utan för att vår dotter "begärde" det. Dvs hon drar i en, gnäller, ropar på en, osv för att man ska gå dit där hon är och leka med henne. Självklart kunde hon i korta stunder sysselsätta sig helt själv, även vara i annat rum än en själv (men mer sällan), när hon inte kan "hjälpa till" med någon hemsyssla, men det är en jättejobbig stund för alla med massa gnäll.. Däremot tycker jag att hon nu börjar bli allt mer självständig (hon är nu 2,5 år), och går själv till annat rum och leker där en lite längre stund själv. Det tycker jag är toppen. Vårt hem är barnsäkrat, så de värsta olyckorna går nog att undvika. Är hon ensam i ett rum så lystrar jag till ljud däörifrån (för att bedöma vad hon gör) eller kan kika in lite försiktigt ibland. I parken följer jag henne med blicken, så jag ser ju om hon är på väg att klättra upp på nåt. Är hon i klätterställningen så är jag nära, och där det är osäkra moment (tex otillräckliga räcken eller nåt) så hänger jag på så klart..

Jag tänker så här: när du är hemma själv så gör precis som du tycker är bäst och vill. När du är med mannen så får du ta ett snack med honom om vad som för dig är en rimlig nivå av vaktande, vill han vakta mer (än vad som kan anses som rimligt) så får det stå för honom och bli hans uppgift.

Nej han ska börja i augusti är de tänkt. Sambon har gått runt på varenda förskola här och kollar deras utegård grundligt och klagat på massa.

Vassa kanter på fönsterbrädor,spik som sticker ut från cykelhus,för höga kanter till sandlådan osv.

Vet inte va ja ska känna ????Vill ju inte han ska skada sig men får lita på att personal har koll. Men när man går förbi dagis utegårdar så sitter som bara o fikar medans alla barn går runt själva.

Låter som det är nåt som inte stämmer med din sambo...

Att han är överbeskyddade ?

Om det är bra personal så har de koll ändå.

Barnen behöver leka själva och med varandra för sin utvecklings skull. Det blir inte samma sak om en vuxen är närvarande hela tiden. De behöver utforska världen och lära sig samspelet mellan varandra. Och personalen griper bara in om det händer något som barnen inte löser på egen hand, tex flera vill ha samma leksak osv. Men barnen måste få försöka själv först!