Min man sen 18 år har börjar ta heroin. Behöver prata med någon då jag just fått veta.

Huruvida det går att använda illegala droger utan att falla i missbruk är en fråga, det är däremot inte den frågan som är relevant för trådstart. Angående det kan jag säga att självklart finns det ingen naturlag som säger att alkohol klarar de flesta men så fort det handlar om någonting annat så är det en annan historia. Det är såklart ett oerhört skevt tänkande. Jag har nyttjat illegala substanser i ungefär 10 år, psykedelier, gräs, amfetamin, ketamin, kokain.

Och hör och häpna - jag mår oerhört bra, har sunda relationer, är inte skadad på något sätt. Vaknar på morgonen som alla andra och jobbar på dagarna. Jag lever sunt och är väl medveten om min hälsa. Jag bor i utlandet och hänger ganska mycket i techno-svängen där det hela inte är särskilt tabu. Ja, man träffar trasiga människor ibland - precis som när man hänger i alkoholsammanhang och stöter på människor som dricker på ett knasigt sätt.

Så det är provocerande för mig att läsa dessa tunnelseende kommentarer som hävdar att jag lever i någon slags förnekelse. Det är kränkande att stjäla en annan människas verklighetsupplevelse och beskrivning. Tolkningsföreträde kallas det, och är inte en särskilt trevlig vana. Det innebär i princip att stänga sig inför förståelse av andra människor. Mycket fult.

När det kommer till TS, finns det däremot lite saker att ha i åtanke:

Han har varit oerhört skeptisk och enbart haft negativa upplevelser tidigare. Varför har han helt plötsligt vänt om helt och hållet och tycker nu att det inte är en så big deal?

Han har ADHD, right? Med vissa diagnoser bör man vara i synnerhet försiktig med berusningsmedel, och adhd är en av dem diagnoser som kan orsaka en tendens till missbruksproblem. Det är absolut ett varningstecken.

Han har dessutom ljugit och tar droger trots att han känner ångest inför det. Även detta är ett tecken på att det inte står riktigt rätt till.

Jag bemöter ditt OT, det måste du väl inse?

Sen svarar jag massor av massor av inlägg varje dag, och aldrig pga jag är provocerad.

Huruvida det går att använda illegala droger utan att falla i missbruk är en fråga, det är däremot inte den frågan som är relevant för trådstart. Angående det kan jag säga att självklart finns det ingen naturlag som säger att alkohol klarar de flesta men så fort det handlar om någonting annat så är det en annan historia. Det är såklart ett oerhört skevt tänkande. Jag har nyttjat illegala substanser i ungefär 10 år, psykedelier, gräs, amfetamin, ketamin, kokain.

Och hör och häpna - jag mår oerhört bra, har sunda relationer, är inte skadad på något sätt. Vaknar på morgonen som alla andra och jobbar på dagarna. Jag lever sunt och är väl medveten om min hälsa. Jag bor i utlandet och hänger ganska mycket i techno-svängen där det hela inte är särskilt tabu. Ja, man träffar trasiga människor ibland - precis som när man hänger i alkoholsammanhang och stöter på människor som dricker på ett knasigt sätt.

Så det är provocerande för mig att läsa dessa tunnelseende kommentarer som hävdar att jag lever i någon slags förnekelse. Det är kränkande att stjäla en annan människas verklighetsupplevelse och beskrivning. Tolkningsföreträde kallas det, och är inte en särskilt trevlig vana. Det innebär i princip att stänga sig inför förståelse av andra människor. Mycket fult.

När det kommer till TS, finns det däremot lite saker att ha i åtanke:

Han har varit oerhört skeptisk och enbart haft negativa upplevelser tidigare. Varför har han helt plötsligt vänt om helt och hållet och tycker nu att det inte är en så big deal?

Han har ADHD, right? Med vissa diagnoser bör man vara i synnerhet försiktig med berusningsmedel, och adhd är en av dem diagnoser som kan orsaka en tendens till missbruksproblem. Det är absolut ett varningstecken.

Han har dessutom ljugit och tar droger trots att han känner ångest inför det. Även detta är ett tecken på att det inte står riktigt rätt till.

Har du kommit fram till hur du tänker gå vidare med detta TS? Är han öppen för behandling, vad finns i så fall? Överväger du att skilja dig eller ska barnen fortsätta bo med honom fastän han verkar rätt labil? Jag läste att någon annan skrivit att det kan ligga dig i fatet att fortsätta bo med honom nu när du vet att han missbrukar, om du vill ha ensam vårdnad och ha boendet om ni skiljer er. Hur ser du på det?

Som sagt, det jag skrev i ts var fel. Han sa nämligen fel i fyllan och dagen efter så fattade han ingenting när jag pratade om heroin. Det är alltså amfetamin, och just det i "bli hög" syfte tror jag inte han behöver behandling för. Däremot tror jag han behöver behandling av sitt "kick"/stimulans beroende (om man nu kan säga så). Jag har läst en del och det passar väl in. Han är beroende av dopaminpåslaget eller adrenalinpådlaget, var det kommer ifrån är mindre specifikt. I vardagen blir det ofta sin vanligs medicin (som nog gett ett visst beroende i sig självt även i den låga dos han tar) men även matfrossa, spel, alkohol..,osv. De flesta dagar innehåller något av det.

Eftersom att han inte kommit till denna insikt själv (eller vill inte se) så är det svårt för mig att göra något. Jag kan ställa ultimatum men eftersom att varken jag eller han har någonstans att ta vägen blir det svårt att genomföra och därför just nu meningslöst. Min trovärdighet sjunker ju bara.

Som tur är så sticker han iväg när han vill "berusa" sig så det är inget som sker hemma. Det som påverkar barnen är mest hans frånvaro och att jag ofta är ledsen.

Nej, han har ingen i som kan prata med honom. Har funderat på att prata med hans läkare men han har ingen "fast" läkare eftersom att hand psykenhet just ändrat om och bytt lokal.

Det är för övrigt väldig "här är din diagnos, testa de hör medicinerna och känn efter själv". Inga samtal, ingen uppföljning, bars blodtryckskoll....