Jag lever sen två månader (ja inte länge jag vet men ändå) frivilligt i celibat. Och jag mår såå bra! 
Jag är så nöjd, tillfreds och lugn. Känslan att slippa öht tänka på sex är så skönt och befriande! :) Jag är kvinna på 36 år. Någon mer?
Och vad kommer utnyttjningen in i bilden om 2 vill ha sex,
fast utan krav?
Hur kan du då få det till att man utnyttjar någon?
Lev ut din sexualitet och njut av livet.
Respektera din kropp respektera din sexualitet
Må bra och njut.
Jag gjorde ett medvetet val för drygt 5 år sedan att leva ett år i celibat för att jag hade många korta förbindelser och ofta sårade andra eftersom jag hade svårt för att binda mig p.g.a. ett tidigare destruktivt förhållande. Jag behövde ha bekräftelse i form av sex då och det är extremt skadligt i längden. Så under ett års tid tog jag hand om mig själv och gav mig själv bekräftelse och att jag dög för mer än bara för att ha sex med. Jag mådde super bra under min tid i celibat och lärde mig att ta hand om mig själv.
När det var två månader kvar av celibatet träffade jag min nuvarande sambo som "väntade in mig" tills mitt år var slut och vi är fortfarande tillsammans, över 4 år senare! Så idag skulle jag aldrig vilja leva i celibat eftersom vi har ett underbart sexliv!
Jag tror att det är riktigt hälsosamt att periodsvis leva i celibat och rikta den sexuella energin eller den energi man lägger på en partner på sig själv för att lära känna sig själv.
Hur mår alla celibatare? 
Här är det frid och nöjdhet.
Kan nog leva resten av jordelivet såhär. :)
Jag har levt utan en kvinna i många år, visst saknar jag det, men jag går inte ut och letar. Jag mår bra, jag är lugn och känner att livet är gott. Träffar jag någon som det klickar med så tar jag det som det är.
Mår utmärkt. Fortfarande lika ointresserad av sex.
Jag är en man, 45 år, som levt i celibat i 10 år och jag kan inte säga att jag saknar sex det minsta. Som många här säger, det är helt enkelt inte värt besväret. Det var frivilligt från första början.Sista gången jag hade sex var det så totalt otillfredställande på alla sätt och vis, för oss båda misstänker jag. Allt jag kunde tänka var "Varför gör jag ens det här?" Jag stormtrivs med att leva i celibat och även i ensamhet. Vad gäller onani kan jag inte minnas sista gången jag ägnade mig åt det.
Man kan väl säga att jag levt i celibat i cirka 15 år nu, det började inte som frivilligt utan handlade mest om att jag inte kan få någon kvinna att tycka om mig, eller åtminstone att vilja ligga med mig. Efter ett tag insåg jag att det helt enkelt vore enklare om jag lade ner tanken på sex totalt, var först svårt att sluta onanera, men när jag ansträngde mig kunde jag också trycka undan den lusten. Det var lättare att trycka undan lustarna än att försöka hålla på och jaga någon som ville ligga med mig. Lever nu i frivilligt celibat och fokuserar på annat i livet, som tv-spel.
Jag har egentligen aldrig haft någon vidare sexlust och den minskar i takt med åldern. De senaste tio åren har jag mycket sällan haft någon lust men tvingat mig till sex på grund av att jag velat vara i en relation och de män jag träffat har haft stort behov av sex. Jag har nu kommit till en punkt där jag känner mig fri iom att jag lever ensam och känner mig nöjd och tillfreds med det. Det är så skönt att slippa sex! Känner en stolthet över mig själv som kommit till insikten att det inte är värt att pressa sig själv som jag gjort.
Nu är jag äntligen frisk, men jag kommer inte rusa ut ock träffa någon.
Där emot är jag villig att bjuda in någon i mitt liv.
Hur är det med er alla? :) Jag är "ensam" och så nöjd och glad i att göra bara det jag vill. Behöver inte tänka på preventivmedel! Har en hormonspiral som snart går ut men jag behöver inte byta den. :)