Barnen eller den nya.

Ja,men det beror ju också på hur nära man har stått den som gått bort.
Man kan känna en oerhörd saknad efter personen.
Har du själv aldrig mist en anhörig så du vet hur det kan vara?

Ja,men det visar ju bara ytterligare vilken mes du är som inte vågar säga emot din nya. Att du ens tänker tanken på att låta henne tala om för dig vad du ska säga när du pratar med ditt ex.
Det är ju helt enkelt fruktansvärt!
Hon har ingen som helst talan när det kommer till dig och din kontakt med din familj.
För de är din familj,oavsett vad din nya än må tycka om det.

När det gäller det här med sexet.
Du kan inte tänka dig att det kanske var direkt avtändande för henne med dina sexuella inviter när hon mådde så dåligt?

Så dina barna är inte din familj längre? Eller dina föräldrar?

När min mamma var sjuk, i tre års tid, så trodde jag också att jag var förberedd på döden, och tiden efter. Det var jag ändå inte när det blev skarpt läge. Personer som tar mycket ansvar för sjuka föräldrar kan lätt bli dränerande på energi. Och fokus ligger på den sjuke. Och väldigt lite på sig själv. Det är därför det blir en process även efter dödsfall, man måste hämta tillbaka sin energi. Processen underlättas betydligt om man har nära omkring sig som lyssnar, stöttar och underlättar i sorgen.

Du fanns inte där för din fru och stöttade henne, utan började istället träffa en annan person. Och du flyr undan din kontakt med föräldrarna också. Och verkar inte bry dig om hur de mår alls. Eller hur dina barn mår. Upplever att du har väldigt lite kontakt med ditt känsloliv överhuvudtaget.

Tror faan det att de inte vill träffa dig när du beter dig som ett as och inte tar något som helst ansvar för dina egna handlingar utan lägger allt ansvar på din sörjande, numera ex-, fru. Har duens erkänt för dig själv hur otroligt fel du betett dig i allt det här? Har du förstått något alls?

Så var DU där igen. Vägra att fatta.

Det handlar fortfarande INTE om "hur " någon dog och "varför" någon dör.

När skall det sjunka in i din skallen för dig att det har aldrig handlat om det fast folk skriver till dig i KLARTEXT?

För den som har vässade knivar i lådan, begriper och fattar att sorg i sig handlar inte om döden isig utan att personen är borta från ens liv, att sörja någon hårt handlar om att den personen betydde mycket för en själv.

Det är denna biten DU vägrar att ta till dig och förstå.

I stället så väljer du att göra något annat.

Du väljer att återigen överbevisa att du skiter i andras känslor bara för att DU inte delar en persons synsätt, och  du sitter och överbevisar att att DITT synsätt är det enda riktiga man kan ha och SÅ skall andra se saken med.

Men du skall ha ett litet litet mikroskopiskt beröm över att du erkänner i klartext att du är empatilös och medvetet skiter helt i andras känslor, bara för att de inte delar "ditt sätt att se på saken".

Du sitter ju och säger i klartext att du skiter helt och hållet hur din ex fru kände bara för att hon tog det hårt när släktingen dog och försvann från hennes liv.

Du sitter och säger i klartext att bara för att DU anser att döden är en befrielse, i släktingens fall, för att släktingen varit sjuk en lång tid så skall inte frun sörja alls för DU anser att det är FEL av henne att göra det bara för att DU tycker detta, och anser att frugan skall skita i hur hon känner det för att du anser att vara knulldocka åt dig är det viktigaste man kan vara.

Helt jäkla kärlekslöst och helt empatilös är du.

Hur fan kan man vara så total empatilös och emotionellt efterbliven som människa som du i klartext visar prov på att du är? Jag hoppas att du kan berätta det för det till och med kör över mina logikkretsar helt. Ja notera att att jag skrev logik, för jag får inte ens i hop det logiskt heller, och då är jag är en människa som har total balans mellan IQ och EQ, som människa i min sanna natur.

Som sagt jag ställde frågan om du blev tappad på huvudet från hög höjd på ett hårt  golvet som liten. Den frågan kvarstår. Man kan använda den som analogi också i stället för "bokstavligt". Skall vi se om du har lyckats att behålla EN indian kvar i kanoten för att kunna knäcka analogin i det utlåtandet. D.v.s om du nu fattar analogin med indianen i kanoten.Öh nu sitter du och bevisar mitt utlåtande om att du ÄR totalt "pussy whiped" av din nya.

Men DIN nya och DITT EX har INGEN skuld eller har INGET med din otrohet att göra.

Otroheten stod du för, och du kan INTE i detta läget skylla på din ex enbart som du gör. Det är skamligt att du ens dra upp din fru i det läget och hennes sorg över att du kilade i väg till en BIMBO och knullad denne bara för att du vägrar att acceptera att folk reagera olika när de förlorar någon de älskar och håller kär om hjärtat.

Ditt ex sorg och ditt ex emotionella tillstånd är INGEN förklaring och INGEN ursäkt till att du stack i väg och knullade en bimbo.

Det som är den enda logiska och adekvata förklaring till att du knullade en bimbo är ENBART för du är trångsynt,empatilös och kärlekslös som person, som saknar medmänsklighet, för att andra människor kan reagera olika och har olika reaktioner på jobbiga händelser (som död/missfall/etc) i livet som är grunden till din otrohet enbart.

Om du vill begripa hur kärlek och empati funkar så skall du ha din exfru som rå modell på det området. För det är av medmänsklighet och att man har empati för andra människor som gör att man råder andra människor att söka hjälp om man är ihop med en hustyrann och en person (man/kvinna) som har sjuklig kontrollbehov som din nya har(baseras på det du har skrivit om den nya).

Det låter som att hon var deprimerad efter en släktings bortgång, och att du gjorde allt ännu värre genom att vara otrogen bara för att du inte orkade vänta på att hon hade slutat sörja. Jag säger att de flesta skulle ha bråkat och haft taggarna utåt i den situationen.

Det är precis såna här inlägg som får det att lukta troll... "Hör här vilken idiot jag var som inte ens lät henne sörja 4 månader"... Du använder ord som "otrohetssidan", visst är det precis vad VM är men ändå - i kombination med att du inte visar någon ånger eller försöker försvara dig. Det blir helt enkelt inte trovärdigt...

Ja din fru har ett stort hjärta och medkänsla. Du saknar medkänsla och hjärta.

Du saknar hjärta HELT.

Du sitter ju upprepat och bevisar att du vägra att förstå och inse att din fru kanske behövde medkänsla.  Vilket du var oförvägen att ge bara för att du är i grund och botten en empatilös egoist.

Du ÄR 50år och vägra att begripa att i ett förhållande handlar det från BÅDA parter att man både ger och tar.

Du ger inget du bara kräver och tar.

Men inte när det gäller hans nya. Då låter han plötsligt henne bestämma allt. Fast det så klart, det verkar ju bara bero på att hon alltid ställer upp på sex. Om hon skulle bli sjuk och/eller tappa sexlusten, så skulle han nog dra från henne också.