Jag lever sen två månader (ja inte länge jag vet men ändå) frivilligt i celibat. Och jag mår såå bra! 
Jag är så nöjd, tillfreds och lugn. Känslan att slippa öht tänka på sex är så skönt och befriande! :) Jag är kvinna på 36 år. Någon mer?
Det är helt otänkbart för min del. Gillar sex för mycket. Tyvärr följer det förpliktelser och krav som alltid kommer att förstöra ens liv.
Hittar ingen intressant och bara äckliga visat intresse.Så celibat snart 4 år nu.Jag kan inte trolla fram nåt som inte finns på den här jorden liksom.
Lägesrapport. Fortfarande oskuld vid 38. Mår bra, men lusten är stark...
Jag har levt i Celibat sedan 3 år.
Celibat var ingenting planerat, det har bara blivit så helt enkelt.
Bekymret är att jag lever ett aktivt singelliv med några vänner i samma situation. (alltså inte celibat men singel). Vi går ut ofta, på krogen och liknande. Jag älskar kvinnor, och blir sexuellt attraherad av dem.
Men jag kan inte ligga med dem. Det har sannolikt att göra med en kukig grej som hände.
Det är inte ofta, som i jämnt, MEN det har hänt att kvinnor föreslagit sex. Av män förväntas att aldrig tacka nej till sex varför det blir krångligt när man undviker det.
Fast jag onanerar ju.
Jag lever sen två månader (ja inte länge jag vet men ändå) frivilligt i celibat. Och jag mår såå bra! 
Jag är så nöjd, tillfreds och lugn. Känslan att slippa öht tänka på sex är så skönt och befriande! :) Jag är kvinna på 36 år. Någon mer?
Är 37 och kvinna, har valt celibat nu pga ett destruktivt förhållande. Jag har gett upp tanken på att hitta nån vettig människa att leva med. Jag vågar inte mer helt enkelt. Tragiskt samtidigt som jag känner att jag har det bättre ensam.
Jag älskar sex, men meningslösa engångsligg är inget för mig.
Trots att jag delar sovrum med min kvinna sedan dryga 40 år. Lever jag ändå i celibat hon har valt att inte ha något mer sex. Jag runkar ibland men det är inte lika härligt som skön sex.
Jajjemän, jag lever i frivilligt celibat.. Typ..
Att bli singel var inte frivilligt, jag blev dumpad av mitt barns mamma utan en vettig förklaring varför. Så det tog ett bra tag innan jag kom över henne då jag aldrig fick ett vettigt avslut. Men det gick till slut.
Men pga detta (och tidigare erfarenheter) så har jag haft det svårt att lita på kvinnor romantiskt.
Men nu, 10 år senare och av celibat så känns det ganska skönt. Inget som driver en utöver ens egna vilja, inte lusten och inte önskan att leva ihop med någon. Jag behöver endast lägga fokus på mig själv och mitt barn.
Skulle jag av en slump träffa en kvinna som det klickar med så är det en helt annan sak. Då KANSKE man skulle kunna ändra åsikt. Men det är inget jag kan tänka mig att jaga och lägga ner energi på, då jag är ganska säker på vart det slutar. (negativ syn jag vet, men rent statistiskt så stämmer det)
Jag är en man, 38 år.
LEVER DU I SJÄLVVALT CELIBAT?SPÄNNANDE TV-PROGRAM ? SE HIT 